RALS 2025–2027 — ramavtalet om löner och villkor som gäller för ungefär 200 000 statligt anställda i Sverige — trädde i kraft den 1 oktober 2025 och löper till den 30 september 2027. Avtalet är slutet mellan Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O (Offentliganställdas Förhandlingsråd för Statstjänstemän, Poliser och Officerare), och det sätter ramarna för lönebildning, övertidsersättning, semester och pension för hela den statliga sektorn.
Det är ett sifferlöst avtal, vilket i praktiken innebär att det inte finns ett centralt fastställt löneökningstal. I stället sker lönesättningen lokalt, utifrån varje myndighets förutsättningar och de enskilda medarbetarnas prestationer. Som säkerhetsventil vid oenighet finns ett stupstocksavtalet som garanterar ett löneutrymme på 3,4 procent för avtalsåret 2025 och 2,9 procent för 2026. Från den 1 januari 2026 gäller också likvärdig ersättning för övertid och mertid — en konkret förändring som påverkar tusentals anställda direkt.
Det här dossieret ger en fullständig genomgång av avtalets sex kärnområden: lön och löneökning, OB och övertid, semester och ledighet, anställningsskydd, arbetstid och flextid samt försäkringar och pension. Materialet riktar sig till anställda, HR-chefer och arbetsrättsjurister inom det statliga avtalsområdet.
Avtalets parter och räckvidd
Ramavtalet om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet är ett centralt kollektivavtal i den svenska arbetsrätten. Det sluts mellan Arbetsgivarverket — den statliga arbetsgivarorganisation som företräder Sveriges drygt 240 statliga myndigheter — och OFR/S,P,O, ett förhandlingsråd som samlar fackförbund för statstjänstemän, polisanställda och officerare. Bland de ingående förbunden märks Fackförbundet ST, Polisförbundet och Officersförbundet.
Avtalet är bindande för samtliga arbetsgivare som är anslutna till Arbetsgivarverket, vilket inkluderar allt från Riksrevisionen och Migrationsverket till Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Totalt berörs runt 200 000 arbetstagare av RALS 2025–2027 [Arbetsgivarverket, 2025].
Avtalets formella beteckning — "Ramavtal om löner m.m." — signalerar att det inte reglerar varje detalj. Ramavtalet lägger fast principerna för lönebildning och ett antal centrala villkor. Det är sedan upp till varje myndighet att träffa lokala löneavtal med respektive lokal facklig organisation. Förhandlingsproceduren regleras av Medbestämmandelagen (MBL) och de lokala parternas förhandlingsordning.
Avtalets geografiska och sektoriella räckvidd skiljer det från privata kollektivavtal. Statliga anställda arbetar under ett regelverk där Lagen om anställningsskydd (LAS) visserligen gäller, men där avtalsvillkoren i flera avseenden avviker från LAS:s miniminivåer — i regel till fördel för arbetstagarna. Avtalet samverkar också med Semesterlagen, Arbetstidslagen och Arbetsmiljölagen, vars tvingande bestämmelser sätter en absolut miniminivå som RALS inte kan understiga.
Sifferlöst avtal — vad det innebär för lönebildningen
À retenir : RALS 2025–2027 är ett sifferlöst avtal, vilket innebär att det saknar ett centralt fastställt löneökningstal. Lönesättningen sker lokalt, baserat på varje medarbetares prestationer och myndighetens ekonomiska förutsättningar. Stupstocksavtalet — 3,4 procent för 2025 och 2,9 procent för 2026 — fungerar som ett fallskydd vid oenighet.
Det sifferlösa avtalssystemet är en grundsten i den statliga lönebildningsmodellen. I stället för att centralt bestämma att "alla anställda får X procents löneökning" överlåter ramavtalet beslutet till de lokala parterna. Den enskilde tjänstemannen eller polisen förhandlar sin lön i dialog med närmsta chef, utifrån en strukturerad löneöversyn som bygger på uppsatta prestationskriterier, verksamhetens behov och jämförbar lönenivå på arbetsmarknaden.
Processen regleras i detalj av 11 § i Medbestämmandelagen (MBL), som ger de lokala fackliga organisationerna rätt till förhandling innan lönebeslut fattas. Myndigheten är skyldig att föra förhandlingar i god tro och dokumentera processen. Om lokala parter inte kan enas träder stupstocksavtalet automatiskt i kraft. Det innebär att Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O centralt tilldelar myndigheten ett löneutrymme på 3,4 procent (avtalsår 2025) respektive 2,9 procent (avtalsår 2026), som fördelas utan individgarantier. Inga anställda har alltså ett avtalat minimum — stupstocken är ett kollektivt utrymme.
