Sedan den 1 maj 2025 regleras löner och arbetsvillkor för circa 30 000 VVS-montörer, kyltekniker och rörläggare av Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl 2025–2027 — ett avtal förhandlat av Byggnads och Installatörsföretagen som gäller fram till 30 april 2027. Med 6,4 procents löneökning totalt under avtalsperioden, skärpta OB-regler och krav på branschintroduktionsutbildning från januari 2027 rör sig detta om de mest substantiella förändringarna i VVS-sektorn på ett decennium. Det här dossiertet ger en heltäckande redogörelse för vad avtalet innebär — för den anställde som vill förstå sina rättigheter, för HR-chefen som ska tillämpa det, och för arbetsrättsjuristen som behöver källorna.
Vad är Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl?
Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl är det centrala kollektivavtalet för installationsbranschen — kyl, VVS och värmepump — och sluts mellan Byggnads (Svenska Byggnadsarbetareförbundet) och Installatörsföretagen, arbetsgivarorganisationen för installationsföretag. Avtalet omfattar arbetstagare anslutna till Byggnads som arbetar hos Installatörsföretagens medlemsföretag, och reglerar allt från grundlöner och övertidsersättningar till uppsägningstider och pensionsavsättningar.
Avtalets rättsliga grund är Medbestämmandelagen (MBL), och det verkar inom ramen för Lagen om anställningsskydd (LAS), Semesterlagen och Arbetstidslagen. Kollektivavtalet ger dock ofta mer förmånliga villkor än lagstiftningens miniminivåer. För kyl- och värmepumpteknikerna regleras även miljöspecifika krav på F-gashantering och certifieringar via separata branschnormer.
Det nuvarande avtalet gäller perioden 1 maj 2025 – 30 april 2027 och är resultatet av förhandlingar mellan Installatörsföretagen och Byggnads under våren 2025. Avtalet finns tillgängligt via Installatörsföretagens webbplats och Byggnads.
De viktigaste siffrorna i avtalet 2025–2027
Avtalsperioden 2025–2027 karaktäriseras av ett tydligt fokus på reallöneförstärkning. Totalt uppgår löneökningen under perioden till 6,4 procent, fördelat på två år:
- År 1 (1 maj 2025): 3,4 procent, motsvarande 1 389 kronor per månad för en heltidsanställd på medianlön.
- År 2 (1 maj 2026): 3,0 procent, motsvarande 1 302 kronor per månad.
Utöver löneökningarna är två strukturella förändringar värda att notera. Kvälls-OB aktiveras nu redan klockan 18.00 — en förflyttning från den tidigare gränsen klockan 21.00 som är direkt märkbar för tekniker med kvälls- och helgjour. Och från januari 2027 gäller obligatorisk branschintroduktionsutbildning för alla nyanställda, finansierad gemensamt av branschens parter.
Löner och löneökning: vad gäller för VVS-tekniker 2025?
Löneökningstakten i Teknikinstallationsavtalet 2025–2027 ligger i linje med märket — den kostnadsram som Industriavtalet sätter för den svenska arbetsmarknaden. För den enskilde VVS-montören eller kyltekniker innebär det 3,4 procents höjning från maj 2025, med ytterligare 3,0 procent ett år senare.
Lönesättningen i branschen sker vanligtvis via lokala löneförhandlingar på arbetsplatsen, ofta med utgångspunkt i avtalets lägstalöner och yrkesklassificeringar. Ackordslöner förekommer på större installationsprojekt, och avtalet specificerar hur ackordsunderlag och garantilöner ska beräknas. Den anställde har rätt att begära en lokal lönerevision om arbetsgivaren inte genomfört årets höjning i rätt tid.
OB-ersättning och övertid: de nya reglerna från 2025
En av avtalets mest påtagliga nyheter är förändringen av OB-ersättningen (obekväm arbetstid). Kvällsövertid ersätts nu från klockan 18.00, vilket är tre timmar tidigare än den tidigare gränsen 21.00. För tekniker som jobbar kvällar, nätter och helger — vanligt i kyl- och klimatbranschen med täta serviceuppdrag — innebär förflyttningen en reell förbättring av ersättningen.
