Transportavtalet 2025–2027 garanterar alla berörda anställda konkreta krontalshöjningar från 1 april 2025: 874–1 156 kronor per månad beroende på tariffnivå, motsvarande ca 3,6 procent. Från 1 april 2026 tillkommer en andra höjning om 770–1 028 kr/mån (ca 3,2 procent). Avtalet saknar lokal lönefördelning, vilket innebär att 100 procent av höjningen tillfaller varje enskild anställd utan prövning mot lokala lönesamtal. Dossier: Transportavtalet 2025–2027.
Vilka lönetariffer gäller från 1 april 2025?
Transportavtalet 2025–2027 bygger på ett tariffystem där lönenivåerna är kopplade till yrkeskategori och erfarenhet. Från den 1 april 2025 höjs samtliga tariffer med 874 till 1 156 kronor per månad. Det exakta beloppet beror på vilken tariffnivå den anställde befinner sig på — lägre tariffnivåer erhåller det lägre beloppet i kronor men en högre procentuell ökning, vilket successivt komprimerar lönespridningen inom branschen.
Krontalshöjning — ett medvetet fördelningsval
Parterna valde krontalshöjningar (ett fast belopp i kronor) framför rena procentpåslag. Det är ett val med avsiktliga fördelningspolitiska konsekvenser: en anställd med 26 000 kronor i månadslön som erhåller 900 kr/mån i höjning får 3,46 procent, medan en anställd med 32 000 kronor som erhåller 900 kr/mån i höjning får 2,81 procent. Lönespridningen minskar relativt sett — utan att någon anställd på höga lönenivåer drabbas av en nominell sänkning.
Tariffer per verksamhetstyp
Transportavtalet täcker fyra verksamhetstyper med egna tariffer:
- Åkeri — godstransport på väg, inklusive långkörning och distribution
- Bärgning — assistans och haverihantering
- Terminal — omlastning, sortering, plombering
- Lager — inleverans, orderplock, utleverans
Tarifferna är differentierade beroende på yrkeskvalifikationer, körkortsbehörighet (C, CE, D) och erfarenhetsnivå. Yrkeschaufförer med körkortsbehörighet CE och ett aktivt Yrkeskompetensbevis (YKB) befinner sig generellt på de övre tariffnivåerna.
Löneökning från 1 april 2026 — den andra höjningen
Den andra avtalshöjningen träder i kraft 1 april 2026 och uppgår till 770–1 028 kronor per månad (ca 3,2 procent). Samma tarifflogik gäller: lägre lönenivåer erhåller en procentuellt sett högre ökning. Den kombinerade tvååriga löneökningen för en anställd på mellannivå kan därmed uppgå till drygt 1 700 kronor per månad brutto — en ökning på nära 6,8 procent i nominella termer.
Källa: Transportavtalet 2025–2027, Transport/Transportföretagen, april 2025
Procentnivåerna är i paritet med det normerande industriavtalet — "märket" — för avtalsrörelsen 2025. Medlingsinstitutet publicerar regelbundet jämförande statistik över löneökningar per avtalsområde och bekräftar att Transportavtalet i denna avtalsrörelse ligger inom det intervall som Medlingsinstitutet angett som samhällsekonomiskt hållbart [Medlingsinstitutet, lönestatistik 2025].

Varför saknar Transportavtalet lokal lönefördelning?
Lokal lönefördelning — där en del av löneökningen fördelas via lokala förhandlingar på arbetsplatsnivå — är standard i många tjänstemannaavtal och i exempelvis Teknikavtalet Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna. I Transportavtalet är konstruktionen en annan: hela löneökningen fördelas centralt och tillfaller samtliga anställda utan undantag.
