Maria LindbergSpårtrafikavtalet 2025–2027 ger anställda i spårtrafiken totalt 6,4 procents löneökning under avtalsperioden: 3,2 procent från den 1 maj 2025 och ytterligare 2,8 procent från den 1 maj 2026. En individgaranti säkerställer att ingen arbetstagare får mindre än 1 100 kronor mer i månaden — oavsett procentutslagets storlek. Det här är en djupguide om hur lönesystemet i Spårtrafikavtalet faktiskt fungerar, hur lönerevisionen går till och vad du kan göra om din arbetsgivare inte uppfyller avtalets krav.
Spårtrafikavtalets lönestruktur: hur lönesystemet är uppbyggt
Spårtrafikavtalet 2025–2027, slutet mellan SEKO och Almega Tjänsteförbunden inom Tågföretagen bransch Spårtrafik, är ett normativt kollektivavtal som fastställer miniminivåer för lön. Det innebär att avtalet sätter ett golv — ingen anställd ska ha en lägre lön än det avtalet anger — men arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens om högre löner.
Lönesystemet i spårtrafiken är i grunden ett lokal förhandlingssystem: de centralt förhandlade procentsatserna och individgarantin bestämmer minimikraven, men den faktiska fördelningen av lönepotten avgörs i lokala förhandlingar mellan arbetsgivaren och den lokala SEKO-klubben. Det finns inte en branschgemensam lönetabell i traditionell mening — varje anställds lön är ett resultat av individuell bedömning i kombination med avtalets minimikrav.
Avtalet gäller för drygt 15 700 heltidsanställda vid 81 företag. Bland dessa finns lokförare, tågvärdar, ombordpersonal, trafikledare, stationsvärd, depåpersonal och administrativa tjänster inom spårtrafi. Lönespridningen inom gruppen är bred — från OB-tunga skiftjobb vid 40–45 arbetstimmar per vecka till administrativ personal med normala kontorstider.
Centrala avtalspotter kan i Sverige bara höjas — aldrig sänkas — av lokala förhandlingsparter. Om den lokala förhandlingen strandar utan träffad överenskommelse faller lönerna tillbaka på det centrala avtalets minimikrav. I spårtrafiken innebär det att varje arbetstagare som minimum ska få 3,2 procents höjning från maj 2025, oavsett vad som händer lokalt — med individgarantin som ytterligare skyddsnät.
Det första lönelyftet: 3,2 procent från den 1 maj 2025
Det första steget i Spårtrafikavtalet 2025–2027 är en generell löneökning på 3,2 procent från och med den 1 maj 2025. För de flesta arbetstagare syns detta i lönespecifikationen för maj eller juni 2025, beroende på arbetsgivarens lönekörning.
Vad innebär 3,2 procent i konkreta kronor? Det beror naturligtvis på utgångslönen:
Observera att en arbetstagare med 25 000 kronor i månadslön får 800 kronor — under individgarantins golv om 1 100 kronor. I det fallet slår individgarantin in och kompenserar upp till minst 1 100 kronor per månad. Vi återkommer till individgarantin i nästa avsnitt.
Den 3,2-procentiga ökningen är enhetlig och gäller alla arbetstagare som täcks av avtalet, oavsett befattning eller tjänstetid. Löneökningen gäller den kontraktsenliga grundlönen — OB-tillägg och övertidsersättningar justeras separat via avtalets egna rader. Det är viktigt att din lönespecifikation visar den höjda grundlönen från maj 2025 — kontrollera lönespecen och jämför med mars 2025 som referensmånad.
"Den lokala lönerevision ska vara genomförd senast den 1 juli 2025 för lönehöjningar från och med den 1 maj. Arbetsgivare som inte genomfört revisionerna i tid riskerar retroaktiva krav plus ränta enligt avtalets skadeståndsregler", förklarar en SEKO-ombudsman i spårtrafikbranschen [SEKO Trafik, 2025].
Det andra lönelyftet: 2,8 procent från den 1 maj 2026
Från den 1 maj 2026 höjs lönerna med ytterligare 2,8 procent. Det andra steget beräknas på den justerade grundlönen efter maj 2025 — det vill säga att de 2,8 procenten räknas på en bas som redan inkluderar det första lönelyftet. Sammantaget ger de två stegen en total löneökning om 6,4 procent under avtalsperioden, mätt på den ursprungliga grundlönen.