Modellen har kritiserats av en del fackföreträdare för att skapa ojämlik lönebildning mellan myndigheter med starka respektive svaga lokala förhandlingspartner. Arbetsgivarverkets position är att flexibiliteten gynnar myndigheternas möjligheter att rekrytera och behålla rätt kompetens i konkurrens med privat sektor. För HR-chefer och lönesättande chefer ställer avtalet krav på systematik: lönekriterier måste vara kända, kommunicerade och konsekvent tillämpade för att inte utlösa MBL-tvister eller jämställdhetsproblem enligt Diskrimineringslagen.
En viktig detalj: RALS 2025–2027 innehåller inga individgarantier. Det finns inget i avtalet som säger att varje enskild anställd måste få en löneökning. En anställd vars prestation bedöms som otillräcklig kan i princip stå still i lön, även ett år med 3,4 procents stupstock — så länge myndighetens totala löneutrymme fördelas korrekt och förhandlingsordningen följts.
Viktiga förändringar som gäller från 1 januari 2026
RALS 2025–2027 är inte ett statiskt avtal. Det innehåller ett antal tidsbundna förändringar som träder i kraft successivt under avtalets löptid. För 2026 är tre förändringar särskilt väsentliga för anställda och HR:
Likvärdig ersättning för övertid och mertid
Den mest konkreta nyheten i RALS 2025–2027 är att övertidsersättning och mertidsersättning likställs från och med den 1 januari 2026. Tidigare tillämpades skilda ersättningsnivåer för övertid (arbete utöver ordinarie arbetstid för heltidsanställda) och mertid (arbete utöver deltidsanställdas avtalade tid). Från 2026 ska kompensationen vara likvärdig oavsett anställningsform, vilket innebär en förstärkning av deltidsanställdas — ofta kvinnors — ekonomiska skydd. Förändringen rör direkt beräkningssätten i lönesystemen, och HR-avdelningar behöver uppdatera sina rutiner för tidsrapportering och löneutbetalning senast den 31 december 2025.
Flexpensionspremien höjs stegvis
Flexpensionen — ett system som låter anställda konvertera en del av löneökningsutrymmet till extra pensionspremie — förstärks under avtalsperioden. Arbetsgivaren ska successivt höja premien mot 2,0 extra procentenheter utöver den ordinarie pensionsavsättningen. Den första höjningen träder i kraft den 1 januari 2026. Systemet administreras av Kåpan Tjänste och påverkar i praktiken den slutliga pensionsnivån för anställda i slutet av karriären. För en 55-årig handläggare med 35 000 kronor i månaden innebär en extra premie på 2,0 procentenheter circa 700 kronor mer i pensionssparande varje månad.
Möjlighet att byta semestertillägg mot extra lediga dagar
Från och med den 1 januari 2026 har arbetstagare rätt att byta ut sitt semestertillägg mot tre extra betalda lediga dagar. Semestertillägget uppgår normalt till en procentuell påslag på semesterlönen. För anställda som föredrar mer tid framför kontanter är detta ett konkret val. Valet måste göras inom den tidsram som arbetsgivaren kommunicerar, och det kan inte ångras retroaktivt för innevarande semesterår. Semesterersättningen i pengar uppgår till 1 709 kronor per semesterdag [RALS 2025–2027, bilaga semester], ett belopp som gäller som referenspunkt vid frånvaro under semester.
Vad RALS 2025–2027 innebär för dig
Som statlig anställd
För den enskilde arbetstagaren är RALS 2025–2027 i första hand ett trygghetssystem och en ram för möjligheter. Det sifferlösa avtalssystemet innebär att det inte finns en given procentuell löneökning att förvänta sig — din löneökning beror på din prestation, din chefs bedömning och myndighetens lönekriterier. Kontrollera i tid att du känner till hur myndighetens lönekriterier ser ut och dokumentera dina prestationer inför löneöversynen.
Förändringarna från januari 2026 — likvärdig övertidsersättning, höjd flexpensionspremie och semesteralternativet — är automatiska och kräver inget eget agerande. Däremot behöver du aktivt välja om du vill byta semestertillägg mot tre extra lediga dagar, och det valet görs med din arbetsgivare i samband med semesterplaneringen. Glöm inte att kontrollera lönebeskeden under vintern 2025–2026 för att verifiera att de nya ersättningsreglerna applicerats korrekt i ditt fall.
Är du fackligt ansluten till ett OFR/S,P,O-förbund — exempelvis Fackförbundet ST, Polisförbundet eller Officersförbundet — har du rätt till stöd från ditt förbund i löneförhandlingsprocessen. Lokala förtroendevalda kan begära information om myndighetens lönepolitik och granska hur löneutrymmet fördelats.
