Transportavtalet 2025–2027 slöts den 1 april 2025 mellan Svenska Transportarbetareförbundet (Transport) och Biltrafikens Arbetsgivareförbund (Transportföretagen) och gäller till och med den 31 mars 2027. Avtalet reglerar villkoren för ungefär 55 300 anställda hos cirka 4 500 företag inom åkeri, bärgning, terminal och lager i Sverige — en av landets mest samhällskritiska sektorer. Förhandlingsresultatet fastslår konkreta lönetariffer, ett utvidgat OB-fönster och en ny delpensionsmodell som träder i kraft 1 april 2026.
Det här dossier samlar ExpertZooms fullständiga analys av avtalet: vad som förändrats, vad som kvarstår och vad det innebär i praktiken för anställda i lastbilshytt, på terminal och i lager — samt för HR-chefer och arbetsrättsjurister som ska tillämpa reglerna. Varje delområde behandlas separat i ett eget fördjupande reportage; den här introduktionen ger den övergripande bilden.
Avtalets räckvidd: 55 300 anställda i åkeri, bärgning och terminal
Transportavtalet är ett av Sveriges mest omfattande kollektivavtal inom privat sektor sett till antalet berörda arbetstagare. Det täcker fyra huvudsakliga verksamhetstyper: åkeri (godstransport på väg), bärgning (haverihantering och assistans), terminal (omlastning och godshantering) samt lager (inleverans, orderplock och utleverans). Dessa verksamheter är sammanlänkade i logistikkedjan och delas av arbetsgivare som är anslutna till Transportföretagen — Biltrafikens Arbetsgivareförbund.
Avtalet bygger på och kompletterar den svenska arbetsrätten, i synnerhet:
- Lagen om anställningsskydd (LAS, 1982:80) — turordning vid uppsägning, varsel och återanställningsrätt
- Semesterlagen (1977:480) — miniminormer för semesterdagar och semesterlön
- Arbetstidslagen (1982:673) — maxgränser för övertid och nattarbete
- Medbestämmandelagen (MBL, 1976:580) — informations- och förhandlingsskyldighet
- Arbetsmiljölagen (1977:1160) — arbetsgivarens skyddsansvar
Kollektivavtalet ger på flera punkter bättre villkor än lagstiftningens miniminivå — vilket gör det till ett viktigt komplement, inte en dubblering, av den offentligrättsliga regleringen.
Löneökningarna — centralt fastslagna utan lokal fördelning
Den kanske viktigaste nyheten i Transportavtalet 2025–2027 är lönemodellen: avtalet saknar lokal lönefördelning, vilket innebär att varje anställd är garanterad 100 procent av den centralt förhandlade ökningen. Det är ett medvetet val från parternas sida för att säkerställa att lönemedlen inte stannar på chefsnivå eller hos enskilda favoriserade medarbetare.
Lönetarifferna i siffror
Från den 1 april 2025 höjs lönetarifferna med 874–1 156 kronor per månad, vilket motsvarar cirka 3,6 procent av dåvarande tariffer. Det exakta beloppet varierar beroende på yrkeskategori och tariffnivå. Från den 1 april 2026 tillkommer en andra höjning om 770–1 028 kronor per månad (ca 3,2 procent).
Konstruktionen med krontalshöjningar — snarare än rena procentpåslag — är vanlig i avtalet och innebär att lägre löner relativt sett ökar mer i procentuella termer. Detta komprimerar lönespridningen inom branschen och ger de lägst avlönade grupperna ett relativt sett starkare tillskott.
À retenir: Transportavtalet 2025–2027 garanterar alla berörda anställda hela löneökningen utan prövning mot lokala lönesamtal. Ingen anställd riskerar att stå utan påslag vid nästa lönerevision.
