Maria LindbergTelekom-avtalet TechSverige 2025–2027 garanterar löneökningar på totalt 5,5 procent under avtalsperioden: 3,0 procent från 1 april 2025 och ytterligare 2,5 procent från 1 april 2026. Lönegolvet sätts till 22 102 kronor per månad från april 2025. Löneöversynerna sker lokalt — men om utfallet för en enskild anställd understiger avtalets ramar måste arbetsgivaren upprätta en individgaranti. Det här är en pillarguide för dig som vill förstå hela lönesystemet i Telekom-avtalet, från avtalets konstruktion till hur du förbereder dig inför lönesamtalet.
Avtalets lönestruktur och tidsplan
Löneökningarna i Telekom-avtalet TechSverige 2025–2027 är fördelade på två omgångar under avtalsperioden. Fördelningen speglar den förhandlingspraxis som används i svenska industri- och tjänsteavtal: ett högre utfall i det första avtalsåret och ett lägre i det andra, anpassat till Industriavtalets lönenorm (märket).
Löneökningstakten på 3,0 procent för 2025 överstiger med marginal det industrimärke (Industriavtalet) som satte en lönenorm om 2,8 procent. TechSverige och Unionen lyckades alltså förhandla fram en något bättre affär än märket — ett resultat av de kompetensbrister och rekryteringssvårigheter som telekomsektorn fortsatt brottas med i spåren av 5G-utbyggnaden och den accelererade digitaliseringen av infrastruktur.
Det är viktigt att skilja mellan avtalets totala värde (6,4 %) och löneökningarnas andel (5,5 %). De resterande 0,9 procentenheterna utgörs av arbetstidsförkortning (0,5 %) och flexpensionsavsättning (0,4 % nettotillskott under perioden). Dessa räknas med i avtalsvärdet men syns inte direkt i månadslönen.
Hur löneöversynerna genomförs i praktiken
Löneöversynen genomförs lokalt på företagsnivå. Det finns inget centralt beslut om att varje anställd automatiskt får 3,0 procent — den procenten är potten som ska fördelas. Fördelningen sker i dialog mellan närmaste chef och den anställde, med utgångspunkt i individens prestation, kompetens och marknadslöneläge.
Fackklubben (Unionens lokala klubb) förhandlar med arbetsgivaren om hur potten fördelas på gruppnivå och kontrollerar att ingen arbetstagare behandlas diskriminerande. Fördelningsmodellerna varierar: vissa företag tillämpar en ren individmodell (ingen central fördelning), andra har en blandmodell med en liten generell del och en stor individuell del.
Lönegolvet 22 102 kr — vem berörs och vad innebär det
Lönegolvet i Telekom-avtalet TechSverige är det lägsta belopp som en anställd som faller under avtalet får ha i grundlön. Från den 1 april 2025 är lönegolvet 22 102 kronor per månad. Det gäller för samtliga arbetstagare som omfattas av Telekom-avtalet, oavsett anställningsform, tjänstekategori eller arbetstid (räknat på heltid).
Lönegolvet är konstruerat som ett absolut golv, inte ett riktmärke. En arbetstagare med en lön under 22 102 kronor efter april 2025 är i strid med kollektivavtalet, oavsett om denna lön fastställdes i ett individuellt anställningsavtal. Kollektivavtalet har företräde framför det enskilda anställningsavtalet i denna fråga, vilket följer av allmänna arbetsrättsliga principer.
Vem behöver kontrollera lönegolvet?
HR-avdelningar hos telekomföretag anslutna till TechSverige bör genomföra en lönerevisionskontroll inför april 2025 och april 2026 med dessa steg:
- Exportera alla anställdas grundlöner ur lönesystemet
- Identifiera alla arbetstagare under 22 102 kr (april 2025) respektive den uppdaterade golvsumman för april 2026
- Beräkna nödvändig höjning för att nå lönegolvet — denna höjning sker utöver ordinarie lönerevision
- Dokumentera åtgärden i lönesystemet och informera berörd arbetstagare
Lönegolvet gäller vid lönerevisionstilfället. Om en ny anställd börjar med en lön under golvet — exempelvis under en inlärningsperiod med lägre lön — är detta inte tillåtet om arbetstagaren redan faller under Telekom-avtalets tillämpningsområde.
Jämförelse med liknande avtal
Löneökning i Teknikavtalet Unionen/Sveriges Ingenjörer 2025–2026 satte en liknande nivå om 2,9 procent för det första avtalsåret. Telekom-avtalets 3,0 procent är alltså marginellt högre, vilket speglar telekomsektorns starkare förhandlingsposition till följd av kompetensbristen inom nätverks- och infrastrukturdomänerna.
