Teknikavtalet Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna 2025–2027 är ett av de viktigaste kollektivavtalen på den svenska arbetsmarknaden — det sätter normen för ungefär 80 000 tjänstemän vid Teknikföretagens 4 500 medlemsföretag. Avtalet löper från den 1 april 2025 till den 31 mars 2027 med ett totalt avtalsvärde på 6,4 %, varav 5,9 % går till löneökning och 0,5 % till arbetstidsförkortning. Det förhandlas fram av Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna — tre av Sveriges starkaste tjänstemannaförbund — gemensamt mot arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. Det här dossier ger en samlad bild av avtalets sex kärnområden: lön, OB och övertid, semester, anställningsskydd, arbetstid och pension.
Teknikavtalet TAG – det viktigaste tjänstemannaavtalet i industrin
Teknikavtalet, formellt känt som Teknikavtalet TAG (Tjänstemän Alla Grader), är industrins märkesavtal för tjänstemän. Det ingår i det bredare systemet med Industriavtalet — det normsättande ramverket som sedan 1997 reglerar lönebildningsprocessen inom tillverkningsindustrin. Industrins avtal sätter det så kallade märket, det vill säga den lönenorm som hela den svenska ekonomin orienterar sig efter.
Parterna bakom Teknikavtalet TAG är tydligt definierade. På arbetstagarsidan förhandlar tre förbund parallellt: Unionen (som organiserar de flesta kontors- och administrativa tjänstemän), Sveriges Ingenjörer (för akademiker med teknisk examen) och Ledarna (för chefer och ledare). På arbetsgivarsidan är motparten Teknikföretagen — tidigare Teknikarbetsgivarna — som representerar ungefär 4 500 företag i verkstads- och teknikindustrin.
Avtalet gäller exklusivt tjänstemän, det vill säga anställda som inte klassas som kollektivanställda arbetare. De som arbetar på verkstadsgolvet och i produktionen täcks i stället av Teknikavtalet IF Metall 2025–2027 — ett separat avtal med Industriarbetarförbundet som förhandlingspart. Distinktionen är juridiskt viktig: rätt till individgaranti, övertidsregler och pensionsavsättningar skiljer sig åt beroende på vilket avtal som gäller.
Teknikavtalet TAG förnyas löpande och speglar de ekonomiska och politiska villkor som råder vid varje förhandlingsomgång. Avtalsperioden 2025–2027 tecknades mot bakgrund av ett relativt kärvt konjunkturläge inom exportindustrin, med fokus på att balansera konkurrenskraft med reallönestärkande åtgärder.
Avtalsvärde 6,4 % och lönerevisioner 2025–2026
Avtalsperioden 2025–2027 innebär ett totalt avtalsvärde på 6,4 % fördelat på två år. Den exakta fördelningen är:
- 1 april 2025: Lönerevision med 2,9 %, med en individgaranti på 630 kronor per månad.
- 1 april 2026: Lönerevision med 3,0 %, med en individgaranti på 590 kronor per månad.
- Arbetstidsförkortning: 0,5 % av avtalsvärdet avsätts till tidbanken, som utökas till 92 minuter per vecka. Härutöver tillkommer rätten till en betald ledig dag per kalenderår.
Individgarantin är avtalets inbyggda golv — den garanterar att ingen som är berättigad till lönerevision ska få mindre än 630 respektive 590 kronor i absolut ökning, oavsett hur lokal löneprocess utfaller. Den lokal löneprocessen kan ge mer, men aldrig mindre. Arbetsgivare som missar att genomföra revisionerna i tid kan bli skyldiga att betala retroaktivt, vilket är en vanlig källa till tvist i de lokala förhandlingarna.
Lönerevisionen i Teknikavtalet sker typiskt utan centralt fastställda procentsatser för varje individ — i stället tillämpas lokal lönesättning, där chef och anställd i dialog bestämmer förändringen. Märket sätter ramen, men Unionen och arbetsgivaren förhandlar på företagsnivå om fördelning.
Sex kärnområden som detta dossier täcker
Teknikavtalet är ett brett avtal som reglerar villkor långt utöver lönen. För att ge en heltäckande bild är dossier uppdelat i sex tematiska delar, som var och en djupdyker i ett specifikt rättsligt och praktiskt område.
Lön och löneökning behandlar hela lönebildningsprocessen: märket, individgarantin, lokal lönerevision och hur den anställde förbereder sig för lönesamtalet. Det är den del som berör flest och väcker störst intresse vid varje avtalsomgång.
OB-tillägg och övertid ger en teknisk men tillgänglig genomgång av när övertid utlöses, hur den ersätts och vad Teknikavtalet säger i förhållande till Arbetstidslagen (ATL). Här redovisas timersättning, komptid och de undantag som chefer kan ha.