Utvidgat OB-fönster och nya körkortsförmåner
Transportavtalet 2025–2027 justerar OB-reglerna (obekväm arbetstid) inom åkeri på ett konkret sätt: fredagskvällarna inkluderas nu i OB-fönstret. Tidigare var fredagskvällen ett gränsfall som skapade tolkningskonflikter lokalt; den nya formuleringen undanröjer den tveksamheten och ger förare som arbetar under dessa timmar rätt till OB-ersättning.
Justeringen är del av en bredare trend i svenska transportavtal: övertid och obekväm arbetstid har blivit allt viktigare förhandlingsfrågor i takt med att branschens bemanningssituation förändrats. Yrkestrafikchaufförer arbetar i ökande utsträckning under varierade tider dygnet runt, och parterna har velat tydliggöra kompensationsreglerna.
Körkortsundersökning bekostas av arbetsgivaren
En av avtalets mer konkreta nyheter gäller tunga körkortsbehörigheter. Yrkeschaufförer med körkortsbehörighet C, CE eller D är skyldiga att genomgå läkar- och synundersökning vart femte år för att förnya sin behörighet. I Transportavtalet 2025–2027 fastslås att arbetsgivaren bekostar dessa undersökningar — en kostnad som tidigare många anställda betalat ur egen ficka.
Beslutet är direkt kopplat till Körkortslagen (1998:488) och EU:s körkortsdirektiv (2006/126/EG), som kräver regelbundna hälsokontroller för yrkesförare. Att arbetsgivaren nu tar ansvaret för kostnaden stärker den enskildes ekonomiska trygghet och minskar risken att ekonomiska skäl avskräcker från korrekt förnyelse.
Delpension från 2026 — en ny modell för branschen
Den mest framåtblickande nyheten i Transportavtalet 2025–2027 är den nya delpensionsmodellen, som träder i kraft den 1 april 2026. Arbetsgivarna ska från detta datum avsätta 0,1 procent av den totala lönesumman till modellen — ett avsättningsbelopp som på aggregerad nivå ger ett substantiellt tillskott till sektorns pensionskapital.
Delpension (även kallad deltidspension) är ett instrument som gör det möjligt för anställda att trappa ned sin arbetstid mot slutet av karriären utan proportionell inkomstförlust. Det är väletablerat i offentlig sektor via PA16-avtalet och i industriavtal, men relativt nytt inom delar av transportsektorn.
Varför just nu?
Transportbranschen har en hög andel äldre arbetstagare med fysiskt krävande arbete. Tunga lyft, nattarbete och långa körpass tar på kroppen, och branschens parter har länge diskuterat hur man förbättrar möjligheterna att arbeta längre utan att slitas ut. Delpensionsmodellen är svaret: den skapar ett verktyg för ordnad successionsplanering och förlänger arbetslivet på humana villkor.
Avsättningen på 0,1 procent av lönesumman är ett startbud. Parterna har lämnat dörren öppen för framtida höjningar av avsättningsnivån i kommande avtalsrundor, i linje med hur liknande modeller byggts upp i andra branscher.
Vad innebär avtalet för HR och arbetsgivare?
För HR-funktioner och arbetsrättsliga ombud på de berörda företagen innebär Transportavtalet 2025–2027 en rad konkreta administrativa åtgärder. Tabellen nedan sammanfattar de viktigaste skyldigheterna och tidpunkterna:
| Åtgärd | Tidpunkt | Rättslig grund |
|---|---|---|
| Implementera nya lönetariffer (höjning 1) | 1 april 2025 | Kollektivavtalet § lön |
| Uppdatera OB-regler i lönesystem (fredagskvällar) | 1 april 2025 | Kollektivavtalet § OB |
| Bekosta läkar- och synundersökning vid C/CE/D-förnyelse | Löpande | Kollektivavtalet, Körkortslagen 1998:488 |
| Implementera lönetariffer (höjning 2) | 1 april 2026 | Kollektivavtalet § lön |
| Aktivera delpensionsavsättning (0,1 % av lönesumman) | 1 april 2026 | Kollektivavtalet § pension |
Arbetsgivare som saknar kollektivavtal med Transport eller som inte är anslutna till Transportföretagen kan inte tillämpa avtalets tariffer — men kan i vissa fall träffa hängavtal direkt med förbundet. Medbestämmandelagen (MBL § 11–14) kräver dessutom att arbetsgivaren informerar och vid behov förhandlar med den fackliga organisationen inför väsentliga förändringar av löne- och anställningsvillkor.