Individgarantin — ett nytt skydd vid låg löneökning
Individgarantin är en av de viktigaste nyheterna i Telekom-avtalet 2025 jämfört med tidigare avtal. Den träder in när en enskild arbetstagare under löneöversynen tilldelas en löneökning som understiger en fastställd miniminivå — i det här fallet understiger det som kan anses rimligt med hänsyn till avtalets totala pott.
Individgarantin innebär i praktiken att arbetsgivaren vid ett sådant utfall är skyldigt att upprätta en individgaranti — en skriftlig åtgärdsplan — för den berörde arbetstagaren. Åtgärdsplanen ska specificera:
- Vad arbetstagaren behöver uppnå (prestation, kompetens, beteende) för att erhålla en normal löneutveckling vid nästkommande löneöversyn
- Vilka konkreta åtgärder arbetsgivaren vidtar för att stödja arbetstagaren (utbildning, mentorskap, förändrade arbetsuppgifter)
- En tidsram för uppföljning
Syftet är dubbelt: dels ger det arbetstagaren ett tydligt besked om varför löneökningen är lägre, dels skapar det ett ansvar för arbetsgivaren att aktivt stödja individens utveckling. En individgaranti utan konkreta åtgärder riskerar att bli meningslös och kan bestridas av Unionen i en MBL-förhandling.
Hur individgarantin skiljer sig från tidigare avtal
I tidigare versioner av Telekom-avtalet (och många andra tjänsteavtal) var det möjligt att ge en enskild arbetstagare ingen eller mycket låg löneökning utan att behöva motivera det skriftligt. Individgarantins krav på en dokumenterad åtgärdsplan är ett steg mot ökad transparens och individens stärkta ställning i löneprocessen.
Unionen har drivit frågan om individgarantier sedan 2020-talets inledning, bland annat inspirerade av det system som sedan länge funnits i exempelvis Teknikavtalet IF Metall. Att det nu finns med i Telekom-avtalet markerar att parterna kommit varandra till mötes i synen på ansvarsfull lönesättning.
Vad du som anställd ska göra om du får en låg löneökning
Om din löneökning vid april 2025-revisionen understiger det du anser rimligt:
- Begär ett skriftligt besked från din chef om varför löneökningen är lägre
- Kontakta din fackliga representant (Unionens förtroendeman på arbetsplatsen) och be dem granska om individgarantin aktiverats korrekt
- Begär tillgång till din individgaranti — du har rätt att ta del av åtgärdsplanen och sätta dig in i vad som krävs
- Följ upp vid nästa löneöversyn med dokumenterade prestationer mot de kriterier som angetts i åtgärdsplanen
À retenir: Individgarantin är inte ett straff — det är ett verktyg som aktiveras när löneöversynen ger ett lågt utfall. En välskriven åtgärdsplan är i praktiken en karriärutvecklingsplan som kan förbättra din löneutveckling de kommande åren.
Lönekriterier och vad arbetsgivaren måste väga in
Telekom-avtalets lönebildning bygger på en individbaserad modell där lön sätts utifrån ett antal kriterier. Kriterierna finns angivna i avtalet och i de riktlinjer som TechSverige och Unionen enats om. Arbetsgivaren är skyldig att känna till dessa och tillämpa dem konsekvent.
De viktigaste lönebildningskriterierna i Telekom-avtalet är:
Prestation och resultat: Hur väl arbetstagaren uppfyller sin roll och levererar mot uppsatta mål. Detta är det tyngst vägande kriteriet i individuell lönesättning och ska vara möjligt att mäta och kommunicera konkret.
Kompetens och skicklighet: Bredden och djupet i arbetstagaren kunskaper inom sitt arbetsområde, inklusive specialistkompetens inom exempelvis nätverksteknik, säkerhet eller projektledning. Nyförvärvad certifiering (t.ex. CCNP, TOGAF, PMP) kan motivera en extra löneökning.
Ansvar och komplexitet: Graden av självständighet och komplexitet i arbetsuppgifterna. En tekniker som leder ett team eller driver ett kritiskt infrastrukturprojekt ska reflekteras i lönen.
Marknadslöneläget: Vad liknande roller betalas på den externa arbetsmarknaden. Telekomsektorn konkurrerar om nätverksingenjörer och säkerhetsspecialister med IT-bolag och konsultföretag — löneläget i dessa segment påverkar vad som är rimlig lön i Telekom-avtalet.