"Utan en lokal lönefördelningspott riskerar man inte att enskilda chefers preferenser styr utfallet. Alla som jobbat ett år ska känna sig trygga med att de får hela höjningen. Det är en rättvise- och förtroendefråga." — Representant, Svenska Transportarbetareförbundet (Transport), pressrelease april 2025
Valet att undvika lokal lönefördelning speglar en branschkultur där kollektiv solidaritet värderas högt och där riskerna med individualiserade lönesamtal — upplevd godtycklighet, diskrimineringsproblematik, administrativ börda — bedöms överväga eventuella fördelar med differentiering. Det är även en pragmatisk facklig strategi: det är lättare att mobilisera medlemmar bakom ett avtal som garanterar alla ett lika stort tillskott.
Konsekvenser för arbetsgivare
För HR-funktioner innebär frånvaron av lokal lönefördelning en administrativ förenkling: lönerevidering per den 1 april 2025 och 1 april 2026 kräver ingen individuell bedömning. Lönesystemet behöver bara tillämpa tariffhöjningen på alla anställda inom avtalsområdet. Det eliminerar risken för tvister om varför en anställd inte fick del av "potten" — en källa till konflikt som är välkänd i avtal med lokal fördelning.
Vad garanterar centralt fastslagna lönetariffer för anställda?
Lönetarifferna i Transportavtalet är minimilöner med rättslig status — de gäller oavsett vad ett enskilt anställningsavtal anger, om det individuella avtalet är sämre för arbetstagaren. Det är en konsekvens av Medbestämmandelagen (MBL § 26) och principen om kollektivavtalets normerande verkan: ett enskilt avtal som ger sämre villkor än kollektivavtalet är ogiltigt i de delar som avviker negativt.
À retenir: En anställd inom Transportavtalets täckningsområde har rätt till minst tariffens lönenivå. Om arbetsgivaren av misstag eller avsiktligt betalar under tariffen är det ett avtalsbrott som kan anmälas till Transport och leda till skadeståndsskyldighet.
Retroaktivitet och betalningsdatum
Lönetariffer i kollektivavtal gäller normalt från det datum de anger — i detta fall 1 april 2025 resp. 1 april 2026 — och tillämpas på lönen för den månad de träder i kraft. Om förhandlingarna drog ut på månader (vilket inte var fallet för Transportavtalet 2025, som slöts omedelbart vid avtalsperiodens inledning) kan retroaktiva utbetalningar bli aktuella för perioden från avtalets upphörande till dess att nytt avtal signerades.
I Transportavtalet 2025–2027 undveks retroaktivitetsproblematiken: avtalet slöts och tillkännagavs per den 1 april 2025, i anslutning till det gamla avtalets utgång. Arbetsgivare med lönesystem i ordning behövde enbart tillämpa de nya tarifferna från och med april 2025 utan komplicerade retroaktiva justeringar.
Lönen i åkeri, bärgning, terminal och lager — hur skiljer sig tarifferna?
Transportavtalet täcker fyra verksamhetsgrenar med delvis olika lönetraditioner. Gemensamt för samtliga är att tariffhöjningen 2025–2027 är densamma i krontal per tariffnivå — men de underliggande tariffnivåerna varierar:
Åkeri har de mest differentierade tarifferna, med starka kopplingar till körkortsbehörighet. En CE-chaufför med lång erfarenhet och Yrkeskompetensbevis (YKB) befinner sig på en av de högre tarifferna och erhåller den övre krontalshöjningen. En nyare anställd utan tung behörighet befinner sig på lägre tariffer.
Terminal- och lagerarbete innebär en annan tariffstruktur där behörighet för truckkörning, portalprogramvara och säkerhetsutbildning styr tariffplaceringen. Dessa grupper har historiskt haft en mer enhetlig lönestruktur än åkeriförarna.
Bärgning är en specialiserad verksamhet med egna tariffer för insatsfordonsbemanning och dygnstjänst. OB-komponentens andel av totalersättningen är generellt högre inom bärgning än inom reguljärt åkeri.
För alla fyra gruppers tariffspecifika nivåer hänvisas till det fullständiga avtalsdokumentet, tillgängligt via Transportföretagen. Tariffbilagorna är detaljerade och uppdaterade i linje med 2025-höjningarna.
