Från och med 1 juni 2025 regleras arbetsvillkoren för ungefär 5 000 maskinförare och anläggningsarbetare i Sverige av ett nytt kollektivavtal: Entreprenadmaskinavtalet 2025–2027. Avtalet, som gäller till 31 maj 2027, är förhandlat mellan Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) och arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna (ME) och innehåller konkreta förbättringar på sex centrala områden — från löneökningar och övertidsregler till pension och anställningsskydd.
Det är ett avtal som berör dem som kör grävmaskiner, hjullastare, tornkranar och annan tung anläggningsmaskiner på svenska byggarbetsplatser. Det berör också HR-chefer hos ME-anslutna företag och arbetsrättsjurister som hanterar tvister i branschen. Det här dossieret samlar allt du behöver veta om avtalets innehåll och konsekvenser.
Vad är Entreprenadmaskinavtalet och vilka omfattas?
Entreprenadmaskinavtalet är ett branschspecifikt kollektivavtal som reglerar anställningsvillkor för maskinförare och anläggningsarbetare anslutna till Maskinentreprenörerna. Det är ett av de viktigaste kollektivavtalen inom bygg- och anläggningssektorn i Sverige, vid sidan av Byggavtalet 2025–2027 som gäller för byggnadsarbetare i ett bredare perspektiv.
Maskinentreprenörerna är en bransch- och arbetsgivarorganisation med drygt 1 000 medlemsföretag verksamma inom schakt, markarbete, sprängning, pålning, tunnelbyggnad och annan anläggning. Byggnads representerar på arbetstagarsidan de fackligt anslutna maskinförarna. Avtalsförhandlingarna 2025 genomfördes inom ramen för den samordnade lönerörelsen på den svenska arbetsmarknaden.
Vilka yrkesgrupper omfattas av avtalet?
Avtalet gäller primärt för:
- Maskinförare (grävmaskiner, hjullastare, dumprar, kombimaskinister)
- Tornkranförare — med en särskild lönemultiplikator
- Anläggningsarbetare vid ME-anslutna företag
- Servicepersonal och reparatörer kopplade till maskinparken
Inhyrd personal från bemanningsföretag omfattas inte direkt av Entreprenadmaskinavtalet men kan beröras av Bemanningsavtalet, som hänvisar till jämförbara villkor hos kundföretaget. För HR-chefer är det viktigt att känna till denna distinktion vid bemanning av anläggningsprojekt.
Avtalsperioden 2025–2027 löper från 1 juni 2025 till 31 maj 2027 och är ett tvåårigt avtal utan automatisk förlängning. Parterna är skyldiga att inleda nya förhandlingar senast tre månader före avtalets utgång i enlighet med MBL (Lagen om medbestämmande i arbetslivet, 1976:580).
Löneökning på 6,4 procent — vad innebär det i praktiken?
Den totala löneökningen under avtalsperioden är 6,4 procent fördelat på två avtalsår. Det första avtalsåret (2025-06-01 till 2026-05-31) ger en generell löneökning på 3,4 procent. Det andra avtalsåret (2026-06-01 till 2027-05-31) ger ytterligare 3,0 procent.
En av de mest uppmärksammade delarna av avtalet 2025 är den riktade lönesatsningen för tornkranförare. Denna yrkeskategori tillämpar en lönemultiplikator om 1,24 till 1,29 gånger grundlönen, beroende på region och typ av kran. Det återspeglar att tornkranförare har ett kvalificerat arbete med högt ansvar och specifika certifieringskrav.
För en maskinförare med en grundlön på 35 000 kronor per månad innebär 3,4 procents ökning en höjning med drygt 1 190 kronor från juni 2025. Lönerevisionerna sker normalt lokalt, inom ramen för centralt angivna procentsatser, och hanteras av lokal facklig representant och arbetsgivare gemensamt. Om lokal lönerevision inte genomförs senast tre månader efter avtalets ikraftträdande, faller ett centralt utrymme ut per automatik — ett s.k. stupstocksavtal.
