Maria LindbergMertid eller övertid? Fram till Spårtrafikavtalet 2025–2027 gav svaret på den frågan väsentligt olika ersättning för deltidsanställda i spårtrafiken. Från och med den 1 maj 2025 likställs mertid med övertid — en historisk förändring som innebär att deltidsanställda tågvärdar, stationsvärd och trafikledningspersonal nu får övertidsersättning från den allra första timmen de arbetar utöver sin avtalade sysselsättningsgrad.
Mertid och övertid — definitioner
Innan vi jämför, definierar vi de centrala begreppen:
Mertid är arbetstid utöver den avtalade sysselsättningsgraden för en deltidsanställd, men under den ordinarie arbetstiden för en heltidsanställd (40 timmar per vecka). Exempel: en deltidsanställd tågvärd som arbetar 30 timmar per vecka och kallas in för ett extra pass om 4 timmar arbetar 4 timmar mertid — hon är fortfarande under 40-timmarsgränsen men utanför sin avtalade sysselsättning.
Övertid är arbetstid utöver den ordinarie arbetstiden — det vill säga över 40 timmar per vecka (eller det schemalagda genomsnittet för perioden). Övertid kräver arbetsgivarens begäran (Arbetstidslagen, ATL § 8). Heltidsanställda arbetar övertid från timme 41.
Tidigare skillnad: Mertid för deltidsanställda ersattes länge med enbart grundlön — utan övertidstillägg. Övertid ersätts med tillägg (typiskt 50 % respektive 100 %). Det skapade en ekonomisk klyfta: deltidsarbetaren betalades lägre än heltidsarbetaren för "extra" timmar, trots likvärdig insats.
Mertid vs övertid: en jämförelse före och efter 2025
| Aspekt | Mertid (före 2025) | Övertid (heltid) | Mertid = Övertid (fr.o.m. 2025) |
|---|---|---|---|
| Vem berörs | Deltidsanställda | Heltidsanställda | Deltidsanställda |
| Tillämpning | Timmar utöver schema, under 40h | Timmar över 40h/vecka | Timmar utöver schema, under 40h |
| Ersättning | Grundlön (inget tillägg) | Grundlön + 50 % (enkel) / 100 % (dubbel) | Grundlön + 50 % (enkel) / 100 % (dubbel) |
| Godkänd av | Arbetsgivarens begäran | Arbetsgivarens begäran (ATL § 8) | Arbetsgivarens begäran (ATL § 8) |
| OB-tillägg | Ja (om OB-tid) | Ja (om OB-tid) | Ja (om OB-tid) |
| Reglerat av | Ingen lag / avtalsmässig reglering | ATL + Spårtrafikavtalet | Spårtrafikavtalet 2025–2027 |
Källa: Spårtrafikavtalet 2025–2027, SEKO och Almega; ATL (1982:673)
Vittigt att veta: Likställigheten gäller den ekonomiska kompensationen. Den administrativa hanteringen — att arbetsgivaren måste begära extra timmar och arbetstagaren ska kunna neka — gäller lika för mertid som för övertid.
Scenario: vad förändringen innebär i praktiken
Scenario: Anna jobbar som tågvärd på 75 procents tjänst, vilket ger henne 30 timmar schemalagd arbetstid per vecka. Hennes timlön är 160 kronor.
Under en brist vecka i december kallas Anna in för extra arbetspass om 6 timmar — utöver hennes schema men under 40-timmarsgränsen. Alla 6 timmar infaller på kvalificerat OB-tid (natt).
Före Spårtrafikavtalet 2025:
- Ersättning: 6h × 160 kr (grundlön) + 6h × 53,20 kr (OB) = 960 + 319,20 = 1 279,20 kr
- Inget mertidstillägg — mertid ersattes bara med grundlön
Från maj 2025 (likställning):
- Övertidstillägg 50 % (enkel övertid): 6h × 80 kr = 480 kr
- Grundlön: 6h × 160 kr = 960 kr
- OB (kvalificerat): 6h × 53,20 kr = 319,20 kr
- Total: 1 759,20 kr — 480 kronor mer per pass
Förändringen är ekonomiskt kännbar: en deltidsanställd tågvärd som arbetar ett extra nattpass per vecka tjänar med likställigheten ca 25 000 kronor mer per år jämfört med det gamla systemet — förutsatt att passet infaller på enkel övertid (50 %). Med dubbel övertid (100 %) är skillnaden ännu större.
Rättslig bakgrund: varför förändringen kom
Likställigheten av mertid och övertid för deltidsanställda har länge drivits av fackförbund med hänvisning till EU:s deltidsdirektiv [Rådets direktiv 97/81/EG om ramavtalet om deltidsarbete]. Direktivets artikel 4 fastslår att deltidsarbetare inte ska behandlas sämre än jämförbara heltidsarbetare. Det svenska rättsläget var länge oklart vad gäller mertidsersättning specifikt — men praxis och fackliga krav har successivt drivit mot likställighet.
Arbetsdomstolen (AD) har i ett antal avgöranden berört frågan om diskriminering av deltidsanställda, utan att entydigt kräva övertidsersättning från första mertimmen. Det är den avtalsrättsliga vägen — förhandlingar i centrala kollektivavtal — som har gett resultatet. Spårtrafikavtalet 2025–2027 är ett av de tydligaste exemplen på detta.
Se hur Övertid och OB-tillägg i Teknikavtalet 2025 hanterar liknande frågor i industrisektorn, för en branschjämförelse.