Fullständig avtalstekst finns tillgänglig via Transportföretagen och Transport.
Dossierets sex teman — en vägledning för läsaren
Det här dossier är organiserat kring de sex kärnområden som Transportavtalet 2025–2027 reglerar mest ingående. Varje tema behandlas i ett separat fördjupande reportage med fullständig analys, konkreta sifferexempel och praktiska råd:
- Lön och löneökning — tariffer, krontalshöjningar och vad garanterat påslag innebär i praktiken
- OB och övertid — fredagskvällar, nattarbete och de nya ersättningsnivåerna
- Semester och ledighet — semesterdagar, semesterlön och avtalets förhållande till Semesterlagen
- Uppsägning och anställningsskydd — LAS-regler, avtalets förstärkningar och turordningsregler
- Arbetstid och flextid — dygnsvila, veckovila och arbetstidsuttag i transportbranschen
- Försäkringar och pension — tjänstepension, delpension och nya avsättningar från 2026
Avtalsparterna har även publicerat en gemensam kommuniké via Medlingsinstitutet som beskriver förhandlingsprocessen och de samhällsekonomiska ramar som vägledde resultatet.
Avertissement: Les informations présentes dans ce dossier sont fournies à titre informatif uniquement et ne constituent pas un conseil juridique. Consultez un avocat spécialisé en droit du travail suédois pour votre situation personnelle.
Avertissement: Informationen i detta dossier är av allmän karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta en arbetsrättsjurist eller ditt fackförbund för vägledning i din specifika situation.
Förhandlingsklimat och marknadsekonomi bakom avtalet
Transportavtalet 2025–2027 slöts i ett makroekonomiskt klimat präglat av avtagande inflation och en mjuk arbetsmarknad. Medlingsinstitutets riktmärke för 2025 års avtalsrörelse låg i linje med det europeiska industrins märke, vilket satte en normgivande nivå för löneökningarnas storlek. Transportavtalet landar inom detta spann, med en kombinerad tvåårig löneökning på strax under 7 procent — en nivå som parterna bedömt som hållbar för branschens kostnadsstruktur.
Parternas roller
Svenska Transportarbetareförbundet (Transport) är ett av LO:s förbund och organiserar yrkesförare, terminalarbetare och lagerarbetare. Förbundet har drygt 60 000 medlemmar varav en majoritet arbetar inom de verksamheter som täcks av Transportavtalet. Förbundets förhandlingsprioriteter 2025 var lönegarantin för alla anställda, förbättrade OB-regler och den långsiktiga pensionsfrågan.
Transportföretagen — Biltrafikens Arbetsgivareförbund är den centrala arbetsgivarorganisationen för vägtrafikbranschen och representerar de 4 500 anslutna företagen. Arbetsgivarsidens prioritet var att hålla kostnadsnivån i paritet med konkurrentländer inom EU och att undvika regler som försvårar flexibel bemanning i en konjunkturkänslig bransch.
Förhandlingarna avslutades utan konflikt — inget strejkvarsel lades — vilket speglar en etablerad samarbetskultur inom den svenska transportmodellen. Avtalet är tillgängligt i fulltext via Transportföretagens hemsida och kan även studeras via Medlingsinstitutets avtalsdatabas.
Branschens särprägel
Transportbranschen skiljer sig från andra branscher i hur obekväma arbetstider är strukturell norm snarare än undantag. Dygnet-runt-logistik, internationella körningar och tidskritiska leveranser skapar ett arbetstidsmönster där OB-regler, övertidsersättning och viloregler är centrala villkorsfrågor — inte randnoter. Det förklarar varför Transportavtalet 2025–2027 ägnar förhållandevis stort utrymme åt dessa frågor jämfört med avtal i kontorsnära branscher.
