Löneökning i Teknikavtalet 2025–2027: individgaranti, märke och lokal löneprocess

Löneökning i Teknikavtalet Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna 2025–2027 sker i två steg: 2,9 % från den 1 april 2025 och 3,0 % från den 1 april 2026. Varje anställd som är berättigad till lönerevision garanteras minst 630 kronor per månad (2025) respektive 590 kronor per månad (2026) i absolut löneökning — oavsett utgångslönen. Lönesättningen sker lokalt via lönesamtal och förhandling mellan arbetstagaren, arbetsgivaren och Unionen. Den här guiden täcker hela löneprocessen: från hur märket räknas ut till vad du gör om din arbetsgivare inte genomför revisionen.

Märket 6,4 % — vad innebär avtalsvärdet för din faktiska lön?

Teknikavtalet TAG 2025–2027 har ett totalt avtalsvärde på 6,4 % fördelat på två revisionsomgångar. Begreppet "avtalsvärde" är centralt men missförstås ofta: det är inte ett löfte om att varje anställd automatiskt får 6,4 % mer i lön. Det är i stället det totala ekonomiska utrymme som parterna — Unionen och Teknikföretagen — har kommit överens om att fördela på lön och arbetstidsförkortning.

Av de 6,4 % går 5,9 % till löneökning och 0,5 % till arbetstidsförkortning (tidbank och en extra ledig dag). Löneökningsdelen på 5,9 % fördelas sedan via den lokala löneprocessen, där chef och anställd förhandlar utifrån märket.

Märket fungerar som industrins normsättande tak och golv. Teknikavtalet är det märkessättande avtalet i Industriavtalet — det avtal som sätter tonen för hela den svenska arbetsmarknaden. Kommuner och statliga bolag förväntas hålla sig inom märket; avviker de kraftigt uppåt bidrar det till inflation, avviker de nedåt urholkas köpkraften.

Källa: Teknikföretagen/Unionen, Teknikavtalet TAG 2025–2027.

En ingenjör med en månadslön på 50 000 kronor kan vid en revisionsomgång på 2,9 % förvänta sig en ökning på ungefär 1 450 kronor per månad — förutsatt att den lokala löneprocessen når fram till individen. Individgarantin på 630 kronor är golvet, inte genomsnittet. Lokala förhandlingar kan alltså ge mer.

Individgarantin 630 kr/mån — ditt skyddsnät i lönerevisionen

Individgarantin är en av de viktigaste mekanismerna i Teknikavtalet. Den garanterar att ingen berättigad anställd ska få en löneökning som understiger ett visst absolut belopp — oavsett hur lokal lönesättning faller ut.

För revisionen den 1 april 2025 är individgarantin 630 kronor per månad. Det innebär att om din chef sätter din löneökning till exempelvis 400 kronor per månad, ska Unionen vid en lokal förhandling se till att du ändå får 630 kronor. Arbetsgivaren är skyldig att betala skillnaden retroaktivt från revisionsdatumet.

För revisionen den 1 april 2026 är individgarantin 590 kronor per månad. Det lägre beloppet 2026 kompenseras av det marginellt högre revisionsprocentet (3,0 % jämfört med 2,9 %).

Vem är berättigad till individgarantin?

Individgarantin gäller anställda som:

• Är tillsvidareanställda (fast anställda) eller haft provanställning som övergått i fast anställning.
• Har arbetat minst sex månader vid revisionsperiodens start.
• Inte är chefstjänstemän med speciella avtal om lönesättning (Ledarna-delen kan ha separata villkor).

Deltidsanställda har rätt till individgarantin proportionellt mot sin tjänstgöringsgrad. En anställd på 80 % tjänstgöring har rätt till 80 % av individgarantin, det vill säga 504 kronor per månad (2025).

Vad händer om arbetsgivaren inte lever upp till garantin?

Om lokal löneförhandling inte leder till att individgarantin uppfylls för alla berättigade, ska facket påkalla central förhandling. Arbetsgivaren kan bli skyldig att betala ut skillnaden retroaktivt från den 1 april, med eventuell ränta. Arbetsdomstolen (AD) har i flera avgöranden slagit fast att missade individgarantier utgör ett kollektivavtalsbrott.

Lokal löneprocess — hur Unionens förhandlingsmodell fungerar

Teknikavtalet tillämpar lokal lönesättning, vilket betyder att det inte finns centralt fastställda procentsatser för varje individ. I stället sker lönesättningen i dialog och förhandling mellan chef och anställd, med Unionens lokala fackklubb som motpart till arbetsgivaren.