Att notera: Övertidsersättning under de 16 namngivna helgdagarna (däribland Midsommarafton, Julafton och Nyårsdagen) uppgår till 200 procent av timlönen. Det är en ersättningsnivå som ligger väsentligt över Arbetstidslagens grundkrav, vilket gör helgjour ekonomiskt kännbar för arbetsgivaren att beordra utan god framförhållning.
Semester, arbetstid och anställningsskydd
Semesterrätt och ledighetsförmåner
Semesterlagen ger anställda rätt till 25 semesterdagar per år. Teknikinstallationsavtalet utökar inte grundrätten men specificerar hur semestertillägg beräknas, hur semesterledighet kan förläggas och vilka regler som gäller vid korttidsfrånvaro. Avtalet innehåller även bestämmelser om betald ledighet vid specifika livsomständigheter — exempelvis ledighet vid nära anhörigs sjukdom — utöver Föräldraledighetslagen och Ledighetslagen.
Arbetstid och flextid i VVS-branschen
Ordinarie arbetstid i branschen är 40 timmar per vecka, i linje med Arbetstidslagen. Kollektivavtalet reglerar hur arbetstidspunkten förläggs på dygnet, övertidsgränser och vad som gäller för deltidsanställda. Flexibla arbetstidsarrangemang (flextid) förekommer vid en del installationsföretag och regleras lokalt, men måste rymmas inom avtalets ramar.
Uppsägning och anställningsskydd
LAS (Lagen om anställningsskydd) är grundnormen. Kollektivavtalet kan via MBL-förhandlingar ge starkare skydd, till exempel längre uppsägningstider för erfarna montörer. Avtalet innefattar också krav på rehabiliteringsinsatser vid längre sjukfrånvaro och stärkt skydd mot kränkande särbehandling — ett område som fått ökad tyngd i det nya avtalet.
À retenir: Anställda med mer än 10 års sammanhängande anställning hos samma arbetsgivare har rätt till 6 månaders uppsägningstid enligt LAS och, i många fall, ytterligare förmåner via kollektivavtalet. Kontrollera alltid ditt anställningsavtal mot avtalets lägstalöner och villkor.
Försäkringar och pension för VVS-anställda
Kollektivavtalet kompletterar den allmänna pensionen (inkomstpension + premiepension) med avtalspension via AFA Försäkring och Byggnads pensionskassa. Arbetsgivaren är skyldig att avsätta extra pensionspremier utöver de lagstadgade avgifterna till det allmänna systemet. Avtalet reglerar även:
- Tjänstegrupplivförsäkring (TGL): Ekonomiskt skydd för den anställdes familj vid dödsfall.
- Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA): Ersättning vid olycka i arbetet eller arbetssjukdom, administrerad av AFA Försäkring.
- Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS): Kompletterande sjukersättning utöver Försäkringskassans sjukpenning.
- Omställningsförsäkring: Stöd vid varsel och omplacering via Trygghetsrådet BAO.
Dessa förmåner gäller automatiskt för anställda på kollektivavtalsbundna arbetsplatser. Anställda på företag utan kollektivavtal saknar dessa skyddsnät — vilket är en central anledning till Byggnads organisationsarbete i VVS-sektorn.
Det interna länken till Teknikavtalet för tjänstemän (Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna) ger en bra referenspunkt för den som vill jämföra villkoren för tjänstemän inom samma tekniska sektor.

Branschintroduktionsutbildning 2027: vad innebär det?
En av de mest framtidsorienterade förändringarna i avtalet 2025–2027 är kravet på obligatorisk branschintroduktionsutbildning för nyanställda, som träder i kraft i januari 2027. Utbildningen är finansierad gemensamt av parterna och riktar sig till personer som för första gången börjar arbeta i kyl-, VVS- eller värmepumpbranschen.