Transportavtalets lönemodell jämfört med industriavtal
En förståelse för Transportavtalets lönemodell kräver att man jämför den med industriavtal som sätter normen. Löneökning Teknikavtalet 2025–2027 är det mest relevanta jämförelseobjektet.
| Dimension | Transportavtalet 2025–2027 | Teknikavtalet IF Metall 2025–2027 |
|---|---|---|
| Löneökning år 1 | 874–1 156 kr/mån (ca 3,6 %) | Pottbaserad, lokal fördelning |
| Löneökning år 2 | 770–1 028 kr/mån (ca 3,2 %) | Pottbaserad, lokal fördelning |
| Garantinivå | 100 % centralt, alla anställda | Individuell — viss pott till alla, resten lokalt |
| Lokal lönefördelning | Nej | Ja (begränsad pott) |
| Kombinerad ökning | ca 6,8 % nominellt (2 år) | ca 7 % nominellt (2 år) |
Teknikavtalet har en lokal fördelningspott vilket innebär att enskilda anställda kan erhålla mer — men också potentiellt något mindre — beroende på lokala förhandlingar. Transportavtalet ger en lägre spridning i utfall: alla erhåller tariffhöjningen, ingen mer och ingen mindre.
Ur ett rättvise- och prediktabilitetsperspektiv föredrar många anställda i lägre betalda yrken Transportavtalets modell. Ur ett incitamentsperspektiv för högpresterande medarbetare kan Teknikavtalets modell ge bättre utfall. Det är en genuint ideologisk skillnad i synen på lönebildning — och en spegel av de fackliga förbundens respektive traditioner.
Löneökning och köpkraft — reallöneutveckling 2025–2026
Nominella löneökningar måste ställas mot inflationsutvecklingen för att bedöma den faktiska köpkraftsutvecklingen. Under 2024–2025 har den svenska inflationen (mätt som KPIF) stabiliserats kring 1–2 procent efter de höga inflationsåren 2022–2023. Det innebär att Transportavtalets nominella höjning om ca 3,6 procent år 1 sannolikt innebär en reallöneökning för de flesta berörda anställda — det vill säga en faktisk förbättring av köpkraften.
Riksbanken (www.riksbank.se) prognostiserade i februari 2026 att KPIF-inflationen under 2025 landade på ca 1,5 procent. En löneökning på 3,6 procent minus inflationen på 1,5 procent ger en reallöneökning på ca 2,1 procent — den starkaste reallöneutvecklingen för transportarbetare sedan före 2021.
Skatteeffekter att beakta
Löneökningen höjer bruttolönen, och skatteeffekten beror på marginalskatten. För de allra flesta anställda inom Transportavtalet (med månadslöner i spannet 26 000–38 000 kronor) är marginalskatten kommunalskatten plus eventuellt statlig inkomstskatt. Nettohöjningen uppgår typiskt till 60–72 procent av bruttohöjningen, beroende på kommunens skattesats och om statlig inkomstskatt aktiveras.
Hur beräknas min nya lön efter höjningen?
För en anställd som vill förstå vad höjningen innebär i praktiken är beräkningslogiken följande:
- Identifiera nuvarande tariffnivå — se anställningsavtal eller löneavräkning. Om oklar, kontakta arbetsgivaren eller Transport.
- Slå upp tillämplig tariff i det fullständiga avtalsdokumentet — tariffbilagorna specificerar exakt kronbelopp per nivå.
- Lägg till krontalshöjningen — för år 1 (gäller från april 2025): +874 till +1 156 kr/mån beroende på tariffnivå.
- Kontrollera lönespecifikationen för april 2025 — arbetsgivaren ska ha tillämpat höjningen från och med april 2025.
- Upprepa för år 2 — den 1 april 2026 tilläggs ytterligare 770–1 028 kr/mån.
