Maria LindbergSpårtrafikavtalet 2025–2027 ger dig som anställd sju konkreta rättigheter om din arbetstid — från dygnsvila och veckovila till övertidsgränser och rätten att neka extra pass. Många anställda i spårtrafiken känner inte till alla dessa rättigheter. Här är en fullständig genomgång.
7 rättigheter om arbetstid och flextid i Spårtrafikavtalet 2025–2027
1. Rätt till minst 11 timmars dygnsvila
Arbetstidslagen (ATL) § 13 ger dig rätt till minst 11 timmars sammanhängande vila per 24-timmarsperiod. Det gäller även i spårtrafiken, och Spårtrafikavtalet avviker inte från denna minimiregel. Om ditt schema ger dig ett avslut kl. 01:00 på natten ska nästa pass senast börja kl. 12:00 påföljande dag.
Undantag: vid särskilda omständigheter (olyckor, force majeure) kan arbetsgivaren kräva kortare vila, men detta är reglerat och kräver kompensation. Regelmässig kränkning av dygnsvilan är ett allvarligt avtalsbrott.
2. Rätt till minst 36 timmars veckovila
Varje arbetstagare har rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet per sjudagarsperiod (ATL § 14). I spårtrafiken är detta mer utmanande att garantera med dygnet-runt-trafik — men det är ett lagreglerat krav. Om veckovila inte kunnat tas ut ska kompensationsledighet ges.
Spårtrafikavtalet specificerar hur kompensationsledigheten ska förläggas och inom vilken tidsram den ska ges. SEKO bevakar att veckovilan respekteras i turlistorna.
3. Rätt till ordinarie 40-timmarsvecka (genomsnitt)
Ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka, beräknad som genomsnitt över en referensperiod — vanligtvis 4 veckor. Arbetsgivaren kan schemalägga varierande veckoveckor (t.ex. 44 timmar en vecka, 36 timmar nästa) utan att övertid formellt uppstår — så länge genomsnittet håller sig på 40 timmar.
Det är viktigt att referensperioden är tydlig. Av ditt schema och arbetstidsjournalen ska det framgå hur din arbetstid beräknas och om du är på väg mot övertid.
4. Rätt till övertidsersättning över 40-timmarsgränsen
Övertid uppstår när du arbetar mer än 40 timmar i genomsnitt (eller utöver din schemalagda tid om du är deltidsarbetare — se punkt 5). Övertid ska ersättas med minst 50 procents tillägg (enkel övertid) och vid mer övertid med 100 procents tillägg (dubbel övertid).
Maximalt är övertid begränsad till 48 timmar per fyraveckorsperiod och 200 timmar per kalenderår (ATL § 8–9). SEKO förhandlar om avvikelser i kollektivavtal — Spårtrafikavtalet kan ha branschspecifika gränser som avviker från lagens standardvärden.
5. Rätt till övertidsersättning för mertid om du är deltidsanställd
Från och med den 1 maj 2025: om du är deltidsanställd och arbetar utöver din avtalade sysselsättningsgrad (men under 40 h) har du rätt till övertidsersättning från den allra första timmen. Mertid likställs nu med övertid i Spårtrafikavtalet — en historisk förändring för deltidsanställda tågvärdar och stationsvärd.
Se den separata artikeln i detta dossier om mertid och övertid för deltidsanställda för fullständig genomgång med räkneexempel.
6. Rätten att neka övertid
Du har som arbetstagare rätt att neka övertid om du av personliga skäl inte kan arbeta — till exempel på grund av familjesituation, hälsa eller planerade åtaganden. Arbetsgivaren kan inte tvinga dig att arbeta övertid utan att du samtycker, utom i nödsituationer (force majeure) som regleras i ATL.
Inom spårtrafiken är bemanningsbehov stundvis akut — tåg kan inte stå stilla utan att orsaka stora störningar. Det sätter press på anställda att tacka ja till extra pass. Det är viktigt att du vet att du legalt sett inte är skyldig att ständigt tacka ja till övertid. Regelbundet tvingad övertid som leder till kränkning av dygnsvila eller veckovila är ett lagbrott.
7. Rätten till förhandsinformation om schema och arbetstid
Spårtrafikavtalet ger arbetstagare rätt att ta del av sitt schema i god tid — minst en schemaperiod i förväg, beroende på avtalets exakta bestämmelser. Arbetsgivaren ska publicera turlistor i tillräcklig tid för att du ska kunna planera privatlivet.