Som HR-chef vid en statlig myndighet
HR-avdelningarnas uppgift är att implementera RALS lokalt — och det kräver förberedelser på flera fronter. Löneöversynen ska genomföras i enlighet med myndighetens lönepolitik, och förhandlingsordningen under MBL ska följas. Inför det nya avtalsåret bör HR granska:
- Lönekriterier: är de dokumenterade, kommunicerade och icke-diskriminerande?
- Lönesystem: är beräkningsrutinerna för övertid och mertid uppdaterade för de nya reglerna från januari 2026?
- Flexpension: har Kåpan Tjänste informerats om premiejustering och när sker den?
- Semestermodul: är systemet konfigurerat för att hantera semestertilläggsbytet mot tre extra dagar?
Att missa deadlines för de nya reglerna kan leda till felaktiga löneutbetalningar och potentiella tvister med de fackliga organisationerna. Arbetsgivarverket erbjuder stöd och tolkningshjälp via sin rådgivningstjänst för medlemsmyndigheter.
Som arbetsrättsjurist
Från ett arbetsrättsligt perspektiv aktualiserar RALS 2025–2027 flera rättsliga samspel. Det sifferlösa avtalet innebär att tvister typiskt uppstår antingen kring förhandlingsordningen (har MBL följts?) eller kring lönediskriminering (har lönesättningen brutit mot Diskrimineringslagen?). Likvärdighetsregeln för övertid och mertid från 2026 kan potentiellt bli föremål för tolkningstvist om begreppet "likvärdig" inte preciseras i lokala avtal. Jurister som biträder statliga anställda bör bevaka Arbetsgivarverkets avtalstolkningar och relevant praxis från Arbetsdomstolen (AD) löpande under avtalsperioden.
Den rättsliga ramen kring RALS 2025–2027
RALS 2025–2027 existerar inte i ett rättsligt vacuum. Det samverkar med en rad tvingande lagar som sätter golvet under avtalets bestämmelser.
Lagen om anställningsskydd (LAS) är grundläggande för statliga anställdas trygghet. LAS reglerar bland annat uppsägningsregler, turordning och återanställningsrätt. RALS kan innehålla avvikelser från LAS — men aldrig till arbetstagares nackdel, vilket följer av LAS 2 § om normgivningshierarkin. Statliga anställda åtnjuter ofta starkare skydd än LAS:s minimikrav, exempelvis vad gäller uppsägningstider och arbetsgivarens skyldighet att erbjuda annan anställning vid omorganisation.
Medbestämmandelagen (MBL) styr förhandlingsprocessen. Innan löner beslutas lokalt ska arbetsgivaren förhandla med de fackliga organisationerna. MBL 11 § ger facket rätt till primär förhandling, och MBL 12 § tillkommer för situationer då arbetsgivaren vill fatta beslut trots att enighet inte uppnåtts. Brott mot MBL:s förhandlingsskyldighet kan leda till skadestånd.
Semesterlagen sätter minimireglerna för semester. Statliga anställda har som regel rätt till fler semesterdagar än lagens minimikrav på 25 dagar. RALS och lokala avtal kompletterar lagen med ytterligare förmåner, som det nyinförda alternativet att byta semestertillägg mot tre extra lediga dagar från 2026.
Arbetstidslagen anger ramarna för ordinarie arbetstid, övertid och kompensationsledighet. RALS 2025–2027:s regel om likvärdig övertids- och mertidsersättning från januari 2026 hänger direkt ihop med arbetstidslagens definition av övertid för heltidsanställda och mertid för deltidsanställda.
Arbetsmiljölagen kompletterar bilden med krav på systematiskt arbetsmiljöarbete och psykosocial arbetsmiljö. Avtalsperioden 2025–2027 sammanfaller med ett ökat fokus på statliga myndigheters skyldighet att förebygga arbetsrelaterad stress, vilket är relevant för bland annat polisanställda och domare under OFR/S,P,O:s paraply.
Den officiella avtalstexten är tillgänglig via Arbetsgivarverkets avtalsportal. OFR:s tolkningar och fackinformation hittas via respektive förbunds lokala representanter.
À retenir : Det är möjligt att ett lokalt avtal avviker från centrala RALS-bestämmelser — men aldrig nedåt från lagens miniminivå. Vid konflikt mellan RALS och lokal tillämpning gäller RALS framför lokala avtal, och lagens tvingande regler gäller framför allt.
Juridisk information: Innehållet i detta dossier är av informerande karaktär och ersätter inte juridisk rådgivning. För frågor om hur RALS 2025–2027 tillämpas på din specifika anställningssituation rekommenderas att du kontaktar ditt fackförbund, din HR-avdelning eller en arbetsrättsjurist.