Om arbetsgivarens lönespecifikation inte visar en höjning i linje med tariffen bör den anställde i första hand kontakta sin lokale facklige representant (förtroendemannen) eller Transport direkt via transport.se. Transports förbundsombudsmän kan granska lönesättning och vid behov inleda en tvisteförhandling med stöd i MBL och kollektivavtalet.
Vanliga frågor om löneökning i Transportavtalet 2025–2027
Gäller löneökningen även vikarier och timanställda? Ja, om de är anställda hos ett företag som är bundet av Transportavtalet (antingen via Transportföretagen eller via hängavtal med Transport) gäller tarifferna även för vikarier och timanställda. Det finns dock regler om minimitid i anställningen för att kvalificera till viss del av de sociala förmånerna.
Vad händer om mitt företag inte är med i Transportföretagen? Arbetsgivare som inte är anslutna till Transportföretagen och inte har tecknat hängavtal med Transport är inte bundna av Transportavtalet. De anställda hos sådana arbetsgivare saknar avtalstäckning och hänvisas till de lagstadgade minimerna — vilket för lönens del innebär att det inte finns någon lagstadgad minimilön i Sverige. Facklig organisering och hängavtal är då det enda sättet att erhålla avtalsskydd.
Kan min arbetsgivare ge mig lägre löneökning än tariffen? Nej — om arbetsgivaren är bunden av Transportavtalet är tariffhöjningen tvingande. Ett anställningsavtal som ger lägre höjning är ogiltigt i den delen. Arbetsgivaren kan däremot ge mer om vederbörande vill — tarifferna är golv, inte tak.
Räknas övertid och OB in i löneökningen? Nej — tariffhöjningen avser grundlönen. OB-ersättningar och övertidspremier regleras separat i avtalet och beräknas som tillägg ovanpå grundlönen. En höjning av grundlönen påverkar dock automatiskt beräkningsbasen för OB och övertid om dessa beräknas som procent av grundlönen.
Löneökning Transportavtalet 2026 — vad gäller? Den andra avtalshöjningen träder i kraft den 1 april 2026 och uppgår till 770–1 028 kr/mån. Det är ingen separat förhandling — den är redan avtalad och inbyggd i Transportavtalet 2025–2027.
Avertissement: Informationen i denna artikel är av allmän karaktär och utgör inte juridisk rådgivning avseende individuell lön eller arbetsrätt. Kontakta en arbetsrättsjurist, ditt fackförbund (Transport) eller en HR-specialist för vägledning i din specifika situation.
Lönetariffernas historiska utveckling i Transportavtalet
För att förstå 2025–2027 års höjningar i sitt sammanhang är det värdefullt att se hur tarifferna utvecklats över tidigare avtalsperioder. Transportavtalet har genomgående haft en tariffstruktur som avspeglar branschens beroende av yrkeskvalificerade förare.
Under 2020-talet har löneökningarna i Transportavtalet varierat kraftigt i takt med det ekonomiska klimatet. Avtalsperioden 2022–2023 präglades av hög inflation och kraftiga nominella höjningar som delvis svarade mot prisutvecklingen. Perioden 2023–2025 innebar en återgång mot mer normaliserade nivåer. Transportavtalet 2025–2027 med sina ca 3,6 respektive 3,2 procent representerar en stabil mellannivå — inte de rekordnivåer som präglade 2022 men klart bättre reallöneutveckling än under inflationstoppen.
Pensionsbasens påverkan
En sällan diskuterad konsekvens av tariffhöjningarna är deras effekt på pensionsgrundande inkomst. Svenska pensionssystemet beräknar ATP-poäng och inkomstpension baserat på den pensionsgrundande inkomsten (PGI). Högre grundlön från och med 2025 innebär automatiskt en högre PGI-registrering för berörda anställda, vilket stärker pensionen marginellt per inbetalningsår.