Vad arbetsgivare behöver göra
Arbetsgivare i spårtrafiken som har deltidsanställda behöver uppdatera sina löne- och schemaläggningssystem för att säkerställa att mertid hanteras som övertid från maj 2025. Konkret innebär det:
- Identifiera alla deltidsanställda och deras avtalade sysselsättningsgrad
- Uppdatera HR-systemet så att timmar utöver schemat (men under 40 h) genererar övertidstillägg automatiskt
- Informera schemaläggare om att extra pass för deltidsanställda nu är ekonomiskt likvärdiga med övertidspass
- Kontrollera retroaktivt att mertid sedan maj 2025 har ersatts korrekt
Felaktig hantering kan leda till retroaktiva krav och skadestånd. SEKO bevakar tillämpningen aktivt.
Obs: Informationen ovan är av informativ karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta SEKO eller en arbetsrättsjurist för vägledning i din specifika situation.
Mertidsgräns och övertidsgräns: hur räknar man?
En praktisk fråga är hur mertids- och övertidsgränserna beräknas i schemalagd trafik där genomsnittsarbetstid tillämpas. Spårtrafikavtalet tillåter att ordinarie arbetstid beräknas som genomsnitt över en period — typiskt fyra veckor. Det innebär att en lokförare kan arbeta 44 timmar ena veckan och 36 timmar nästa, utan att övertid formellt uppstår (genomsnittet är 40 timmar per vecka).
För deltidsanställda fungerar det analogt men med deras avtalade sysselsättningsgrad som referenspunkt. En deltidsarbetare på 75 procent (30 timmar/vecka genomsnitt) arbetar mertid — nu övertid — varje gång hon arbetar mer än 30 timmar i genomsnittsperioden. Det är viktigt att genomsnittsperioden är tydligt definierad i den lokala schemaläggningen, annars är det svårt att räkna rätt.
Beräkningsexempel genomsnitt
En deltidsanställd på 75 % (30 h/v genomsnitt, beräknad på 4 veckor = 120 timmar per period):
- Om hon arbetar 130 timmar under perioden = 10 timmars mertid (= övertid från maj 2025)
- De 10 timmarna ger övertidstillägg 50 % (om enkel övertid)
- Beräkning: 10 h × timlön × 1,5 (inkl. tillägg) + OB om tillämpligt
Mertid och kompledighet
I vissa fall ger övertid — och nu även mertid — rätt till kompensationsledighet (komptid) istället för ekonomisk ersättning. Arbetstagare och arbetsgivare kan avtala om att övertidstimmarna sparas som komptid och tas ut som extra ledighet.
Kompledighet för mertid måste nu hanteras på samma sätt som kompledighet för övertid — det vill säga med samma kompledighetskvot (1:1, 1:1,5 eller 1:2 beroende på avtal och tid på dygnet). Det är viktigt att kompledighetsavtal dokumenteras skriftligt och att saldot framgår av lönespecifikationen eller ett separat komptidskonto.
I spårtrafiken, där pass är bundna till turtidtabeller, kan kompledighet vara en attraktiv lösning för deltidsanställda som vill ha extra ledighet snarare än extra pengar. Avtalet om kompledighet måste träffas i förväg — i efterhand kan arbetstagaren kräva ekonomisk ersättning istället.
Kontrollera din mertids- och övertidsersättning
Har du som deltidsanställd kontrolleratt din ersättning sedan maj 2025?
- Identifiera alla timmar du arbetat utöver din avtalade sysselsättningsgrad sedan maj 2025
- Beräkna om dessa timmar har ersatts med övertidstillägg (50 % eller 100 %)
- Granska att OB-tillägg också tillagts för timmar på OB-tid
- Om du hittar avvikelser: kontakta din lokala SEKO-representant
- Spara turlistor och lönespecifikationer som dokumentation
Spårtrafikavtalet 2025–2027 i sin helhet finns hos SEKO och Almega.
Sammanfattning: mertid likställs med övertid i spårtrafiken 2025
Spårtrafikavtalet 2025–2027 introducerar en principiellt viktig förändring: mertid för deltidsanställda likställs från och med den 1 maj 2025 med övertid. Det innebär att deltidsanställda i spårtrafiken — tågvärdar, stationsvärd, deltidsanställda trafikledare och andra — nu får övertidstillägg (enkel 50 %, dubbel 100 %) från den allra första timmen de arbetar utöver sin avtalade sysselsättningsgrad.
Förändringen är en av avtalets viktigaste rättsliga nyheter och gynnar de deltidsanställda grupper som historiskt haft lägre ekonomisk kompensation för extra insatser. Arbetsgivare måste säkerställa att löne- och HR-systemen är uppdaterade för korrekt tillämpning — annars riskerar de retroaktiva krav och skadestånd via SEKO.
Vanliga frågor om mertid och övertid i Spårtrafikavtalet
Vad är skillnaden på enkel och dubbel övertid? Enkel övertid ger 50 procents lönetillägg utöver grundlönen — vid timlön 160 kr ger enkel övertid 240 kr per timme. Dubbel övertid (100 %) ger 320 kr per timme. Vilka timmar som ger enkel respektive dubbel övertid specificeras i avtalet — vanligtvis gäller dubbel övertid vid arbete utöver en viss gräns (t.ex. efter 8 timmar övertid per vecka).
Kan min arbetsgivare vägra att betala mertid som övertid? Nej. Sedan maj 2025 är likställigheten en del av det centralt slutna kollektivavtalet — arbetsgivare har inte rätt att ensidigt avvika från avtalets bestämmelser. En arbetsgivare som vägrar betala övertidstillägg för mertid kan bli föremål för facklig tvist och skadeståndsskyldighet.