Syftet är dubbelt: att säkra grundläggande teknisk kompetens (kylmediehantering, brandskydd, trycksystem) och att informera nyanställda om deras rättigheter och skyldigheter enligt kollektivavtalet. HR-chefer behöver planera för att integrera utbildningskravet i onboarding-processer senast vid ingången av 2027.
Utbildningsprogrammet är under slutlig utformning av Installatörsföretagen och Byggnads gemensamt. Aktuell information finns på Installatörsföretagens webbplats och MI:s förhandlingssidor.
Vad innebär avtalet för arbetsgivare i VVS-branschen?
Installatörsföretag med kollektivavtal är bundna av löneökningarna, OB-reglerna och utbildningskraven. För ett medelstort VVS-företag med 20 montörer kan lönerevisionerna år 1 innebära en ökad lönekostnad i storleksordningen 250 000–400 000 kronor per år, beroende på lönenivåer och arbetstidsuttag.
Centrala åtgärdspunkter för arbetsgivare inför 2025–2027:
- Genomför lönerevidering senast 1 maj 2025 — dokumentera och kommunicera till berörda anställda.
- Uppdatera arbetstidsregistrering för att fånga OB från kl. 18.00 (inte 21.00).
- Se över helgjourscheman med hänsyn till 200-procentsersättningen under 16 helgdagar.
- Planera för branschintroduktionsutbildning — bygg det in i onboarding-processen inför januari 2027.
- Informera om stärkt skydd mot kränkande särbehandling — revidera policyer och rutiner för anmälan.
Avtalet kan jämföras med Byggavtalet 2025–2027, som reglerar villkoren för byggnadsarbetare hos Byggföretagen och Byggnads, och som delar flera grundprinciper med Teknikinstallationsavtalet.
Avertissement : De uppgifter som presenteras i detta dossier är avsedda som generell information och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta en arbetsrättsjurist eller er fackliga organisation för råd i era specifika arbetsrättsliga frågor.
Dossierns struktur: vad täcker varje artikel?
Det här dossieret tar upp Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl 2025–2027 i sex fördjupningsartiklar, var och en fokuserad på ett specifikt ämnesområde:
- Löner och löneökning — En pillarguide om hur löneökningstakten beräknas, vad lägstalönerna innebär och hur lokala löneförhandlingar fungerar i praktiken.
- OB-ersättning och övertid — En djupguide om kvälls-OB, natt-OB, helgövertid och de nya reglernas konsekvenser för VVS-tekniker med jour.
- Semester och ledighet — En jämförelse mellan kollektivavtalets regler och Semesterlagens miniminivåer.
- 7 nyckelrättigheter för VVS-tekniker — En listikel om de viktigaste rättigheterna nyanställda behöver känna till.
- Arbetstid och flextid — En Q&A-artikel om arbetstidsregler, dygnsvilotider och flextidsarrangemang i VVS-branschen.
- Uppsägning och anställningsskydd — En fallstudiebaserad artikel om hur LAS och kollektivavtalet samverkar vid varsel och uppsägning.
Dossieret riktar sig till anställda som vill förstå sina avtalade rättigheter, till HR och löneadministratörer som tillämpar avtalet, och till arbetsrättsjurister som behöver exakta källhänvisningar.
Hur branschen förhåller sig till löneutvecklingen
Installationsbranschen (VVS, kyl, el) är en sektor i stark tillväxt, driven av det ökade intresset för värmepumpar, energieffektivisering och hållbar teknik. Antalet utbildade VVS-tekniker hinner inte med efterfrågan — Installatörsföretagen och Byggnads har gemensamt konstaterat att branschen behöver rekrytera tungt under kommande år.
I det perspektivet är 6,4 procents löneökning under två år ett instrument för att göra yrket konkurrenskraftigt gentemot andra hantverksyrken och mot tjänstemannabefattningar i tekniksektorn. Det kan jämföras med Teknikavtalet (Verkstadsavtalet) IF Metall 2025–2027 som reglerar löneökningstakten för industritjänstemän och verkstadsarbetare.