Steg-för-steg: lönerevisonens gång

1. Förberedelseperiod (februari–mars): Lokal fackklubb och arbetsgivare möts för att komma överens om processen — tidsplan, kriterier och ansvariga chefer.
2. Lönesamtal: Anställd och närmaste chef genomför ett lönesamtal. Chefen informerar om sin bedömning av den anställdes prestation och marknadsvärde.
3. Lönebud: Arbetsgivaren presenterar ett lönebud (ny lön eller höjningsbelopp) till Unionens fackklubb för hela kollektivet.
4. Fackets granskning: Unionens fackklubb kontrollerar att individgarantin uppfylls för alla berättigade. De kan begära lönespecifikationer för alla berörd grupp.
5. Förhandling: Om facket inte accepterar budet sker förhandling. Parterna kan nå enighet om ett reviderat bud.
6. Central förhandling (om oenighet kvarstår): Om lokal enighet uteblir kan ärendet lyftas till Unionen centralt och Teknikföretagen.
7. Utbetalning: Ny lön betalas ut retroaktivt från den 1 april, senast i samband med lönen för maj eller juni.

Din roll i processen

Anställda har inte alltid rätt att delta direkt i förhandlingen — det är Unionen som förhandlar som part. Däremot är ditt lönesamtal med chefen avgörande. Förbered dig med:

• En lista på konkreta prestationer och projekt från det senaste året.
• Marknadsjämförelser via Unionens lönestatistik (lonestatistik.se — extern resurs).
• En tydlig uppfattning om din önskade lönenivå, inte bara en procentökning.

Lönerevision 1 april 2025 — vad som gäller nu

Lönerevision den 1 april 2025 är den första revisionsdatumet i den nya avtalsperioden. Med ett märke på 2,9 % och en individgaranti på 630 kronor per månad gäller följande praktiska konsekvenser:

Ingångslöner och lägre lönelägen: En anställd med 30 000 kronor i månaden och 2,9 % i ökning får 870 kronor. Individgarantin på 630 kr är lägre — märket ger mer för lägre löner. Individgarantin är relevant om chefen sätter budet lägre än vad märket motiverar.

Höga lönelägen och chefer: En anställd med 80 000 kronor i månaden och 2,9 % i ökning får 2 320 kronor. Här är märkets relativa effekt stor. Men chefer under Ledarna kan ha individuella löneavtal som inte alltid följer samma mall.

Retroaktivitet: Har din arbetsgivare inte genomfört revisionen i tid, har du rätt att kräva retroaktiv utbetalning. Unionen kan hjälpa med att formalisera ett sådant krav.

Enligt Unionens rekommendation bör lönesamtalet äga rum under mars, och ny lön ska betalas ut senast i samband med maj månads lön. Arbetsgivare som inte håller tidsplanen riskerar krav på dröjsmålsränta på de retroaktiva beloppen.

En jämförelse: i Teknikavtalet IF Metall 2025–2027 gäller liknande procentnivåer, men lönesättningsmodellen och individgarantins konstruktion skiljer sig åt. TAG-avtalet för tjänstemän betonar individuell lönesättning mer än en generell procentökning.

Lönerevision 1 april 2026 — det du bör planera för redan nu

Nästa revisionsomgång sker den 1 april 2026 med 3,0 % och en individgaranti på 590 kronor per månad. Det är viktigt att notera att individgarantin 2026 är lägre i absoluta kronor, trots ett marginellt högre revisionsprocent.

Orsaken är att Teknikföretagen och Unionen enades om en konstruktion där 2025-revisionen ges en generösare individgaranti för att skydda de med lägst löner i det första årets inflationsanpassning. Under 2026 förväntas reallönerna vara mer stabila, varför parterna valde ett lägre golv.

Vad du bör göra nu (inför 2026-revisionen):

• Dokumentera dina prestationer löpande under 2025 — en årssammanfattning är din bästa förhandlingschip.
• Begär ett uppföljningssamtal med din chef om du inte är nöjd med 2025 års utfall.
• Kontakta din fackliga representant om du vill ha en oberoende bedömning av din löneutveckling i relation till marknaden.

För HR-chefer och arbetsgivare innebär 2026 en ytterligare budgetpost: ett revisionsprocent på 3,0 % multiplicerat med hela lönemassans storlek. Många företag börjar planera för lönerevisionskostnaden redan i höstens budgetprocess.

Lönetransparens och det nya EU-direktivet

EU:s lönetransparensdirektiv träder i kraft i Sverige senast 2026 (med viss risk för ytterligare senareläggning) och påverkar direkt hur arbetsgivare måste hantera löneinformation. Direktivet kräver att arbetsgivare offentliggör löneintervall för tjänster vid rekrytering och att anställda ska ha rätt att få information om löneläget i sin grupp.

För Teknikavtalets tjänstemän innebär detta:

• Rätt att begära lönestatistik uppdelad på kön för sin befattningskategori.
• Löneintervall i platsannonser — arbetsgivare måste ange ett spann snarare än enbart "enligt avtal".
• Förbud mot klausuler om lönesekretess gentemot kollegor.