Dokumentationsskyldighet för arbetsgivare
Arbetsgivaren är inte bara skyldig att tillämpa kriterierna — de ska också kunna redovisa hur de tillämpats om Unionen begär det i en MBL-förhandling. Bristfällig dokumentation av lönesättningsprocessen ökar risken att en tvist uppstår och att arbetsgivaren förlorar i en arbetsrättslig prövning.
En väl genomförd löneprocess inkluderar ett lönesamtal (inte bara ett lönebrev) där chef och anställd diskuterar kriterierna och utfallet. Lönesamtalet är inte ett förhandlingstillfälle utan ett informationsmöte — inga löner förhandlas individuellt med den anställde i ett kollektivavtalsreglerat system. Däremot ger det den anställde möjlighet att lyfta prestationer som chefen kanske missat.
Vad händer om du inte är nöjd — tvistelösning enligt MBL
Om du som anställd eller Unionens lokala klubb anser att löneprocessen inte gått rätt till, finns det formella vägar att gå. Tvistelösningsmekanismen i kollektivavtalsreglerade löneprocesser regleras av Medbestämmandelagen (MBL) och av de avtalsspecifika bestämmelserna i Telekom-avtalet.
Steg 1 — Lokal MBL-förhandling: Unionens lokala klubb begär en förhandling med arbetsgivaren enligt MBL 11 §. Arbetsgivaren är skyldig att ställa upp och presentera sin lönesättningsbasis. Förhandlingen ska leda till en protokollförd överenskommelse eller ett konstaterat oenighetsprotokoll.
Steg 2 — Central förhandling: Om parterna inte är överens lokalt kan ärendet hänskjutas till central förhandling mellan Unionen (centralt) och TechSverige. Centrale ombudsmän från båda sidor deltar och söker en lösning.
Steg 3 — Arbetsdomstolen (AD): Om ingen överenskommelse nås kan tvisten i sista hand prövas i Arbetsdomstolen. Lönetvister om tolkning av kollektivavtal hanteras exklusivt av AD — inte av allmän domstol.
Det är viktigt att notera att löneöverklagandeprocessen inte innebär att den anställde personligen driver ett ärende mot sin arbetsgivare i domstol. Unionen driver ärendet centralt och den anställde behöver inte anlita en privatadvokat — ett av de viktigaste skälen att vara fackligt ansluten.
Löneökning i Transportavtalet 2025 hanterar liknande tvistelösningsmekanismer för transportanställda, vilket visar att lönetvistprocessen är relativt enhetlig tvärs över svenska kollektivavtal.
Lönesamtalet — hur du förbereder dig som anställd
Lönesamtalet är den centrala kontaktpunkten i löneprocessen för den enskilde. Det är här du kommunicerar din värdering av egna prestationer och skapar ett underlag som chefen tar med sig in i fördelningsprocessen. Ett välförberett lönesamtal ökar sannolikheten för ett bättre utfall.
Inför lönesamtalet
Dokumentera dina prestationer under det gångna avtalsåret. Konkreta resultat väger tyngre än omdömen: "Ledde migrationen av XY-systemet till ny nätverksinfrastruktur i tid och inom budget" är mer övertygande än "Jobbade hårt med nätverksprojekt."
Ta reda på marknadslönen för din roll. Webbplatser som Lönekollen (Unionen), Lönestatistik.se och Nyamarknaden ger referensdata. Om du kan visa att din lön understiger marknadslöneläget för jämförbara roller hos konkurrenter, ger det stöd för en starkare löneökning.
Förstå lönekriterimalen i Telekom-avtalet (se avsnittet ovan). Formulera dina prestationer i termer av dessa kriterier — prestation, kompetens, ansvar, marknadslön.
Under lönesamtalet
- Presentera dina prestationer strukturerat och kortfattat — 3-5 konkreta exempel är bättre än en lång lista
- Fråga chefen vilka kriterier som väger tyngst i din roll
- Om chefen har invändningar, be om specifika exempel — inte vaga formuleringar
- Undvik att jämföra din lön med kollegor — lönerna är konfidentiella och det skapar dålig stämning
Efter lönesamtalet
Begär alltid ett skriftligt besked om utfallet, inte bara ett lönebrev. Om du fått en lägre ökning än förväntat, be om ett möte med HR eller kontakta Unionens förtroendeman för att förstå om individgarantin aktiverats.