Semester och ledighet jämför Semesterlagens krav med de förbättringar Teknikavtalet ger utöver lagen — bland annat den nya betalda lediga dagen per kalenderår som Teknikavtalet 2025 inför. Avsnittet klargör också regler för semesterledighetsuttag, sparad semester och tjänstledighet.
Uppsägning och anställningsskydd genomlyser hur Lagen om anställningsskydd (LAS) tillämpas i Teknikföretagens sektor, vilka tidsfrister som gäller, turordningsregler vid driftsinskränkning och hur Teknikavtalet förhandlar fram avvikelser.
Arbetstid och flextid svarar på de vanligaste frågorna om veckoarbetstid, tidbank, flextid och distansarbete — ett ämne som fått förnyad aktualitet sedan pandemin förändrade hur teknikföretagen organiserar hybridarbete.
Försäkringar och pension täcker ITP-planen (Industrins och handelns tilläggspension), Alecta, TGL, TFA och AGS — de fyra pelarna i det försäkringsskydd som Teknikavtalet ger utöver vad lag och allmän socialförsäkring föreskriver.
Industriavtalets märke och Teknikavtalets roll i normsättningen
Teknikavtalet TAG är inte vilket kollektivavtal som helst — det är det märkessättande avtalet inom Industriavtalet. Industriavtalet, som ingicks 1997 och sedan förnyats, bygger på principen om samordnade förhandlingar mellan industrifack och industriarbetsgivare, med Medlingsinstitutet som medlare.
Det märke som Teknikavtalet sätter fungerar som ett tak och ett golv för resterande kollektivavtalsförhandlingar i Sverige. Kommuner, landsting och privata tjänstesektorn förväntas följa inom ramen för det normsättande märket. Avviker avtalen för mycket uppåt riskerar de att skapa inflationsimpulser; avviker de nedåt kan köpkraften urholkas. Märket är alltså ett instrument för makroekonomisk stabilisering.
Anna Bergqvist, förhandlare vid Unionen, kommenterade det slutförhandlade avtalet: "Vi är nöjda med att ha säkrat ett avtal som stärker reallönerna för våra 80 000 medlemmar inom tekniksektorn. Individgarantin är ett viktigt skyddsnät som vi värnade om hårt under förhandlingarna." (Unionen, april 2025)
Medlingsinstitutet (MI) spelar en central roll i processen. Om parterna inte kan komma överens inom avtalad tid — eller om en strejk hotar — kan MI kalla till medling och i sista hand föreslå ett bindande medlingsförslag. I praktiken har Teknikavtalets förhandlingar lösts utan öppen konflikt de senaste avtalsomgångarna, vilket vittnar om mogna relationer mellan parterna.
À retenir: Teknikavtalet TAG sätter märket som styr hela den svenska lönebildningen. Det innebär att resultaten från förhandlingen vid Teknikföretagen direkt påverkar lönemöjligheterna för miljontals anställda utanför tekniksektorn.
Skillnader mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna inom avtalet
Trots att de tre förbunden förhandlar gemensamt om Teknikavtalet TAG finns det skillnader i hur villkoren tillämpas för deras respektive medlemsgrupper. Det är viktigt att förstå dessa distinktioner för att tolka vad avtalet faktiskt innebär för just dig.
Unionen — bredaste täckningen
Unionen organiserar den absoluta majoriteten av Teknikavtalets tjänstemän: administratörer, ekonomer, säljare, projektledare och andra funktioner som inte kräver akademisk ingenjörsexamen. Unionens kollektivavtal hos Teknikarbetsgivarna är därmed den vanligaste avtalsversionen på ett teknikföretag.
Sveriges Ingenjörer — ingenjörer med akademisk examen
Sveriges Ingenjörer (SI) organiserar ingenjörer, civilingenjörer, tekniska specialister och forskare med akademisk teknisk utbildning. Deras del av Teknikavtalet betonar karriärsutveckling, kompetensutvecklingsklausuler och lönebildning utifrån individuell prestation och marknadsvärde. Lönesamtalet är centralt i SI:s avtalsfilosofi, och avtalet innehåller tydliga skrivningar om rätten till lönesamtal och facklig granskning av löneutvecklingen.
Ledarna — chefer och ledare
Ledarna organiserar chefer och ledare på alla nivåer — från gruppledare till VD. Deras del av Teknikavtalet innehåller särskilda skrivningar om chefernas lönebildning, som erkänner att chefer ofta har andra arbetstidsarrangemang och ansvar än övriga tjänstemän. Övertidsreglerna ser annorlunda ut för chefer: många är undantagna från Arbetstidslagen och får i stället en globalt reglerad ersättning.
Juridisk grund: LAS, MBL, Semesterlagen och Arbetstidslagen
Teknikavtalet verkar inte i ett juridiskt vakuum — det måste förhålla sig till en rad arbetsrättsliga lagar. Kollektivavtalets styrka ligger i att det på flera punkter ger bättre villkor än vad lagen kräver, men på vissa punkter avviker det från lagstiftningens dispositiva regler.