För anställda som dessutom berörs av Transportavtalets nya delpensionsmodell (se reportaget om försäkringar och pension) är detta en kumulativ förstärkning: grundlönen stiger, vilket ger mer till inkomstpensionen, och parallellt avsätter arbetsgivaren 0,1 procent av lönesumman till delpensionen från april 2026. Samverkan mellan dessa förmåner är viktig att förstå i ett helhetsperspektiv.
Arbetsgivarens skyldigheter vid lönerevision
För HR-chefer och löneansvariga på transportföretag med Transportavtalet medför 2025 och 2026 års höjningar konkreta administrativa skyldigheter:
Inför den 1 april 2025
- Uppdatera lönesystemet med de nya tarifferna per anställd och tariffnivå
- Informera anställda om den kommande höjningen i god tid — god praxis är att avisera förändringen senast i februari/mars lönekörning
- Kontrollera att alla anställda inom avtalsområdet erhåller höjningen, inklusive deltidsanställda och vikarier
- Beräkna ny OB-bas om OB-ersättning beräknas som procent av grundlönen
Inför den 1 april 2026
- Upprepa ovanstående process för den andra avtalshöjningen
- Aktivera delpensionsavsättningen (0,1 % av lönesumman) — detta kräver kontakt med pensionsleverantör för att sätta upp den nya avsättningstypen
- Kontrollera eventuella hängavtal om bolaget hanterar verksamhet under flera avtal
En vanlig felkälla vid lönerevision är att glömma anställda som befinner sig på föräldraledighet, sjukskrivning eller annan frånvaro. Kollektivavtalet ger dessa anställda samma rätt till tariffhöjning — lönen räknas upp from avtalsdag oavsett frånvaro.

Rättsliga konsekvenser vid utebliven höjning
Om arbetsgivaren missar att tillämpa tariffhöjningen kan Transport inleda förhandling med stöd i MBL § 11. Vid tvist avgörs frågan i Arbetsdomstolen (AD), som konsekvent dömer arbetsgivare som brutit mot tarifferna att betala mellanskillnaden jämte ränta och ibland skadestånd. Transport har rätt att kräva skadestånd för hela grupper av anställda som drabbats av kollektivt tariffbrott.
Löneökning och branschens konkurrenskraft
En vanlig invändning mot kraftiga löneökningar i transportbranschen är att de urholkar konkurrenskraften gentemot utländska åkeriföretag som verkar inom Sverige under andra lönenivåer. Detta är en reell spänning i branschen.
Det svenska systemet med lex Laval-problematik och utstationering hanteras via Utstationeringslagen (1999:678), som kräver att utländska arbetsgivare som är verksamma i Sverige tillämpar svenska minimivillkor — inklusive kollektivavtalets tariffer om arbetsgivaren tecknat hängavtal. I praktiken är dock efterlevnaden ojämn, och kabbotagehantering (utländska fordon som utför inrikes svenska transporter) är ett känsligt konkurrensrättsligt område.
Transportföretagen har konsekvent argumenterat för att alla aktörer på den svenska marknaden ska verka under samma villkor — och att Transportavtalets lönenivåer är rimliga givet branschens produktivitetsutveckling. Transport håller med om slutmålet men ser skarpare tillsyn och sanktioner mot illojal konkurrens som den viktigaste kompletterande åtgärden.
Löneökningen 2025–2027 på ca 3,6 + 3,2 procent är i linje med vad internationella åkerier som opererar reguljärt i Sverige också behöver förhålla sig till — åtminstone för de delar av verksamheten som utförs inom Sverige. Det minskar men eliminerar inte konkurrenssnedvridningen vid utstationering.
Löneökning i Transportavtalet och LAS — samspelet med anställningsskyddet
Löneökning och anställningsskydd är sammankopplade: det är bara anställda med ett giltigt anställningsavtal och avtalstäckning som kan åberopa tarifferna. Transportavtalet och Lagen om anställningsskydd (LAS, 1982:80) samverkar på följande sätt:
Provanställning — en anställd under provanställning (max 6 månader) har rätt till tariffens lägsta nivå men saknar det fulla skyddet mot uppsägning under provanstiden. Löneökning kan ändå tillämpas om provanstiden fortfarande löper.