I praktiken innebär den sammansatta beräkningen att löneökningen under de två åren blir något högre än ett enkelt tillägg av 3,2 + 2,8 procent. En lokförare med 32 000 kronor i grundlön tjänar efter maj 2025 (3,2 %): 33 024 kronor. Från maj 2026 (2,8 % på 33 024): 33 948 kronor. Sammanlagd ökning: 1 948 kronor per månad, eller 6,1 procent på grundlönen — samt att individgarantin bidrar om och när procentuttaget understiger 1 100 kr.
Notera att 2026 är avtalsperiodens andra år och att Medlingsinstitutet (MI) bevakar avtalsefterlevnaden. SEKO publicerar information om lönerevisionen inför varje revisionstillfälle på seko.se/branscher/trafik/kollektivavtal. HR-chefer och löneadministratörer bör säkerställa att lönesystemen är konfigurerade för att tillämpa rätt procentpåslag i tid — förseningar genererar retroaktiva krav med ränta.
En jämförelse med liknande branschavtal: löneökning i Transportavtalet 2025–2027 visar ett liknande tvåstegsmönster, vilket speglar det industriavtal (IKEM-nivå) som satte märket för 2025 års avtalrörelse i Sverige.
Individgarantin: minst 1 100 kronor per månad
Individgarantin är avtalets inbyggda skyddsmekanism för lägre avlönade. Garantin innebär att varje enskild arbetstagare garanteras minst 1 100 kronor mer i månaden i löneökning under hela avtalsperioden (1 maj 2025–30 april 2027), oavsett vad den procentuella höjningen ger i kronor.
Garantin aktiveras om och när det procentuella utfallet av 3,2 procent (eller 2,8 procent vid rev. 2) understiger 1 100 kronor. För revision 1 (maj 2025) slår garantin in för arbetstagare med en grundlön under ungefär 34 375 kronor (1 100 ÷ 0,032 ≈ 34 375). Den som tjänar 30 000 kronor och vars 3,2 procent ger 960 kronor ska alltså få kompensation upp till 1 100 kronor — en extra 140 kronor ovanpå procentsatsen.
Individgarantin är inte ett alternativ till procentökningen — den kompletterar den. Arbetstagare med högre lön får mer i absoluta belopp via procentsatsen och berörs inte av garantin. Garantin är individuell och avser den enskilde arbetstagarens löneökning — det är inte ett genomsnitt för arbetsplatsen utan ett skydd per person.
SEKO:s lokala ombud har rätt att begära att arbetsgivaren redovisar hur individgarantin har tillämpats. Om en arbetstagare inte fått 1 100 kronor mer under avtalets löptid kan SEKO begära förhandling (MBL § 10) och vid tvist väcka talan om skadestånd. Arbetstagare som misstänker att individgarantin inte tillämpats korrekt bör kontakta sin lokala SEKO-representant och begära att lönespecifikationerna granskas.
Hur lönerevision går till i spårtrafiken — steg för steg
Lönerevision i spårtrafiken sker i ett strukturerat förlopp. Nedan följer de praktiska stegen för arbetsgivaren och arbetstagaren.
Steg 1: Förhandlingsstart
Arbetsgivaren och den lokala SEKO-klubben kallas till förhandling. Arbetsgivaren presenterar sin lönemodell och fördelningsprinciper för den centralt avtalade lönepotten. Förhandlingen ska vara genomförd och lönerna utbetalade senast fyra till sex veckor efter avtalets ikraftträdande — det vill säga i regel senast den 30 juni 2025 för maj-revisionen.
Steg 2: Lönekartläggning och individbedömning
Arbetsgivaren ska göra en individuell bedömning av varje arbetstagare baserat på prestation, ansvar och marknadsvärde. Lönekartläggning krävs också enligt Diskrimineringslagen (2008:567) § 3:8 — arbetsgivaren måste analysera om det finns osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Spårtrafikbranschen, med historiskt mansdominerade yrkesgrupper som lokförare och en del lägre avlönade grupper som tågvärdar med fler kvinnor, ska se till att kartläggningen adresserar dessa mönster.
Steg 3: Individuell lönesättning
Varje arbetstagares lön fastställs med hänsyn till den centrala avtalspotten (3,2 % resp. 2,8 %) och individgarantin (1 100 kr). Arbetsgivaren fördelar potten med beaktande av individuell prestation — potten kan fördelas ojämnt, men ingen får understiga individgarantin.
Steg 4: Information till arbetstagaren
Varje arbetstagare ska informeras om sin nya lön skriftligen eller muntligen. Det är god sed att ge en kort motivering. Arbetstagare har rätt att veta sin individuella löneökning och att jämföra mot individgarantin.
Steg 5: Om förhandlingen strandar
Om parterna inte når överenskommelse om fördelningen kan central tvist uppstå. Den centrala avtalspotten fördelas då med lika belopp på alla (pottdelning), och individgarantin upprätthålls. SEKO:s centrala förhandlare kan kopplas in.
