Byggavtalet 2025–2027 är det kollektivavtal som sedan den 1 maj 2025 reglerar löner, arbetstider, semester, försäkringar och anställningsskydd för cirka 100 000 byggnadsarbetare i Sverige. Tecknat mellan fackförbundet Byggnads och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen löper avtalet till och med den 30 april 2027. Den totala löneökningen uppgår till 6,4 procent — 3,4 procent det första avtalsåret och 3,0 procent det andra — i exakt linje med industrins märke. Det här dossieret samlar allt du behöver veta om avtalet, oavsett om du är byggnadsarbetare, HR-chef eller arbetsrättsjurist.
Vad är Byggavtalet 2025–2027 och vilka täcks av det?
Byggavtalet är byggbranschens centrala kollektivavtal och ingår i det svenska arbetsmarknadspartssystemet som regleras av Medbestämmandelagen (MBL) och Lagen om anställningsskydd (LAS). Avtalet förhandlas av Byggnads — som organiserar de flesta yrkesverksamma byggnadsarbetarna i Sverige — och Byggföretagen, branschens ledande arbetsgivarorganisation.
Det nuvarande Byggavtalet 2025–2027 trädde i kraft den 1 maj 2025 och gäller till och med den 30 april 2027. Det täcker yrkesarbetare inom husbyggnad, anläggning, grundläggning och specialisentreprenader. Byggnads uppger att drygt 100 000 byggnadsarbetare direkt berörs av avtalets bestämmelser [Byggnads, 2025].
Avtalet är bindande för alla arbetsgivare som är medlemmar i Byggföretagen och gäller normalt även via hängavtal för icke-organiserade företag som väljer att teckna kollektivavtal. Juridiskt kompletterar Byggavtalet LAS och Semesterlagen med branschspecifika villkor som på flera punkter är förmånligare än lagens minimistandard — vilket innebär att avtalets regler gäller framför lagen när de ger arbetstagaren bättre villkor.
Vilka parter förhandlar Byggavtalet?
Byggnads och Byggföretagen är de ansvariga förhandlingsparterna. Medlingsinstitutet (MI) kan kallas in om förhandlingarna kör fast, vilket är det reguljära förfarandet vid avtalstvister på den svenska arbetsmarknaden. Vid 2025 års förhandlingar nåddes en överenskommelse inom industrins märkesnorm utan medlarinsats, vilket parterna betecknade som ett uttryck för ett stabilt partsförhållande.
Löneökningar 2025–2027: vad innebär 6,4 procent i praktiken?
Den totala löneökningen i Byggavtalet 2025–2027 uppgår till 6,4 procent fördelat på två avtalsår: 3,4 procent från den 1 maj 2025 och ytterligare 3,0 procent från den 1 maj 2026. Ökningstakten är satt i linje med industrins märke — det kostnadsnormerande avtal som sätter taket för löneökningar i stora delar av svensk arbetsmarknad och som 2025 fastlades av Industriarbetsgivarna och IF Metall m.fl.
För kran- och maskinförare höjdes de avtalade minimilönerna extra. I Stockholms- och Uppsalaregionen fastställdes minimilönen till 245 kronor per timme; nationellt gäller 235 kronor per timme. Dessa minimilöner är golvet — arbetsgivare och lokala fackklubbar kan alltid förhandla fram högre löner via lokala löneavtal, men aldrig lägre. Det finns alltså ett direkt samband mellan facklig organisationsgrad på arbetsplatsen och löneutvecklingen för den enskilde arbetstagaren.
Pensionsavsättningen höjdes med 0,1 procentenheter per avtalsår, vilket ger en förstärkt långsiktig pensionsnivå. Pensionsinbetalningarna hanteras via Byggpension, branschens gemensamma pensionslösning.
Löneökningarna gäller som generella påslag, men de lokala parterna — den lokala fackklubben och arbetsgivaren — kan komma överens om att fördela det lönepolitiska utrymmet differentierat, baserat på individuell prestation, kompetens eller lokala marknadsförhållanden. En lokal löneöverenskommelse måste dock alltid ge minst det generella utfallet för kollektivet.
À retenir: Löneökningstakten 3,4 + 3,0 procent innebär att en byggnadsarbetare med en månadslön på 35 000 kronor kan förvänta sig en ökning till ca 36 190 kronor i maj 2025 och till ca 37 276 kronor i maj 2026 — förutsatt att inga lokala tilläggsöverenskommelser görs.
OB-ersättning, övertid och traktamente
Byggavtalet reglerar OB-ersättning (obekväm arbetstid) med procentpåslag på timlönen beroende på när arbetet utförs. Ju mer socialt obekvämt arbetstidslaget är, desto högre kompensation. Generellt gäller:
Övertid regleras separat i Arbetstidslagen (ATL) kompletterad med Byggavtalets egna bestämmelser. Arbetstagare som beordras att arbeta mer än ordinarie arbetstid har rätt till övertidsersättning med tillägg på timlönen, eller kan i stället ta ut kompensationsledighet om de lokala parterna är överens om det.