À retenir: Löneökningen är inte en engångsutbetalning utan justerar din fasta månadslön. Tornkranförare bör kontrollera vilken regionkategori de tillhör för att fastslå rätt multiplikator med sin arbetsgivare eller Byggnads lokalavdelning.
Utökad övertidsram och flexiblare arbetstidsförläggning
En av de mest substantiella förändringarna i 2025 års avtal rör arbetstid och övertid. Övertidsramen höjs från 200 timmar per år till 250 timmar per år. Det ger arbetsgivare inom anläggningssektorn ökad flexibilitet under högsäsong och vid stora infrastrukturprojekt där produktionstrycket är högt.
Arbetstiden får enligt det nya avtalet förläggas mellan klockan 05:00 och 24:00. Det innebär att arbetsgivaren, med hänsyn till Arbetstidslagen (1982:673) och lokala MBL-förhandlingar, kan schemalägga tidiga morgonpass och kvällsskift utan att automatiskt utlösa OB-ersättning för alla timmar. OB-ersättning beräknas fortsatt på timmar utanför ordinarie arbetstid enligt avtalets OB-tabell.
Jämfört med Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl 2025–2027, som har en smalare arbetstidsram, är Entreprenadmaskinavtalets utvidgning till 250 övertidstimmar ett av de mest generösa i branschen. Det avspeglar anläggningssektorns projektbundna karaktär där arbetstoppen ofta är korta men intensiva.
Vad innebär den utökade övertidsramen för arbetstagaren?
Fler övertidstimmar per år är inte alltid positivt för den enskilde arbetstagaren. Rätten att tacka nej till övertid kvarstår i enlighet med Arbetstidslagen § 8 a, som kräver att arbetstagaren ger medgivande till övertidsarbete som överstiger 48 timmar per fyra veckors period. Fackliga förtroendemän bör informera sina medlemmar om att den utökade ramen är ett tak — inte ett golv.
Övertidsersättning betalas med ett tillägg på minst 50 procent av timlönen för de första 2 timmarna per dag och 100 procent för ytterligare övertid, i enlighet med avtalets §8. Exakta procentsatser fastslås lokalt men kan inte underskrida de centralt angivna miniminivåerna.
Semester, ledighet och anställningsskydd — vad avtalet tillför utöver lagen
Entreprenadmaskinavtalet anger semesterrättigheter som i stort följer Semesterlagen (1977:480) men kan innehålla avvikelser till förmån för arbetstagaren. Branschavtalet garanterar minst 25 semesterdagar per år i enlighet med lagen men kan komplettera med extra semesterdagar för arbetstagare med lång anställningstid eller för specifika skiftkategorier.
Anställningsskyddet regleras i grunden av Lagen om anställningsskydd (LAS, 1982:80), men Entreprenadmaskinavtalet innehåller kompletterande bestämmelser om turordning vid uppsägning och rätt till omplacering inom ME-anslutna företag. Vid driftinskränkningar gäller principen "sist in — först ut" (LIFO) inom avtalad turordningskrets, om inte lokal överenskommelse träffas om avvikelse enligt LAS § 22.
Anläggningsbranschen präglas av projektanställningar. Entrepreneurmaskinavtalet reglerar villkoren för tidsbegränsade anställningar i enlighet med LAS § 5 — bland annat hur länge en arbetstagare kan vara tidsbegränsat anställd innan fast anställning inträder (totalt 24 månader under en femårsperiod). Arbetsgivare bör ha rutiner för att följa dessa tidsramar, särskilt vid återkommande säsongsarbetare.
Ledighet för utbildning och skyddsombudsuppdrag
Avtalet bekräftar rätten till ledighet för facklig utbildning och skyddsombudsuppdrag i enlighet med Förtroendemannalagen (1974:358) och Arbetsmiljölagen (1977:1160). Skyddsombud på anläggningsarbetsplatser har en kritisk funktion — maskiner och tunga lyft utgör en av de vanligaste riskkällorna inom byggbranschen, enligt Arbetsmiljöverkets statistik [2024].