HR-chefens checklista för löneöversynen april 2025
För HR-ansvariga och löneadministratörer hos telekomföretag anslutna till TechSverige är löneöversynen april 2025 den första under det nya avtalet. Här är en komplett checklista:
Förberedelsearbete (6-8 veckor innan):
- Exportera lönedata för alla Telekom-avtalsanställda och kontrollera mot lönegolvet 22 102 kr
- Informera chefer om lönekriterier, individgarantins tillämpning och tidsplanen
- Förbered lönesättningsmallen med utrymme för kriterievärdering per anställd
- Boka MBL-förhandling med Unionens klubb (MBL 11 § — information) minst 2 veckor innan beslut
Genomförandefas (2-4 veckor):
- Chefer genomför lönesamtal och lämnar in underlag
- HR konsoliderar underlagen och kontrollerar att lönegolvet uppnås för samtliga
- Identifiera arbetstagare som föreslås få under genomsnittet — aktivera individgarantiprocessen
- Dokumentera lönesättningsbasis för varje anställd
Besluts- och kommunikationsfas:
- MBL-förhandling med Unionens lokala klubb om utfallet
- Skicka ut lönebrev och lönebesked senast 1 april
- Uppdatera lönesystemet för korrekt APG-rapportering till Fora
- Arkivera individgarantidokument i personalakten
À retenir: En väl genomförd löneöversyn minskar risk för tvister, stärker medarbetarnas förtroende och säkerställer att telekomföretaget uppfyller sina skyldigheter enligt Telekom-avtalet och MBL.
Löneökning för olika yrkesgrupper i telekomsektorn
Telekom-avtalets löneökningar på 3,0 respektive 2,5 procent gäller generellt för alla anställda under avtalet — men utfallet varierar kraftigt beroende på roll, prestation och marknadslöneläge. Här är en översikt av hur löneökningarna typiskt slår för vanliga yrkeskategorier:
Nätverksingenjörer och nätverkstekniker är en av de mest efterfrågade grupperna i telekomsektorn. Tillgången på erfarna CCNP- och CCNA-certifierade tekniker är fortsatt begränsad i Sverige. För dessa grupper är det inte ovanligt att lokala löneöversyn resulterar i ett utfall över den centrala procentsatsen — i de fall arbetsgivaren vill behålla nyckelkompetens. Marknadslöner för seniora nätverksingenjörer i Stockholm och Göteborg ligger i spannet 55 000–75 000 kr per månad (Lönekollen, Unionen 2025).
Kundtjänst- och säljpersonal hos telekomoperatörer är typiskt ansluten till Telekom-avtalet om de är organiserade i Unionen. Lönenivåerna för dessa grupper ligger lägre än för ingenjörer och tekniker, och lönegolvet på 22 102 kr är mer relevant i dessa segment. Arbetsgivare bör säkerställa att nyare anställda i dessa roller inte hamnar under lönegolvet.
Projektledare och programansvariga inom telekombranschen rör sig i ett kompetensintensivt segment där PMP-certifiering och erfarenhet av komplexa infrastrukturprojekt premieras. För dessa roller är individbaserad lönesättning med marknadslön som referens vanligast förekommande.
Löneökning i Teknikavtalet 2025–2027 ger en jämförande bild av lönestrukturen inom ett tekniskt industriavtal, vilket ger ytterligare kontext till var telekomlönerna befinner sig relativt industrisektorn.
Vanliga frågor om lön i Telekom-avtalet TechSverige
Vad händer om min arbetsgivare inte genomför löneöversynen i april 2025? Om arbetsgivaren missar att genomföra löneöversynen på avtalad tidpunkt, kan Unionens lokala klubb begära en MBL-förhandling. Om arbetsgivaren är i dröjsmål med utbetalning av avtalad löneökning kan krav om retroaktiv betalning riktas. Kontakta din fackliga representant omgående om revisionen försenats utan kommunikation.
Kan min arbetsgivare frångå lönegolvet 22 102 kr? Nej. Lönegolvet är ett absolut golv i Telekom-avtalet och kan inte avtalas bort i ett individuellt anställningsavtal. En lön under golvet är oförenlig med kollektivavtalet och kan föranleda en tvist via MBL-förhandling.
Är löneökningen 3,0 % garanterad för alla? Nej — det är potten som garanteras, inte den enskilde anställdes utfall. Varje anställds utfall bestäms lokalt utifrån prestation och lönekriterier. Utfallet kan vara högre eller lägre än 3,0 % — men individgarantin aktiveras om utfallet bedöms vara omotiverat lågt.