Traktamente och reseavstånd — en viktig förändring
En av de mest praktiskt kännbara förändringarna i Byggavtalet 2025–2027 gäller traktamentet. Reseavståndet för att dagstraktamente ska betalas ut höjdes från 87 till 120 kilometer (enkel resa). Det innebär att byggnadsarbetare som bor mer än 120 kilometer från arbetsplatsen har rätt till traktamente för varje dag de inte kan övernatta hemma. Höjningen av gränsen innebär att färre projekt automatiskt triggar traktamente — för arbetstagaren kan det vara viktigt att känna till sin exakta hemadress i förhållande till arbetsplatsen. Arbetsgivaren är skyldig att informera om traktamentereglerna vid resande arbete.
Semester, ledighet och anställningsskydd
Semesterrätten för byggnadsarbetare vilar på Semesterlagen (SemL) men kompletteras med branschanpassade regler i Byggavtalet. Semesterlönen för byggnadsarbetare beräknas ofta enligt den procentuella modellen — 12 procent av intjänad bruttolön — vilket kan ge ett annorlunda utfall än för månadsanställda på fast lön. Det är viktigt att verifiera vilken beräkningsmodell som tillämpas på arbetsplatsen.
Byggnadsarbetare har lagstadgad rätt till 25 semesterdagar per år enligt Semesterlagen, men Byggavtalet kan ge ytterligare semesterdagar beroende på ålder och anställningstid. Avvikande semesterregler ska framgå av det lokala avtal eller den anställningsordning som gäller på arbetsplatsen.
Anställningsskydd: LAS och Byggavtalets anpassningar
Lagen om anställningsskydd (LAS) bildar basen för anställningsskyddet, men Byggavtalet har egna regler som anpassar lagens bestämmelser till byggsektorns projektbaserade arbetssätt. Byggsektorn är i hög grad projektorienterad: arbetstagare anställs ofta inför ett specifikt projekt och arbetet upphör när projektet avslutas. LAS tidsbegränsningsregler och turordningsregler kan därför se annorlunda ut i praktiken för en byggnadsarbetare än för en kontorsanställd.
À retenir: Vid driftinskränkning — till exempel om ett projekt stoppas eller ett företag minskar personalstyrkan — gäller turordningsreglerna i LAS som utgångspunkt. Byggavtalet kan innehålla avvikande turordningsavtal som lokala parter har förhandlat. Arbetstagaren bör alltid begära en kopia av det gällande lokala anställningsskyddsavtalet om en varselprocess inleds.
En annan viktig aspekt är rätten till återanställning (företrädesrätt). En byggnadsarbetare som sagts upp på grund av arbetsbrist har under nio månader från anställningens slut förtur till ny tjänst hos samma arbetsgivare, förutsatt att kompetens finns — detta enligt 25 § LAS. Byggavtalet kan precisera hur detta tillämpas i praktiken.
Semester och ledighet för byggnadsarbetare 2025 : Semesterlagen vs Byggavtalet
6 minArbetstid och flextid i byggsektorn
Ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka enligt Arbetstidslagen (ATL), och Byggavtalet bekräftar denna ram. Byggsektorn har dock specifika behov av flexibel arbetstidsförläggning — sommarens långa ljusa dagar och vinterns begränsade byggtid skapar naturliga variationer i projektens intensitet.
Flextidsregler i Byggavtalet gör det möjligt att schemalägga arbetstiden ojämnt under veckan eller månaden, förutsatt att en genomsnittsberäkning görs över en definierad referensperiod. Lokala avtal kan medge en mer flexibel arbetstidsmodell där arbetstagare och arbetsgivare gemensamt styr förläggningen — en ordning som kan gynna både produktiviteten på byggplatsen och den enskilde arbetstagarens livspusslet.
Veckovila och dygnsvila regleras av ATL och EU:s arbetstidsdirektiv (2003/88/EG). En arbetstagare har rätt till minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila och minst 36 timmars sammanhängande veckovila per sju dagar. Byggavtalet kan inte avvika från dessa EU-rättsliga minimistandarder.
Övertidsuttag och komptid
Övertidsarbete per år är maximerat till 200 timmar allmän övertid och 150 timmar extra övertid (med arbetsgivarens ansökan hos Arbetsmiljöverket). Det totala övertidsutrymmet uppgår alltså till 200 timmar per år utan dispens. Komptid — att ta ut övertid som ledig tid i stället för kontant ersättning — kan avtalas lokalt, men kräver skriftlig överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren.
Pensioner och försäkringar i Byggavtalet
Pensionsavsättningarna i Byggavtalet administreras via Byggpension, branschens gemensamma pensionslösning. Utöver den allmänna pensionen (Inkomstpension och Premiepension) betalar arbetsgivaren in avtalspension som kompletterar den statliga pensionen. Avsättningsnivån höjdes med 0,1 procentenheter per avtalsår under 2025–2027, vilket innebär att en byggnadsarbetare med 30 år kvar till pensioneringen märker en kumulativ effekt av denna förändring.
