Den 1 maj 2025 trädde Spårtrafikavtalet 2025–2027 i kraft — kollektivavtalet som reglerar arbetsvillkoren för ungefär 15 700 heltidsanställda vid 81 företag inom spårbunden trafik i Sverige. Avtalet är slutet mellan SEKO (Service- och kommunikationsfacket) och Almega Tjänsteförbunden inom Tågföretagen bransch Spårtrafik, och löper till och med den 30 april 2027. Det täcker sex nyckelområden: lön, OB-tillägg, semester, arbetstid, anställningsskydd och försäkringar. Det här dossieret förklarar vad avtalet faktiskt innebär — i konkreta kronor och rättigheter — för dig som är anställd, HR-ansvarig eller arbetsrättsjurist i spårtrafiken.
Vilka företag och arbetstagare berörs av Spårtrafikavtalet?
Spårtrafikavtalet gäller för spårbundna transporter och understödjande verksamhet inom Tågföretagen bransch Spårtrafik — en av Almega Tjänsteförbundens branschorganisationer. Det innebär att avtalets bestämmelser är bindande för lokförare, tågvärdar, trafikledningspersonal, depå- och underhållspersonal samt administrativ personal vid de 81 anslutna företagen.
Arbetstagare i Sverige inom spårtrafik är inte bara skyddade av detta kollektivavtal, utan också av de lagregler som utgör avtalets yttre ram. Lagen om anställningsskydd (LAS), Medbestämmandelagen (MBL), Semesterlagen, Arbetstidslagen (ATL) och Arbetsmiljölagen bildar det rättsliga fundamentet. Kollektivavtalet får avvika från semidispositiva regler i dessa lagar — och gör det på flera punkter till arbetstagares fördel.
Parterna SEKO och Almega Tjänsteförbunden kom överens om avtalet efter förhandlingar som avslutades våren 2025. Avtalet registrerades hos Medlingsinstitutet (MI) och är tillgängligt i Avtalsregistret. Alla arbetsgivare som är anslutna till Tågföretagen bransch Spårtrafik är bundna av avtalet, oavsett om den enskilde arbetstagaren är medlem i SEKO eller inte — bundenheten gäller för arbetsgivarsidan direkt. En liknande avtalskonstruktion gäller för Bussbranschavtalet 2025–2027, som täcker landsvägsbussförare inom en angränsande bransch.
Viktigt att veta: Spårtrafikavtalet 2025–2027 är ett heltäckande branschavtal som gäller vid sidan av lag. Arbetstagare vid 81 företag i Sverige kan åberopa avtalets villkor direkt i anställningsförhållandet. Kontrollera att ditt företag är anslutet till Tågföretagen bransch Spårtrafik via Almega eller Medlingsinstitutets avtalsregister.
Löneökning och individgaranti: konkreta belopp och tidplan
Löneökning är avtalets mest omedelbart märkbara förändring för arbetstagare. Spårtrafikavtalet 2025–2027 ger totalt 6,4 procent i löneökning fördelat på två steg.
Från den 1 maj 2025 höjs lönerna med 3,2 procent och från den 1 maj 2026 med ytterligare 2,8 procent — totalt 6,4 procent under avtalsperioden. Löneökningen är generell, men avtalet innehåller också en individgaranti: varje arbetstagare ska få minst 1 100 kronor mer per månad i löneökning, räknat på avtalets hela period. Den som tjänar mindre och vars procentuella ökning understiger 1 100 kronor garanteras alltså en absolut beloppsökning.
Individgarantin är viktig för lägre avlönade i branschen — exempelvis deltidsanställda och yngre arbetstagare — och utgör ett av avtalets tydligaste bidrag till minskad lönespridning inom spårtrafiken. Lönerevisionerna hanteras lokalt på arbetsplatserna, men med de centralt fastlagda golven som bindande minimikrav. Arbetsgivare som inte uppfyller individgarantin kan bli föremål för facklig förhandling och ytterst skadestånd.
OB-ersättning i spårtrafiken: tre kompensationsnivåer att känna till
Arbete på obekväm arbetstid (OB) är en central del av spårtrafikarbetarnas vardag — nätterna, helgerna och storhelgsdagarna följer inte kontorstider. Spårtrafikavtalet reglerar OB-ersättningen i tre tydliga nivåer, gällande från den 1 maj 2025.
Enkel OB uppgår till 23,82 kronor per timme och gäller för obekväm arbetstid under vardagskvällar och tidiga morgnar. Kvalificerat OB är 53,20 kronor per timme och avser nätter, lördagar och söndagar. Storhelgs-OB ger 119,53 kronor per timme vid arbete under röda dagar och storhelger som julafton, nyårsafton och midsommarafton. Beloppen är justerade från och med avtalstarten och ska tillämpas löpande.
OB-tilläggen läggs ovanpå den ordinarie timlönen och är separat kompensation för sociala olägenheter, inte en del av lönerevisionspotten. En lokförare som arbetar ett storhelgspass om åtta timmar tjänar 956 kronor extra utöver ordinarie lön. Tilläggen är skattepliktiga inkomster men ingår inte i semesterlönegrundande förmåner om inte kollektivavtalet eller anställningsavtalet specifikt reglerar detta.