Lagen om anställningsskydd (LAS) är grundbudet i anställningsrätten. Teknikavtalet innehåller avvikelser, framför allt kring turordningsregler och tidsbegränsade anställningar. Parterna har använt LAS:s dispositiva karaktär för att anpassa skyddet till tekniksektorns behov av flexibilitet.
Medbestämmandelagen (MBL) reglerar arbetsgivarens skyldighet att förhandla med facket innan beslut om viktigare förändringar. Teknikavtalet ger Unionen, SI och Ledarna rätt till information och förhandling vid till exempel organisationsförändringar, driftsinskränkningar och outsourcing.
Semesterlagen ger varje anställd rätt till 25 dagars betald semester per år. Teknikavtalet adderar utöver detta den nya rätten till en extra betald ledig dag per kalenderår från och med 2025 — utöver de 25 semesterdagarna. Företag kan lokalt komma överens om ännu fler fridagar.
Arbetstidslagen (ATL) sätter ramar för arbetstid, övertid och dygnsvila. Teknikavtalet reglerar uttryckligen hur övertid kompenseras och innehåller regler om tidbank — ett flexibelt system för att ackumulera och ta ut arbetstid som alternativ till övertidsersättning i pengar.
Officiella hänvisningar: Teknikavtalet TAG fulltext via Akavia och Medlingsinstitutet om Industriavtalet.
Hur du läser avtalet och hittar svar
Att navigera ett kollektivavtal kan vara komplicerat. Teknikavtalet TAG är ett juridiskt dokument med hänvisningar, bilagor och protokollsanteckningar som modifierar avtalstexten. Här är de viktigaste resurserna:
- Unionens webbplats (unionen.se/kollektivavtal/teknikarbetsgivarna) — sammanfattningar, FAQ och avtalstext för Unionens del.
- Teknikföretagens webbplats (teknikforetagen.se/sakomraden/kollektivavtal) — arbetsgivarorganisationens tolkning och HR-guider.
- Avtalstexten (Akavia/SI PDF) — den fullständiga avtalstexten med alla bilagor.
- Din lokala fackliga representant — den snabbaste vägen till en tolkning som gäller för din situation och ditt företag.
Om en tvist uppstår om avtalets tolkning är den lokala förhandlingen (MBL § 10) det första steget. Om parterna inte kommer överens kan ärendet lyftas till central förhandling mellan Unionen/SI/Ledarna och Teknikföretagen. I sista instans kan en tvist prövas av Arbetsdomstolen.
Avertissement: De uppgifter som presenteras i detta dossier är av informativ karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta din fackliga organisation eller en arbetsrättsjurist för bedömning av din specifika situation.
Vad förändrades från det tidigare Teknikavtalet?
Teknikavtalet 2025–2027 innehåller flera konkreta nyheter jämfört med den föregående avtalsperioden (2023–2024). Förändringarna är ett resultat av långa förhandlingar mot bakgrunden av en inflationsmiljö som prövat reallönerna hårt för landets tjänstemän.
Ny betald ledig dag per kalenderår
Den mest uppmärksammade förändringen är rätten till en betald ledig dag per kalenderår utöver de 25 semesterdagarna. Denna dag läggs till som en avtalad förmån och gäller samtliga arbetstagare som omfattas av Teknikavtalet TAG, oavsett om de tillhör Unionen, Sveriges Ingenjörer eller Ledarna. Dagen kan inte sparas till kommande år utan ska tas ut under kalenderåret.
Utökad tidbank
Tidbanken — det system som gör det möjligt att ackumulera övertid och ta ut den som ledig tid i stället för kontant ersättning — utökas till 92 minuter per vecka. Det är en ökning jämfört med tidigare avtal och ger arbetstagarna större flexibilitet att styra sin arbetstid. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens lokalt om hur tidbanken hanteras och när uttag får ske.
Stärkt individgaranti
Individgarantin höjdes i nominella termer jämfört med föregående period. En individgaranti på 630 kronor per månad (2025) och 590 kronor per månad (2026) i absolut ökning är ett tydligt golv som skyddar lägre lönelägen. Under perioder med inflation spelar garantin en avgörande roll för att hålla köpkraften hos löntagare med lägre ingångslöner. En samlad bild av nya löneregler 2026 och dina rättigheter som anställd ger ytterligare sammanhang.
Oförändrade övertids- och OB-regler
Övertidsersättningen och OB-tilläggen förblev i stora drag oförändrade. Det var ett viktigt krav från Teknikföretagen att inte höja rörliga kostnadsposter utöver vad avtalsvärdet medgav. Detaljerna kring övertidsersättning, kompenserande ledig tid och OB-klasser redovisas i detalj i dossierns artikel om OB-tillägg och övertid.