Försäkringsskyddet som medföljer Byggavtalet är brett och aktiveras automatiskt för alla arbetstagare vars arbetsgivare är bunden av avtalet:
- Tjänstegrupplivförsäkring (TGL): Engångsersättning till make/maka och barn vid dödsfall i förvärvsaktiv ålder
- Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL): Kompletterande ersättning utöver Försäkringskassans sjukpenning under sjukskrivning
- Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA): Ersättning vid personskada som uppkommer vid olycksfall eller yrkessjukdom på arbetsplatsen
- Omställningsförsäkring: Ekonomiskt stöd och karriärstöd vid ofrivillig uppsägning
Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade branscherna i Sverige, med en överrepresentation av allvarliga arbetsplatsolyckor jämfört med rikssnittet [Arbetsmiljöverket, 2024]. TFA-försäkringen är därför inte bara en pappersförmån utan en reell säkerhet för en yrkesgrupp som dagligen arbetar med tunga maskiner, på höjder och i trafik- och grävmiljöer.
Pensionsnyckel: En byggnadsarbetare med 35 000 kronor i månadslön och 30 år kvar till pensionsåldern som drar nytta av en 0,1 procentenhet högre pensionsavsättning kan räkna med ungefär 12 600 kronor extra i totalt inbetalt pensionskapital under avtalsperioden — ingen revolutionerande summa, men ett konsekvent uppbygge år efter år.
Byggavtalet 2025–2027 ur HR- och arbetsgivarperspektiv
För HR-chefer och personalansvariga på byggföretag medför Byggavtalet 2025–2027 ett antal konkreta åtgärder under innevarande period. Lönerevisionerna den 1 maj 2025 och 1 maj 2026 kräver uppdaterade lönesystem och korrekta lönespecifikationer. Det höjda reseavståndet för traktamente — från 87 till 120 kilometer enkel resa — behöver speglas i resehanteringssystemet och anvisas till berörd personal.
Arbetsgivare som inte redan är bundna av Byggavtalet bör bedöma om de behöver teckna det via Byggföretagen. Att sakna kollektivavtal i byggsektorn innebär ökad risk för arbetsrättsliga tvister, svårigheter att rekrytera Byggnadsmedlemmar och potentiell facklig stridsåtgärd. Medbestämmandelagen (MBL) kräver dessutom att arbetsgivaren informerar och förhandlar med den lokala Byggnadsklubben vid verksamhetsförändringar som påverkar de anställda — en skyldighet som aktiveras automatiskt av kollektivavtalsrelationen.
Kontrollfrågor för HR inför avtalsperioden
- Är lönesystemet uppdaterat med de nya minimilönerna fr.o.m. 1 maj 2025?
- Är traktamentegränsen (120 km) inprogrammerad i resehanteringssystemet?
- Är de obligatoriska försäkringspaketen (TGL, AGS-KL, TFA) aktiva för alla berörda anställda?
- Finns ett aktuellt lokalt löneöverenskommelseavtal på plats med Byggnadsklubben?
- Är HR-personalen informerad om de uppdaterade turordningsreglerna och varselprocedurerna?
En korrekt tillämpning av Byggavtalet minskar inte bara risken för tvister — det stärker också arbetsgivarens rykte som en seriös aktör i en bransch där kompetent arbetskraft är en konkurrensfördel.
Jämfört med andra svenska kollektivavtal — som Teknikavtalet 2025-2027 och Transportavtalet 2025-2027 — delar Byggavtalet märkesnormen på 6,4 procent men har branschspecifika villkor för OB, traktamente och arbetstidsförläggning som saknar direkta motsvarigheter i tillverkningsindustrins avtal.
Informationsansvar: Informationen i detta dossier är av allmän karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. Byggavtalet och dess tillämpning personal till Sverige måste tillämpa de lönenivåer och arbetsvillkor som följer av tillämpliga kollektivavtal. För byggsektorn innebär detta att ett polskt eller tyskt byggföretag som arbetar på en svensk byggarbetsplats är skyldigt att betala åtminstone Byggavtalets garantilöner, OB-tillägg och semesterersättning. Byggnads utövar aktiv kontroll av utstationerade arbetstagares lönevillkor och kan kräva insyn i lönedokumentation.
Hur påverkar ackordssystemet semesterlönens storlek?
Semesterlönen beräknas enligt 11 § Semesterlagen som 12 % av den intjänade lönen under intjänandeåret, inklusive ackordsöverskott och OB-tillägg. Det innebär att en yrkesarbetare med hög ackordsinkomst får en proportionellt högre semesterlön än en med grundlön. Byggföretagen med många ackordsarbetare bör budgetera för att semesterlöneskulden kan vara avsevärd — ibland mer än vad en enkel schablon baserad på garantilönen antyder.