Arbetstagare bör kontrollera att OB-tilläggen registreras korrekt i lönesystemet — att de separeras från grundlönen och specificeras på lönespecifikationen. Felaktigt registrerade OB-tillägg kan påverka underlaget för föräldrapenning och sjukpenning, som beräknas på Försäkringskassans sjukpenninggrundande inkomst (SGI).
Mertid likställs med övertid — en historisk förändring för deltidsanställda
En av de mest principiellt viktiga nyheterna i Spårtrafikavtalet 2025–2027 är att mertid för deltidsanställda från och med 2025 likställs med övertid. Det innebär att deltidsanställda i spårtrafiken får övertidskompensation från den allra första timmen de arbetar utöver sin avtalade sysselsättningsgrad — inte bara från det att de passerat heltidsgränsen.
Före den här förändringen gällde att mertid — timmar som en deltidsarbetare arbetar utöver sin schemalagda tid men utan att överstiga heltidsmåttet — ersattes lägre och mer oreglerat än ren övertid. Spårtrafikavtalet ändrar nu detta och ger deltidsarbetare en mer rättvis kompensationsmodell.
I praktiken påverkar förändringen framförallt deltidsanställda tågvärdar, stationsvärd och deltidsanställd trafikledningspersonal som ofta kallas in för extra pass. Räknat i kronor innebär likställigheten att en deltidsanställd som arbetar fem timmar mertid per vecka — vid en timlön om 165 kronor och övertidstillägg om 50 procent — får 412 kronor extra per vecka jämfört med tidigare mertidsersättning.
Förändringen ligger i linje med den allmänna rättsutvecklingen mot likabehandling av heltids- och deltidsanställda, och speglar krav som länge drivits av fackförbund med stöd i EU:s deltidsdirektiv [Rådets direktiv 97/81/EG]. Spårtrafikavtalet är ett av de första branschavtalen i Sverige som genomför detta fullt ut i praktiken. Se en jämförelse med Transportavtalet 2025–2027 för hur liknande bestämmelser tillämpas i den närstående transportbranschen.
Semester, ledighet och anställningsskydd i spårtrafiken
Spårtrafikavtalet 2025–2027 innehåller regler om semester och ledighet som kompletterar och på vissa punkter förbättrar Semesterlagens miniminivåer. Anställda i branschen har rätt till 25 semesterdagar per år i enlighet med Semesterlagen (1977:480), men kollektivavtalet kan ge utökad rätt till ledighet vid särskilda händelser — exempelvis vid barn som insjuknar, vid enskilda angelägenheter och vid fackliga uppdrag.
Vad gäller anställningsskydd är Lagen om anställningsskydd (LAS) den centrala ramen. Spårtrafikavtalet reglerar hur uppsägning, avsked och vikariatsanställningar hanteras inom branschen. Turordningsreglerna vid driftinskränkning (LAS § 22) kan i kollektivavtal ges en annan utformning — något som Spårtrafikavtalet utnyttjar för att anpassa regelverket till de specifika behoven i schemalagd trafik med fasta turlistor.
Arbetstagare som sägs upp av personliga skäl har rätt till skriftlig information om grunden för uppsägningen och till facklig förhandling (MBL § 11) innan beslutet fattas. Avtalet specificerar hur varseltider och omplaceringsskyldigheten ska tillämpas i spårtrafiken, där bemanningsbehov kan förändras snabbt vid trafikstörningar och omorganisationer.
Provanställning är tillåten i upp till sex månader och avslutas utan krav på saklig grund, men SEKO kan begära förhandling (MBL § 38) om arbetsgivaren vill provanställa i tjänst där facklig vetorätt är aktuell. Kollektivavtalet ger tydligare hantering av återkommande vikarier och timanställda — en grupp som historiskt haft osäkrare anställningsvillkor i transportsektorn.
Försäkringar och pension: det kollektiva skyddsnätet i spårtrafiken
Utöver lön och arbetstid erbjuder Spårtrafikavtalet ett samlat försäkrings- och pensionsskydd som vida överstiger det lagstadgade minimiskyddet. Det kollektiva skyddsnätet består av flera delar som aktiveras vid olika livshändelser.
Avtalspension SAF-LO är den obligatoriska tjänstepensionslösning som gäller för arbetstagare inom privatägda företag anslutna till Almega — det inkluderar de flesta företag i spårtrafiken. Arbetsgivaren betalar löpande premier till ett pensionsinstitut som AFA Försäkring eller Collectum. Tjänstepensionen kompletterar den allmänna pensionen (inkomstpension + premiepension) och utgör för de flesta anställda en väsentlig del av den totala pensionsnivån.
Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS) ger komplement till Försäkringskassans sjukpenning vid längre sjukdomsperioder. Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA) täcker skador som uppstår i arbetet eller under resa till och från arbete — en viktig trygghet i ett arbete med förhöjd risk vid plankorsningar, perronger och rörlig materiel. Tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) utbetalas till anhöriga vid dödsfall i arbetsför ålder.