Löneutvecklingen i installationsbranschen följs noga av arbetsmarknadens parter. Enligt Installatörsföretagen (IN) och Medlingsinstitutet (MI) var den genomsnittliga lönenivån för VVS-montörer 45 000–52 000 kronor per månad 2024, beroende på yrkeserfarenhet, geografi och lönform. Med 3,4-procentshöjningen 2025 uppgår ökningen till ca 1 530–1 768 kronor per månad för dessa nivåer [Medlingsinstitutet, 2025].
Vad händer om arbetsgivaren inte följer avtalet?
Kollektivavtalet är juridiskt bindande för de arbetsgivare som är anslutna till Installatörsföretagen. Bryter arbetsgivaren mot avtalet — till exempel genom att inte genomföra lönerevideringen eller betala felaktig OB-ersättning — har Byggnads rätt att vidta fackliga stridsåtgärder eller ta ärendet till Arbetsdomstolen (AD).
Den anställde bör i första hand kontakta sitt lokala fackombud eller Byggnads regionkontor. Tvister om enskilda anställningsavtal hanteras via Byggnads ombudsmän, medan principiella tolkningsfrågor om avtalets tillämpning hanteras centralt. Arbetsdomstolens avgöranden i Teknikinstallationsavtalets tillämpning finns tillgängliga via arbetsdomstolen.se och fungerar som vägledning för hur avtalet ska tolkas vid oenighet.
Anställda på företag utan kollektivavtal (OB-företag) kan inte åberopa Teknikinstallationsavtalet direkt, men Arbetstidslagen, LAS och Semesterlagen gäller ändå. I dessa fall är det extra viktigt att säkra skriftliga avtal och hålla sig informerad om lagens minimikrav.
Skillnaden mot privatavtal: varför kollektivavtalet är en garant
Det är möjligt att ingå individuella arbetsavtal i Sverige, men dessa kan aldrig ge sämre villkor än lag och kollektivavtal. I praktiken innebär detta att en VVS-tekniker på ett företag med kollektivavtal alltid har de avtalade villkoren som golv — löneökningarna, OB-reglerna, branschintroduktionen och försäkringsskydden är garanterade och kan inte förhandlas bort av den enskilde arbetsgivaren.
Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på detta system: parterna — fackförbund och arbetsgivarorganisationer — förhandlar kollektivt, och enskilda avtal verkar däröver. Resultatet är att löntagare i kollektivavtalsbundna branscher som VVS & Kyl har ett reellt skyddsnät som saknar motsvarighet i länder utan centrala avtalsmodeller.
Hur du hittar rätt i det här dossieret
Avtalsperioden 2025–2027 påverkar uppskattningsvis 30 000 arbetstagare direkt. Utöver de direkt anslutna till Byggnads finns ett stort antal hantverkare och underentreprenörer i installationssektorn vars villkor refererar till Teknikinstallationsavtalet — antingen via direkta hänvisningar i anställningsavtal eller via branschnormer. Förståelse för avtalets innehåll är därmed relevant även för arbetstagare vars arbetsgivare inte är direkt Installatörsföretagsmedlem.
Det fullständiga avtalet finns i PDF-form hos Installatörsföretagen och Byggnads. Installatörsföretagens arbetsgivarguide på in.se/arbetsgivare/kollektivavtal/ är den praktiska startpunkten för HR och löneadministratörer. Byggnads avtalssida på byggnads.se ger perspektivet från den anställdes sida med konkret stöd och FAQ. Medlingsinstitutets förhandlingsöversikter på mi.se dokumenterar bakgrunden till avtalets framväxt.
Dossieret uppdateras löpande. Om du hittar fel eller vill komplettera med tolkningsfrågor om avtalet — kontakta redaktionen via Expert Zoom.
Varning: Informationen i detta dossier är avsedd som allmän juridisk och arbetsrättslig orientering och utgör inte juridisk rådgivning i det enskilda fallet. Kontakta din fackliga organisation (Byggnads) eller en auktoriserad arbetsrättsjurist för rådgivning anpassad till din specifika situation.