Vad händer om arbetsgivaren inte betalar rätt lön?
Det är arbetsgivarens lagliga och avtalsrättsliga skyldighet att betala den lön som följer av kollektivavtalet. Underbetalar arbetsgivaren — det vill säga betalar mindre än avtalets procentsatser och individgaranti anger — innebär det ett avtalsbrott med arbetsrättsliga konsekvenser.
Facklig förhandling (MBL § 10–11)
Första steget är att den lokala SEKO-klubben begär förhandling med arbetsgivaren enligt Medbestämmandelagens (MBL) § 10. Arbetsgivaren är skyldig att delta i förhandlingen. Om lokal förhandling inte löser tvisten begär SEKO central förhandling.
Skadestånd och retroaktiv lön
Om arbetsgivaren befunnits ha brutit mot kollektivavtalet kan Arbetsdomstolen (AD) döma ut både ekonomiskt skadestånd (den felaktigt undanhållna lönen plus ränta) och allmänt skadestånd till den drabbade arbetstagaren och till SEKO som organisation. AD-praxis visar att systematiska löneunderskott — där arbetsgivaren konsekvent underbetalat — ger höga allmänna skadestånd.
Vad du som arbetstagare bör göra
- Spara alla lönespecifikationer från januari 2025 och framåt.
- Beräkna om din löneökning uppfyller 3,2 procent (maj 2025) och individgarantin (1 100 kr).
- Kontakta din lokala SEKO-representant om du misstänker underbetalt.
- Begär en skriftlig redovisning av löneökningen från din arbetsgivare.
Se hur Bussbranschavtalet 2025–2027 hanterar liknande tvistesituationer för jämförelse med ett angränsande branschavtal i transportsektorn.
Lön och semester: hur löneökning påverkar semesterlön
Löneökning i Spårtrafikavtalet 2025–2027 påverkar inte bara den löpande månads- eller timlönen — den påverkar också semesterlönen. Semesterlönen i Sverige beräknas enligt Semesterlagen (1977:480), antingen som procent av utbetald lön (12 procent per semesterdag enligt semesterlönegarantin) eller som sammalöneregeln.
Vid sammalöneregeln har arbetstagare rätt till den ordinarie lönen plus ett semestertillägg (vanligtvis 0,43 % av månadslönen per semesterdag i månadsavlönade system). En höjd grundlön från maj 2025 höjer således semestertillägget för intjänadeårets sommarsemester.
Notera att OB-tillägg inte alltid ingår i underlaget för sammalöneregeln — det beror på om OB är schemalagd och förutsebar eller variabel. I spårtrafiken med fasta turlistor kan OB som betalas schemalagd tid inräknas. Kollektivavtalet preciserar hur semesterlöneunderlaget beräknas — granska avtalets semester-kapitel om du har frågor om sommarlönens sammansättning. Felaktig beräkning av semesterlön är en vanlig källa till lönedispyter och kan anmälas till SEKO.
Vanliga frågor om lön i Spårtrafikavtalet 2025–2027
Gäller löneökningen från exakt den 1 maj 2025? Ja, avtalets löneökning träder i kraft den 1 maj 2025. I praktiken syns den i lönespecifikationen för maj (utbetald i slutet av maj eller i juni). Retroaktiv lön kan krävas om revisionen försenats.
Vad ingår i grundlönen som löneökningen beräknas på? Grundlönen inkluderar den kontraktsenliga fast lönen. Rörliga tillägg som OB, övertid och traktamente ingår normalt inte i basen för procentberäkning av lönerevision — dessa ersätts separat enligt avtalets tilläggssystem.
Kan min arbetsgivare "kvitta" löneökning mot andra förmåner? Nej. Avtalets löneökning och individgaranti är ett minimikrav. Arbetsgivaren kan inte dra av värdet av naturaförmåner eller andra ersättningar för att komma under 3,2 procent plus individgarantin.
Hur länge gäller Spårtrafikavtalet 2025–2027? Avtalet löper från den 1 maj 2025 till och med den 30 april 2027. Nya avtalsförhandlingar inleds inför nästa period. Medlingsinstitutet listar avtalet i Avtalsregistret.
Vad händer om mitt företag säljs eller fusioneras under avtalets löptid? Kollektivavtalet följer med vid verksamhetsövergång enligt 6b § LAS (implementering av EU:s direktiv om företagsövergångar). Den nya arbetsgivaren är bunden av avtalet i minst ett år, eller tills nytt avtal träffas.