Dessa försäkringar administreras centralt av AFA Försäkring och är automatiskt gällande för arbetstagare hos anslutna arbetsgivare — ingen individuell anmälan krävs. Arbetstagare uppmanas kontrollera förmånstagare i TGL-försäkringen via AFA Försäkrings webbportal och säkerställa att arbetsgivaren faktiskt betalar in till korrekt pensionsavtal.
Obs: Informationen i detta dossier är av allmän och informativ karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. Spårtrafikavtalets exakta villkor framgår av det officiella avtalsdokumentet publicerat av SEKO och Almega. Kontakta en arbetsrättsjurist, ditt fackförbund (SEKO) eller Almega Tjänsteförbunden för rådgivning i din specifika situation.
Arbetstid och schemaläggning: vad Spårtrafikavtalet säger om din arbetstid
Arbetstid i spårtrafiken styrs av Arbetstidslagen (ATL, 1982:673), Arbetstidsdirektivet (EU 2003/88/EG) och de specifika regler som Spårtrafikavtalet lägger ovanpå lagen. Spårtrafiken är en bransch med kontinuerlig drift dygnet runt, sju dagar i veckan — vilket kräver detaljerade regler om schemaläggning, vilotider och maximal arbetstid.
Enligt Arbetstidslagen är ordinarie arbetstid högst 40 timmar per vecka, men kollektivavtal kan ordna arbetstiden på andra sätt under förutsättning att en genomsnittsberäkning görs. Spårtrafikavtalet tillåter att ordinarie arbetstid beräknas i genomsnitt över en längre period — vanligtvis fyra veckor — vilket ger arbetsgivare flexibilitet att schemalägga oregelbundna arbetspass utan att varje enskild vecka behöver hålla 40-timmarsgränsen.
Dygnsvila om minst 11 sammanhängande timmar är ett lagreglerat krav (ATL § 13) som Spårtrafikavtalet inte avviker ifrån. Veckovila om minst 36 timmars sammanhängande ledighet per sjudagarsperiod är också bindande. Avtalet specificerar hur veckovilan ska förläggas vid turlistor som sträcker sig över helger — och vilka kompensationsledigheter som ska ges om veckovila inte kunnat tas ut.
Begreppet flextid är begränsat i spårtrafiken jämfört med kontorsbranscher — trafiken går när den går och lokföraren kan inte i praktiken bestämma när hen börjar. Däremot har avtalet bestämmelser om förläggningsfrihet vid administration och underhåll som kan ge viss flexibilitet för personal som inte är operativt bundet till trafikflödet. HR-ansvariga bör kontrollera vilka befattningar som faktiskt kan erbjuda flexibla arbetstider och vilka som styrs av strikta turlistor.
Övertid uppstår när arbetstid utförs utöver ordinarie schema och uttages av arbetsgivaren. Övertid ersätts enligt avtalets övertidsregler, som i enlighet med ATL begränsar övertiden till 48 timmar per fyraveckorsperiod och 200 timmar per kalenderår. Spårtrafikavtalet kan ha kompletterande bestämmelser som ger bättre skydd — granska avtalets § om övertid i det officiella avtalsdokumentet från SEKO.
Så använder du detta dossier i praktiken
Spårtrafikavtalet 2025–2027 är ett 47-sidigt dokument som täcker ett brett spektrum av arbetsrättsliga frågor i en specifik bransch. Det kan vara svårt att orientera sig — oavsett om du är lokförare som undrar vad du faktiskt har rätt till, HR-chef som ska implementera lönerevisionen eller arbetsrättsjurist som rådger ett av de 81 anslutna företagen.
Dossieret är uppbyggt kring de sex kärnområden som löpande väcker frågor i spårtrafiken. Varje artikel är ett fördjupningsdokument med konkreta siffror, laghänvisningar och praktiska exempel:
- Lön och löneökning — Vad 3,2 % respektive 2,8 % innebär i kronor på din lönespecifikation, hur individgarantin beräknas och vad som händer om arbetsgivaren inte uppfyller avtalets golv.
- OB-tillägg och övertid — En genomgång av de tre OB-nivåerna med räkneexempel för typiska arbetspass och praktisk vägledning om du misstänker felaktig lön.
- Mertid och övertid för deltidsanställda — Den nya likställigheten förklarad med jämförelse mot tidigare regelverk och konkreta beräkningsexempel.
- Arbetstid och flextid — Sju konkreta rättigheter att känna till om schemaläggning, vilotider och övertidsbegränsning.
- Semester och ledighet — Vanliga frågor besvarade om semesterrätt, permission och förläggning av semester i skiftarbete.
- Uppsägning och anställningsskydd — Tre scenarier som illustrerar hur LAS och Spårtrafikavtalet samverkar vid omorganisation, sjukdom och personliga skäl.
Läs de artiklar som är relevanta för din situation. Källhänvisningar till det officiella avtalsdokumentet från SEKO och Almega finns i respektive artikel.