Visstidsanställning (ALVA) — sedan LAS-reformerna 2022 har tidsbegränsade anställningar under Allmän visstidsanställning (ALVA) en starkare rätt till övergång till tillsvidareanställning. En anställd som kvalificerat sig för tillsvidareanställning har automatiskt starkare tariffskydd.
Turordning och lönenivå — vid eventuella framtida driftsändringar eller neddragningar avgörs turordningen i första hand av anställningstid (LAS § 22), inte lönenivå. Tariffhöjningen 2025–2027 påverkar alltså inte en anställds position i turordningslistan.
Löneökning och kollektiv lönerevision — checklista
- Kontrollera att anställningen är knuten till Transportavtalet
- Identifiera rätt tariffnivå (yrkeskategori + erfarenhet)
- Bekräfta höjningsbeloppet per tariffnivå
- Kontrollera lönespecifikationen för april 2025 (och april 2026)
- Vid avvikelse: kontakta förtroendemannen eller Transport direkt
Transportavtalets lönestruktur och framtida avtalsrundor
Lönetarifferna i Transportavtalet 2025–2027 är fastslagna fram till den 31 mars 2027. Inför kommande avtalsrörelse (2027) kommer parterna att utgå från dessa tariffer som ny bas. Det innebär att varje höjning ackumuleras: en anställd som 2025 befinner sig på en viss tariffnivå får 2026 en ytterligare höjning beräknad på den redan upphöjda tariffen — inte på 2024 års nivå.
Denna ackumuleringseffekt är viktig att förstå i ett livslöneperspektiv. En anställd som arbetar hela den tvååriga avtalsperioden erhåller sammanlagt drygt 6,8 procent i nominell löneökning på sin grundlön. Vid nästa avtalsrörelse 2027 utgår parterna från den höjda basen — vilket ger en successiv uppgång i reella lönenivåer över tid, förutsatt att avtalen fortsätter att ge reallöneökningar.
Transportbranschen befinner sig vid ett vägskäl avseende automatisering och elektrifiering. Inför 2027 kan nya frågor väckas i förhandlingarna: kompetensomställning för förare vars yrke förändras i takt med teknikutvecklingen, tillägg för laddningshantering av elektriska fordon, och nya tariffklasser för logistikoperatörer i digitala plattformsekonomier. Lönetarifferna 2025–2027 är solida — men är sannolikt inte sista ordet i branschens lönehistoria.
Löneökning och facklig organisering — varför det hänger ihop
Transportavtalets lönetariffer är inte en given rättighet som existerar oberoende av organisering. Avtalet gäller formellt enbart arbetsgivare som är anslutna till Transportföretagen eller har tecknat hängavtal med Transport. En arbetsgivare utan avtalstäckning är inte bunden av tarifferna — och anställda hos sådana arbetsgivare saknar den garanterade löneökning som avtalet medger.
Ur ett individuellt perspektiv innebär detta att facklig anslutning är det primära verktyget för att säkra avtalsskyddet. En anställd hos en arbetsgivare utan avtal kan vända sig till Transport för att undersöka förutsättningarna för att teckna hängavtal. Transport har ett intresse av att utvidga avtalstäckningen — det stärker fackförbundets mandat inför kommande förhandlingsrundor.
Statistiken talar sitt tydliga språk: facklig organisationsgrad inom transportbranschen är direkt korrelerad med lön och villkor. Organiserade arbetsplatser med kollektivavtal har genomgående bättre lönenivåer, kortare arbetstider och bättre sociala förmåner än oorganiserade. Transportavtalet 2025–2027 är ett konkret uttryck för varför den svenska kollektivavtalsmodellen levererar reala förbättringar för arbetstagare — men bara för dem som är täckta av det.