Obs: Innehållet ovan är av informativ karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta SEKO eller en arbetsrättsjurist för vägledning i din specifika situation.
Lön och pension: hur löneökning påverkar Avtalspension SAF-LO
En löneökning påverkar inte bara nettolönen — den har direkta konsekvenser för pensionsavsättningarna via Avtalspension SAF-LO. Avtalspensionen är en tjänstepension som arbetsgivare inom Almega-sfären (inklusive spårtrafikföretagen) betalar in till pensionsinstitut som Collectum.
Premien till Avtalspension SAF-LO är procentuell. Den totala premiesatsen varierar med ålder men rör sig typiskt mellan 4,5 och 5,5 procent av lönen för de yngre åldersgrupperna och stiger till 9–10 procent för äldre arbetstagare (beroende på åldersgrupp och valt sparalternativ). En höjd grundlön höjer således den avsatta pensionspremien i absoluta kronor — en positiv spiral för framtida pensionsutfall.
Räkneexempel: En lokförare, 45 år, med grundlön 36 000 kronor. Avtalspension SAF-LO-premie: 7 procent (exempelavgift). Löneökning 3,2 procent ger ny lön 37 152 kronor. Premie på gammal lön: 2 520 kr/mån. Premie på ny lön: 2 601 kr/mån. Ökning: 81 kr/mån eller 972 kr/år mer till pensionen. Under avtalets hela period (24 månader) ger detta ~1 944 kronor mer i pensionsavsättning — plus ränta och avkastning på pensionskapitalet.
Arbetstagare bör också kontrollera att arbetsgivaren faktiskt betalar in till rätt pensionsinstitut och med rätt premiesats. Fel i pensionsavsättning upptäcks ofta sent — Collectum sänder normalt ett årsbesked som kan fungera som kontroll. Misstänker du att avsättningarna är felaktiga? Kontakta Collectum eller din lokala SEKO-representant.
Löneökning under provanställning och för timanställda
Spårtrafikavtalet 2025–2027 täcker alla arbetstagare som är anställda hos de 81 anslutna företagen — oavsett anställningsform. Det innebär att löneökning och individgaranti gäller även för arbetstagare under provanställning och för visstidsanställda.
Provanställda har rätt till samma procentuella löneökning från den 1 maj 2025 som tillsvidareanställda. En person som provanställdes i mars 2025 med en grundlön om 28 000 kronor ska ha fått minst 28 896 kronor från maj 2025 (3,2 %) — alternativt 29 100 kronor om individgarantin slår in (1 100 kr > 896 kr). Provanställningen kan avslutas utan saklig grund, men lönenivån under prövoperioden styrs av avtalets minima.
Timanställda och vikarier är en mer komplex grupp. Om den timanställde arbetar i en tjänst som täcks av Spårtrafikavtalet och arbetsgivaren är ansluten till Almega, gäller avtalets lönenormer. Timanställdas lön per timme ska motsvara en skälig del av månadslönen — i praktiken grundlönen dividerat med schematimmar. Individgarantin på 1 100 kronor per månad översätts proportionellt för deltidsarbetare och vikarier.
Kollektivavtalet har också bestämmelser om återkommande vikarier som kan ha rätt till tillsvidareanställning enligt LAS § 5a (slå igenom vid upprepade tidsbegränsade anställningar). Arbetsgivare bör notera att konverteringsregeln kan utlösas vid upprepad vikarieanvändning — ett ämne som SEKO aktivt bevakar i branschen.
Spårtrafikavtalets lön jämfört med andra branschavtal 2025
Spårtrafikavtalet 2025–2027 följer det så kallade märket från industriavtalet (Industrins Samarbetsavtal), som sattes av IF Metall och Teknikföretagen tidigt under 2025 och landade på en total uppgång om 6,4 procent under perioden. Det gör Spårtrafikavtalet representativt för genomsnittsnivån i den svenska avtalsrörelsen.
Jämfört med andra branschavtal i transport- och logistiksektorn:
| Avtal | Part arbetstagarsidan | Total höjning 2025–2027 |
|---|---|---|
| Spårtrafikavtalet 2025–2027 | SEKO | 6,4 % |
| Transportavtalet 2025–2027 | Transport | ~6,4 % |
| Bussbranschavtalet 2025–2027 | Kommunal | ~6,4 % |
| Teknikavtalet IF Metall 2025–2027 | IF Metall | 6,4 % |
| Detaljhandelsavtalet 2025–2027 | Handels | ~6,4 % |
Källa: Medlingsinstitutet Avtalsregistret, SEKO, Almega, 2025
Samtliga avtal i 2025 års avtalsrörelse kluster sig kring märkets nivå — ett uttryck för det svenska samordningssystemet för lönebildning. Det som skiljer avtalen åt är snarare detaljregler om OB, övertid, deltidsvillkor och specialtillägg. Spårtrafikavtalet utmärker sig bland annat med det nyinförda likställandet av mertid och övertid för deltidsanställda, och med specifika OB-belopp anpassade till spårtrafikens oregelbundna trafik.