Den höga andelen anställda med yrkeskörkort (C, CE eller D) gör dessutom körkortsfrågor — förnyelse, hälsoundersökning, Yrkeskompetensbevis (YKB) — till en integrerad del av anställningsvillkoren på ett sätt som saknar direkt motsvarighet i de flesta andra kollektivavtal på svensk arbetsmarknad.
Hur Transportavtalet 2025–2027 förhåller sig till andra avtal
Transportbranschen är inte isolerad från det bredare avtalslandskapet. Tre kollektivavtal är särskilt relevanta att sätta Transportavtalet i relation till:
Teknikavtalet IF Metall 2025–2027 — det viktigaste industriavtalet och normsättande för många andra branschers förhandlingar. Transportavtalet landar nära Teknikavtalets procentnivåer men med en annan modell: Teknikavtalet har lokal lönefördelning medan Transportavtalet garanterar central fördelning rakt ned till individnivå.
Detaljhandelsavtalet 2025–2027 — relevant för lagerarbetare som kan arbeta i miljöer som liknar Transportavtalets lagerverksamhet. De anställda regleras av olika avtal beroende på om lagerverksamheten drivs av ett transportföretag (Transportavtalet) eller ett handelsföretag (Handelsavtalet/Detaljhandelsavtalet).
RALS 2025–2027 (statliga arbetstagare) — statens centralavtal som reglerar lönebildningen för offentliganställda. Transportarbetare som arbetar åt statliga uppdragsgivare (t.ex. vissa myndighetstransporter) kan beröras av gränsdragningsfrågor om vilket avtal som gäller.
Att känna till gränsdragningen är viktig inte minst för HR-funktioner på stora logistikföretag som bedriver verksamhet under flera avtalsområden. En lastbilsförare och en kontorschefsassistent på samma företag kan regleras av helt skilda kollektivavtal med olika lönenivåer, OB-regler och pensionsmodeller.
Avtalets betydelse i ett bredare arbetsrättsligt perspektiv
Transportavtalet 2025–2027 är ett typexempel på den svenska kollektivavtalsmodellens styrka: parterna — fack och arbetsgivare — förhandlar fram regler som är bättre anpassade till branschens verklighet än vad lagstiftningens generella minima kan åstadkomma. Lagstiftning som LAS, Semesterlagen och Arbetstidslagen sätter golvet; kollektivavtalet bygger uppe på detta golv.
För anställda inom åkeri, bärgning, terminal och lager innebär det att deras faktiska villkor — vad de tjänar, hur mycket de arbetans Arbetsgivareförbund, som sedan sammangåendet med Motorbranschens Arbetsgivareförbund (MRF) ingår i Mi — Motorbranschen (mi.se), publicerar arbetsgivarsidans avtalsmaterial och kostnadskalkylverktyg.
Utöver avtalstexten är följande myndighetskällor relevanta:
- Transportstyrelsen för regler kring körkortsmedicinska krav och förnyelsecykler för C- och CE-körkort.
- Arbetsmiljöverket för tillämpliga föreskrifter om vibrationsexponering, psykosocial arbetsmiljö och arbetstid i transportsektorn.
- Arbetsgivarverket för vägledning om hur industrimärkessystemet fungerar och hur avtalets lönenivåer relaterar till statsanställdas avtal.
Transportavtalet är ett av de avtal som direkt påverkar flödet av varor och tjänster i hela Sverige. Ungefär 90 procent av allt gods som transporteras till och från Sveriges butiker, industrier och sjukhus passerar genom fordon och terminaler vars personal arbetar under detta avtal. Det gör Transportavtalet till ett av de arbetsmarknadspolitiskt mest centrala kollektivavtalen i landet — inte bara för de 55 300 direkt berörda arbetstagarna, utan för hela samhällsekonomin.