Teknikavtalet är i linje med direktivet vad gäller rätten till lönesamtal och facklig granskning. Men EU-direktivet går längre: det ger individuella anställda rätt till data som i dag hanteras av facket som kollektiv motpart. Unionen har välkomnat direktivet men varnat för att det inte ska underminera kollektivavtalssystemet.

Mer om lönetransparensdirektivets påverkan på svenska regler finns i vår nyhetspresentation av direktivet.

Vad tjänar en ingenjör och tjänsteman i tekniksektorn?

Lönen i tekniksektorn varierar kraftigt beroende på utbildning, erfarenhet och specialisering. Här är en översikt baserad på Unionens och Sveriges Ingenjörers lönestatistik (2024–2025):

Befattning	Medellön kr/mån	Erfarenhet
Civilingenjör, junior	38 000–42 000	0–3 år
Civilingenjör, senior	52 000–65 000	7–15 år
Projektledare teknik	55 000–70 000	8–15 år
Teknisk specialist	58 000–75 000	10+ år
HR Business Partner	48 000–60 000	5–12 år
Controller, industri	44 000–56 000	3–10 år

Källa: Unionens lönestatistik 2025, Sveriges Ingenjörers löneenkät 2024.

Medellönerna i tabellen är rikssiffror — Stockholm och Göteborg har typiskt 5–15 % högre löner än riksgenomsnittet. Mer detaljerad regional statistik finns via respektive förbunds lönestatistiktjänster.

En nyligen anställd som Elin, 28 år och civilingenjör i elektronik på ett Göteborgsföretag, fick vid 2025 års revision en löneökning på 1 350 kronor per månad — en blandning av 2,9 % märke och individuell bedömning av hennes ansvar som teknikledare i ett nytt projekt. "Lönesamtalet var konstruktivt men jag önskar att jag förberett mig bättre med konkreta siffror på mina leveranser", berättar hon.

Vad gör du om arbetsgivaren inte genomför revisionen?

Det händer att arbetsgivare — av slarv, resursbrist eller oenighet — missar att genomföra lönerevision i tid. Här är hur du agerar:

Om din lön inte har ändrats per maj

1. Kontrollera din lönespecifikation — se till att du faktiskt fått en ändrad lön. Ibland sker utbetalning i maj eller juni retroaktivt.
2. Kontakta din chef — fråga om tidplanen och när du kan förvänta dig besked.
3. Kontakta Unionens lokala fackklubb — ge facket möjligheten att följa upp. De har rätt att begära information om hur revisionen fortlöper.
4. Formell begäran — om ingen kontakt hjälper, kan facket skicka ett formellt krav med hänvisning till kollektivavtalets regler om retroaktiv utbetalning med ränta.
5. Central förhandling — om lokal förhandling misslyckas, lyfts ärendet till Unionens centrala förhandlingsenhet mot Teknikföretagen.

À retenir: En missad lönerevision är inte en trivialitet — det är ett kollektivavtalsbrott som ger rätt till retroaktiv utbetalning och ränta. Unionen har ett juridiskt ombud som kan driva ärendet till Arbetsdomstolen om nödvändigt.

Lönesamtalet — checklista för bästa utfall

Lönesamtalet är din viktigaste möjlighet att påverka din lön. Använd den här checklistan:

Förberedelse (2–3 veckor innan):

• Samla prestationsexempel: projekt levererade, kundbetyg, specialuppdrag.
• Jämför din lön med Unionens branschstatistik för din befattning och region.
• Sätt en konkret målsumma — inte ett procentintervall, utan ett faktiskt belopp i kronor.
• Identifiera dina unika bidrag: vad gör du som kollegorna inte gör?

Under samtalet:

• Börja med prestationerna, avsluta med löneförfrågan.
• Ange ett specifikt belopp: "Jag vill ha 56 000 kr/mån" — inte "jag vill ha mer".
• Om chefen hänvisar till begränsad budget: fråga när du kan återkomma och be om ett skriftligt åtagande.

Om samtalet inte ger önskat resultat:

• Begär ett uppföljningsmöte om 2–3 månader.
• Informera Unionens lokala fackklubb om utfallet — de kan ge råd eller agera.
• Dokumentera samtalets innehåll skriftligen i efterhand.

Vanliga frågor om löneökning i Teknikavtalet

Får jag löneökning om jag är föräldraledig? Ja — föräldralediga anställda har rätt till lönerevision i enlighet med avtalet. Individgarantin gäller oavsett om du är tjänstledig. Ny lön börjar gälla från revisionsdatumet, och du får den utbetald när du återgår från ledigheten (retroaktivt om tillämpligt).

Vad gäller för provanställda? Provanställda som haft sin anställning i minst 6 månader vid revisionsdatumet har rätt till individgarantin. Provanställda med kortare anställningstid kan erbjudas lönerevision av arbetsgivaren, men det är inte avtalsmässigt tvingande.