Höjd pensionsavsättning — en strategisk långsiktig förbättring
Utöver den direkta löneökningen innehåller Entreprenadmaskinavtalet 2025–2027 en höjning av pensionsavsättningen med 0,1 procentenheter per avtalsår, utöver den ordinarie löneökningen. Det innebär att pensionsavsättningen ökar med totalt 0,2 procentenheter under avtalsperioden.
Denna ökning sker utöver Avtalspension SAF-LO (Collectum), som är den branschgemensamma tjänstepensionen för kollektivanställda inom privat sektor. Maskinförare och anläggningsarbetare inom ME-anslutna företag omfattas normalt av SAF-LO, och den extra pensionsavsättningen läggs ovanpå de befintliga procentsatserna.
För en arbetstagare med 35 000 kronor i månadslön innebär 0,1 procentenhets höjning en ökad pensionsavsättning på 35 kronor per månad — eller 420 kronor per år. Sammantaget under hela avtalsperioden och med ränta på ränta-effekt kan det innebära en märkbar skillnad vid pension, särskilt för yngre arbetstagare med lång tid kvar i yrkeslivet.
Bussbranschavtalet 2025–2027 innehåller liknande pensionsförstärkningar, vilket visar att pensionsfrågan lyfts i flera av 2025 års kollektivavtalsförhandlingar inom transportsektorn och angränsande branscher.
Försäkringar — vad täcker avtalspaketet?
Utöver pension säkerställer Entreprenadmaskinavtalet tillgång till ett paket av kollektivavtalade försäkringar via Fora (administratör för SAF-LO-systemet). Paketet inkluderar normalt:
- AGB (Avgångsbidrag): ekonomiskt stöd vid varsel och uppsägning
- TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada): kompensation vid olycksfall och arbetssjukdom
- AGS (Avtalsgruppsjukförsäkring): kompletterande sjukersättning utöver Försäkringskassans grundnivå
- TGL (Tjänstegrupplivförsäkring): livförsäkring för efterlevande
HR-chefer bör kontrollera att alla ME-anslutna arbetstagare är korrekt anmälda till Fora, eftersom felaktig rapportering kan leda till att en arbetstagare inte får rätt ersättning vid skada eller sjukdom. Anmälan sker via Foras arbetsgivarportal och ska ske senast månaden efter anställningens start.
Hur arbetsgivare och HR bör förbereda sig inför 2025–2027
För ME-anslutna arbetsgivare innebär Entreprenadmaskinavtalet 2025–2027 ett antal konkreta åtgärder som bör genomföras snarast:
Lönerevision: Genomför lokal lönerevision senast tre månader efter 1 juni 2025. Dokumentera revisionen i ett protokoll undertecknat av arbetsgivaren och lokal facklig representant (Byggnads lokalsektion). Stupstocksbeloppet på 3,4 procent faller annars ut automatiskt.
Arbetstidsplanering: Uppdatera schemaläggningstjänsterna (t.ex. Quinyx, Personec eller liknande) för att ta hänsyn till den utvidgade övertidsramen på 250 timmar och den nya tillåtna arbetstidsramen 05:00–24:00. OB-matriserna behöver också justeras om lokala OB-bestämmelser förändras.
Pensionsrapportering: Kontrollera att Forarapporteringen speglar den uppdaterade pensionsavsättningsnivån från och med juni 2025. En revisor eller pensionsrådgivare bör granska att SAF-LO-bidraget beräknas korrekt på den nya lönenivån efter revisionen.
Utbildning av HR och chefer: Chefer i linjen ansvarar för att informera sina maskinförare om avtalets innehåll. Byggnads erbjuder utbildningsmaterial och informationsträffar via sina lokalavdelningar. ME erbjuder rådgivning via sin arbetsgivarservice för frågor om avtalstolkning.
"Kollektivavtalets styrka ligger i att det skapar förutsägbara spelregler för både arbetsgivare och arbetstagare. När alla vet vad som gäller minskar konflikterna och produktiviteten ökar." — Avtalsjurist vid Maskinentreprenörerna (generisk parafras av officiell kommunikation från ME, 2025)
YMYL-avertissement:
Avertissement: Informationen i detta dossier är av allmän informativ karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. Avtalstexter och tillämpning kan variera beroende på lokala tilläggsavtal och specifika anställningsförhållanden. Konsultera en arbetsrättsjurist eller din fackliga organisation för råd om din specifika situation.