Schema-ändringar med kort varsel — att passas kallas in dagen före — ska kompenseras särskilt om det inte är avtalsenligt. SEKO kan begära förhandling om arbetsgivaren konsekvent ger scheman med kort varsel, om det strider mot avtalets bestämmelser om schemaläggning. Se Bussbranschavtalet 2025–2027 för hur en liknande avtalskonstruktion hanterar schemaläggning i landsvägstransport.
Är flextid möjligt i spårtrafiken?
Flextid — rätten att självständigt bestämma sina arbetstider inom en kärnarbetstid — är ovanlig i operativ spårtrafik. Tåg avgår och anländer enligt tidtabell, och lokförare kan inte fritt bestämma när de börjar. Det finns dock yrkesgrupper inom spårtrafiken där flexibel arbetstid är möjlig: administrativ personal, planerare och delar av underhållspersonalen som inte är operativt bundna till trafikflödet.
För dessa grupper kan lokal överenskommelse om flextid träffas med SEKO-klubben. Flextidsmodellen måste respektera ATL:s ramar för dygnsvila och ordinarie arbetstid, men ger friheten att schemalägga sig inom avtalade ramar.
Obs: Innehållet ovan är av informativ karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta SEKO eller en arbetsrättsjurist för rådgivning i din situation. Läs det officiella Spårtrafikavtalet via SEKO och Almega.
Arbetstidsjournal: din rätt att kontrollera
Arbetsgivaren är skyldig att föra en arbetstidsjournal som registrerar varje arbetstagares faktiska arbetstider, övertid och vilotider (ATL § 11). Du har rätt att ta del av journalen för din egen del — begär utdrag om du misstänker att arbetstiden registrerats fel eller att övertid inte räknats korrekt.
Arbetstidsjournalen är ett viktigt underlag vid lönetvist — den bevisar faktiska arbetstider om parterna är oense om hur mycket övertid som arbetats. SEKO har rätt att ta del av arbetstidsjournalen vid tvist.
Checklista för arbetstid i spårtrafiken
Kontrollera regelbundet:
- Stämmer mina registrerade arbetstider med mina faktiska tider i turnlistorna?
- Har jag fått minst 11 timmars dygnsvila mellan varje pass?
- Har jag fått minst 36 timmars veckovila per sjudagarsperiod?
- Är övertid (och mertid om jag är deltidsanställd) registrerad och ersatt med tillägg?
- Stämmer OB-tilläggen med avtalets nivåer (23,82 / 53,20 / 119,53 kr/h)?
Arbetstid och hälsa: varför reglerna finns
Forskning visar att oregelbundna arbetstider och nattarbete har mätbara hälsoeffekter. Skiftarbetare löper ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, sömnstörningar och psykisk ohälsa [Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, 2024]. Det är mot den bakgrunden att ATL:s viloregler och Spårtrafikavtalets arbetstidsbestämmelser ska förstås — inte som byråkratisk formalia utan som ett skydd för din hälsa och säkerhet.
Lokförare och andra säkerhetskritiska funktioner i spårtrafiken omfattas dessutom av specifika EU-regler om arbetstid för mobila arbetstagare inom järnvägssektorn [Direktiv 2005/47/EG]. Dessa regler kompletterar ATL och kan ge ytterligare begränsningar och skydd utöver det nationella grundregelverket.
SEKO och Almega bevakar att arbetstidsreglerna tillämpas korrekt — men det är du som arbetstagare som är bäst positionerad att märka avvikelserna i din vardag. Kontakta din SEKO-representant om du upplever att din arbetsgivare brister i tillämpningen av Spårtrafikavtalets arbetstidsbestämmelser.
Transportavtalet vs Spårtrafikavtalet: liknande arbetstidsregler?
Det är vanligt att arbetstagare i transportbranschen undrar om arbetstidsreglerna i Transportavtalet 2025–2027 är identiska med Spårtrafikavtalet. Svaret är nej — avtalen är besläktade men inte identiska.
Transportavtalet reglerar yrkesförare och transportarbetare på landsvägstransport, medan Spårtrafikavtalet täcker järnväg och spårbunden trafik. EU:s arbetstidsregler för mobila arbetstagare inom vägtransport (Förordning 561/2006 om kör- och vilotider) är strängare och mer detaljerade än reglerna för spårtrafik. Lokförare i spårtrafiken omfattas av järnvägssektorns specifika direktiv och nationella transportstyrelseföreskrifter.
Det gemensamma är dock grundstrukturerna: dygnsvila, veckovila och övertidsgränser följer samma lagstiftning (ATL) och EU-direktiv, vilket ger arbetstagare i båda sektorerna liknande grundläggande skydd. Skillnaderna finns i detaljer — exakt OB-definition, mertidsregler och schemaläggningsflexibilitet.