Vad ingår inte i löneöversynen? Löneöversynen i Telekom-avtalet gäller grundlönen. Lönetillägg som OB-ersättning, övertidskompensation och traktamenten regleras separat i avtalet och berörs inte direkt av löneöversynen.
Hur hanteras löneöversynen för deltidsanställda? Procentuella löneökningar beräknas på grundlönen oavsett sysselsättningsgrad. Lönegolvet (22 102 kr) avser heltidslön — en deltidsanställd på 50 % ska alltså ha en grundlön på minst 11 051 kr per månad.
Vad gäller om jag nyligen fått lönehöjning? Har du fått en individuell löneökning under det senaste halvåret före löneöversynen, kan arbetsgivaren kvittera denna mot det belopp du annars fått vid översynen. Reglerna för detta varierar i lokala avtal — kontrollera med Unionens förtroendeman om du är osäker.
Juridisk information: Den här artikeln är informativ och ersätter inte rådgivning från Unionen eller en arbetsrättsjurist. Kontakta ditt fackförbund eller en advokat specialiserad på arbetsrätt för vägledning i din specifika situation. Officiell avtalsinformation finns på Unionen och TechSverige.
Lönestatistik för telekomsektorn 2025 — vad betalar branschen?
Att känna till marknadslöneläget är avgörande för att förstå din position i lönesamtalet. Här är relevanta referenspunkter baserade på lönestatistik för svenska telekomföretag:
Lönespridningen inom Telekom-avtalet är stor. En nyexaminerad tekniker i kundtjänst kan börja nära lönegolvet, medan en senior nätverksingenjör med 10+ år och specialistkompetens inom säkerhet eller 5G kan ha en lön tre gånger lönegolvet. Det är viktigt att använda relevanta referensgrupper — inte avtalets generella genomsnitt — när du bedömer din löneposition.
Effekten av 5G och digitaliseringen på lönenivåerna
Telekomsektorn har genomgått en teknikdriven omvandling under 2020-talet. Utbyggnaden av 5G-infrastruktur, hyperscale datacenter och fibernät har skapat en ökad efterfrågan på specialister inom nätverksoptimering, cybersäkerhet och molnintegration. Denna kompetensbrist driver lönerna uppåt för kvalificerade nyckelgrupper — ett strukturellt fenomen som Telekom-avtalets pott på 3,0 procent för 2025 måste ställas i relation till.
För arbetstagare vars kompetens är direkt efterfrågad i 5G-transformationen — exempelvis RF-ingenjörer, core network-specialister och IT-säkerhetsarkitekter — kan marknaden erbjuda löner som överstiger vad Telekom-avtalet normerar. Arbetsgivare som inte följer marknaden riskerar kompetensflykt till IT-konsultbranschen, som konkurrerar om samma individer men med andra avtal eller utan kollektivavtal.
Unionens lönestatistik (Lönekollen) uppdateras löpande och är ett kostnadsfritt verktyg för alla Unionen-medlemmar att följa sin löneposition relativt branschkollegor.
Nästa avtalsperiod — vad kan vi förvänta oss efter 2027?
Telekom-avtalet löper ut den 31 mars 2027. Inför den förhandlingsrunda som inleds hösten 2026 kommer Unionen och TechSverige att ta hänsyn till:
- Inflationsutvecklingen 2025–2026: Om den svenska inflationen (KPI) stiger kraftigt minskar köpkraftseffekten av de avtalade löneökningarna. Unionen har historiskt drivit krav på reallönehöjningar — en ökning som överstiger inflationen.
- Arbetsmarknadsutvecklingen: Om telekomsektorn fortsätter växa och kompetensbristen kvarstår, stärks Unionens förhandlingsposition. Omvänt, om sektorn drabbas av varsel och neddragningar, kan nästa avtalsperiod bli svårare.
- Märket 2027: Industriavtalets norm kommer även nästa gång att sätta ramen för vad som är möjligt. Telekom-avtalet har historiskt legat nära eller något över märket.
- Flexpensionens fortsatta utbyggnad: Parterna kan välja att fortsätta öka flexpensionsavsättningen utöver 1,7 procent, vilket vid ett fortsatt lågt märke kan utgöra en del av kompensationspaketet.
För anställda och HR-chefer i telekomsektorn är det klokt att följa Unionens kommunikation inför 2027 och delta i fackliga diskussioner om prioriteringar — löneökningar, pension, arbetstid och kompetensvillkor är alla parametrar som kan omförhandlas. Officiell information om kommande förhandlingar publiceras av Unionen och via TechSverige.