För en detaljjämförelse av lönemodellen med Transportavtalet, se Löneökning i Transportavtalet 2025–2027.
Lönediskriminering och diskrimineringslagen i spårtrafiken
Lönesättning i Sverige styrs inte bara av kollektivavtalet — Diskrimineringslagen (2008:567) ställer krav på att löneskillnader inte får grundas på diskrimineringsgrunder som kön, etnicitet, ålder, funktionsnedsättning eller religiös övertygelse. Arbetsgivare med tio eller fler anställda är skyldiga att genomföra en lönekartläggning minst vart tredje år (Diskrimineringslagen § 3:10).
I spårtrafiken, där historiska könsmönster innebär att lokförare (fler män) och tågvärdar (historiskt fler kvinnor) kan ha olika löneutveckling, är lönekartläggning extra viktig. Det räcker inte att procenthöjningen tillämpas lika — om utgångslönerna är skeva på grund av historisk diskriminering vidgas lönegapet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har i tillsyn visat att lika procenthöjning inte automatiskt eliminerar osakliga löneskillnader.
En korrekt lönekartläggning ska:
- Identifiera grupper av arbetstagare som utför lika eller likvärdigt arbete
- Analysera om löneskillnader beror på kön eller annat diskrimineringsskäl
- Åtgärda osakliga skillnader med en handlingsplan
Arbetstagare som misstänker att de lönesätts diskriminerande kan vända sig till DO för rådgivning. SEKO har rätt att begära information om lönekartläggningen som facklig organisation. Vid konstaterad diskriminering kan arbetsgivaren åläggas att korrigera lönerna och betala skadestånd.
Löneökning och sjukpenning: sambandet med SGI
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) hos Försäkringskassan är den inkomst du har rätt till sjukpenning beräknad på. SGI påverkas av din faktiska lön — en löneökning höjer SGI och därmed sjukpenningsbeloppet vid eventuell sjukskrivning.
Försäkringskassan beräknar SGI som 12 gånger den aktuella månadsinkomsten (eller 365 gånger dagsförtjänsten). SGI höjs automatiskt om Försäkringskassan informeras om löneökning — i praktiken sker detta via arbetsgivarens inkomstuppgifter till Skatteverket. Det finns dock en tidsfördröjning: en löneökning i maj 2025 kanske inte reflekteras i SGI förrän i samband med deklaration och uppdatering under 2026.
Notera att SGI skyddas vid sjukskrivning — om du var sjukskriven i maj 2025 när löneökningen trädde i kraft, ska din SGI ändå höjas baserat på den nya lönenivån (SGI-skyddsregler). Kontakta Försäkringskassan om du är osäker på om din SGI reflekterar den nya lönen.
Checklista: kontrollera att din löneökning är rätt
Avsluta med en praktisk genomgång. Använd nedanstående lista för att verifiera att Spårtrafikavtalet tillämpas korrekt i din anställning:
- Kontrollera att löneökning syns — Jämför din grundlön i april 2025 med maj 2025. Lönespecifikationen ska visa den nya, höjda grundlönen.
- Beräkna procenthöjningen — (Ny grundlön − Gammal grundlön) ÷ Gammal grundlön × 100. Ska vara ≥ 3,2 %.
- Kontrollera individgarantin — Om ökningen i kronor är under 1 100 kr/mån, ska du ha fått minst 1 100 kr mer. Om inte — kontakta SEKO.
- Granska OB-tilläggen — Har enkel, kvalificerat och storhelgs-OB uppdaterats till de nya beloppen från maj 2025? (23,82 / 53,20 / 119,53 kr/h)
- Kontrollera semesterlönen — Semestertillägg och semesterlön bör höjts i takt med grundlönen.
- Verifiera pensionsavsättning — Kontakta Collectum och verifiera att premien beräknas på den uppdaterade lönen.
- Spara dokumentation — Behåll lönespecifikationer, anställningsavtal och eventuell korrespondens om lönerevisionen.
Om du efter denna checklista fortfarande är osäker eller hittar avvikelser, kontakta din lokala SEKO-representant eller en arbetsrättsjurist. Det officiella Spårtrafikavtalet 2025–2027 finns tillgängligt hos SEKO och Almega Tjänsteförbunden.