Officiella källor och avtalsdokument
Avtalet finns tillgängligt i sin helhet via de förhandlande parternas webbplatser:
- Byggnads — Entreprenadmaskinavtalet 2025–2027 (PDF)
- Byggnads — information om avtalsrörelsen
- Maskinentreprenörerna — kollektivavtal för ME-medlemmar
Dossieret du läser nu går igenom avtalets sex kärnområden i detalj: löner, OB och övertid, semester och ledighet, anställningsskydd, arbetstid och pension. Varje delstudie ger en djupare analys av respektive ämne för att ge dig ett komplett underlag — oavsett om du är maskinförare, HR-chef eller arbetsrättsjurist.
Avtalets bakgrund — förhandlingsklimatet 2025
Avtalsrörelsen 2025 ägde rum i ett ekonomiskt klimat präglat av avtagande inflation men fortsatt höga kostnader för byggmaterial och energi. Byggindustrin hade under 2023–2024 upplevt en markant nedgång i bostadsbyggandet, medan infrastrukturprojekten — motorvägar, järnvägar, hamnar och tunnlar — hölls uppe av statliga och kommunala beställare.
Det bidrog till att förhandlingarna för Entreprenadmaskinavtalet fördes i ett läge där branschen behövde balansera arbetsgivarnas kostnadstryck mot arbetstagarsidans krav på reallöneförbättringar. Resultatet — 3,4 procent år ett och 3,0 procent år två — är i linje med det s.k. märket som sattes av industriavtalet (IF Metall och Teknikföretagen) inför 2025.
Byggnads genomförde under förhandlingarna en särskild kartläggning av tornkranförarnas lönesituation. Resultatet visade att tornkranförare — som arbetar på hög höjd, ofta i kallt väder och med ansvar för lyft på tiotals ton — haft en relativ löneutveckling som halkat efter övriga maskinförargrupper sedan mitten av 2010-talet. Den riktade satsningen med multiplikatorn 1,24–1,29 är ett direkt svar på denna kartläggning.
Partsgemensam syn på kompetensutveckling
I anslutning till avtalet lade Byggnads och Maskinentreprenörerna fast en gemensam avsiktsförklaring om kompetensutveckling. Den innehåller inga bindande bestämmelser men signalerar att parterna ser positivt på utbildningsinsatser kopplade till:
- Elektrifiering av anläggningsmaskiner (elmaskiner, vätgasdrivna fordon)
- Digitala system för maskinstyrning (GPS-grävning, BIM-integration)
- Certifieringskrav för kranförare enligt AFS 2006:6
Arbetsgivare som investerar i dessa utbildningar kan räkna med en mer framtidssäkrad maskinpark och en personalstyrka som möter morgondagens krav på klimatneutralt byggande. Det är en investering som Trafikverket och andra stora beställare allt oftare ställer som krav i upphandlingar.
Vad händer om avtalet sägs upp i förtid?
Entreprenadmaskinavtalet 2025–2027 är ett tvåårigt avtal med en ömsesidig uppsägningstid om tre månader. Om en av parterna anser att förutsättningarna förändrats väsentligt — till exempel vid en djup lågkonjunktur eller en systemskiftande teknologisk omvandling — kan förhandlingar om omförhandling begäras. I Sverige är fredsplikten ett centralt inslag: under avtalets giltighetstid är strejk och lockout förbjudna om de avser frågor som regleras av avtalet, enligt MBL § 41.
Det innebär att en maskinförare eller ett ME-anslutet företag inte kan initiera stridsåtgärder mot ett löne- eller arbetstidsvillkor som täcks av Entreprenadmaskinavtalet. Tvister om avtalstolkning hanteras i stället via förhandling, medling (Medlingsinstitutet) eller Arbetsdomstolen (AD).