Kan jag förhandla individuellt utan Unionens inblandning? Du kan alltid ha ett individuellt lönesamtal med din chef, och du kan acceptera ett lönebud. Men det är Unionen som förhandlar om den kollektiva lönerevisionspotten. Din individuella överenskommelse ersätter inte fackets förhandlingsrätt.

Vad är skillnaden mellan lönerevision och lönesamtal? Lönerevision är det formella, avtalade förfarandet som sker vid märkesdatumet. Lönesamtal är det enskilda mötet mellan chef och anställd som är ett steg i processen. Du kan ha lönesamtal när som helst — men revisionen sker bara vid de avtalade tillfällena.

Avertissement: Informationen i denna artikel är av allmän karaktär och ersätter inte individuell rådgivning från din fackliga organisation eller en arbetsrättsjurist. Kontakta Unionen, Sveriges Ingenjörer eller Ledarna för din specifika situation.

Löneutveckling över karriären — vad teknikavtalet innebär långsiktigt

En individgaranti på 630 kronor per månad 2025 kan te sig blygsam i absoluta tal. Men för en junior ingenjör med 38 000 kronor i månaden innebär det en ökning på 1,66 % — väljs det lägre, märker arbetsgivaren att den anställde inte får det märket motiverar, och facket kan agera.

Det långsiktiga perspektivet är centralt för att förstå Teknikavtalets lönemodell. En anställd som konsekvent får lokal lönesättning i linje med märket och som dessutom förhandlar upp sin individuella lön med argument om prestation och marknadsvärde, kan under 10 år se en löneökning på 30–45 % i nominella termer — långt utöver vad ett fast centralt procentsystem skulle ge.

Vad är rätt lön för mig?

Att avgöra om din lön är "rätt" är svårare än det låter. Faktorer att väga in:

Formell marknadsnivå: Unionens och SI:s lönestatistik ger en riktmärke. Men lönestatistik är ett genomsnitt — din individuella situation kan motivera avvikelse åt båda håll.

Intern lönestruktur: Inom ett företag finns ofta en intern skala som speglar befattning, ansvarsnivå och erfarenhet. Att ha koll på var du befinner dig i denna struktur är avgörande.

Specialisering och sällsynthet: Är du mjukvaruingenjör med kunskaper i ett sällsynt programmeringsspråk? Är du expert på industriell automation? Sällsynt kompetens bör synas i lönen — och du bör argumentera för det i lönesamtalet.

Geografisk marknad: Teknikföretagens kluster i Västra Götaland, Skåne och Mälardalsregionen har olika lönedynamik. En automation-ingenjör i Trollhättan har en annan referenspunkt än en mjukvaruutvecklare i Stockholm.

Arbetsgivarperspektiv: budgetera rätt för lönerevisioner

För HR-chefer och ekonomiansvariga på teknikföretag innebär Teknikavtalet en förutsägbar men inte alltid enkel budgetpost. Lönekostnadsökningen påverkar inte bara bruttolöner — den rippler igenom arbetsgivaravgifter, pensionsavsättningar och övertidskostnader.

Räkna ut lönekostnadernas ökning

En lönerevision på 2,9 % ökar inte bara bruttolönen med 2,9 %. Den totala lönekostnadsökningen för arbetsgivaren inkluderar:

• Arbetsgivaravgift (31,42 % av bruttolön): En höjning på 1 000 kr/mån kostar arbetsgivaren ytterligare 314 kr/mån i avgifter.
• ITP-avsättning (tjänstepension): Pensionsavsättningen beräknas som en andel av lönen och ökar proportionellt med varje lönerevision.
• Övertidsgrundande lön: Övertidsersättningen beräknas utifrån timlön, som direkt påverkas av lönerevisionens storlek.

Praktisk formel: För varje 1 000 kronor i bruttolöneökning kan arbetsgivaren räkna med en total kostnadshöjning på ungefär 1 400–1 600 kronor per månad beroende på ITP-variant och befattningens övertidsmönster.

Timing av revisionen i lönesystemet

Lönerevisionens retroaktivitet är en av de mer administrativt komplicerade aspekterna. Ny lön ska betalas ut från den 1 april, men om löneprocessen inte är klar förrän i maj, innebär det att arbetsgivaren måste retroaktivt korrigera löner för en hel månad. Lönesystem som inte hanterar retroaktiva utbetalningar automatiserat kan skapa manuellt arbete och felutbetalningar.

Teknikföretagens HR-avdelningar rekommenderar att påbörja löneprocessen senast i januari för att hinna med i tid.

Hur löneökning och pension hänger ihop i Teknikavtalet

Löneökning påverkar inte bara ditt månatliga nettoutfall — det har stor betydelse för din framtida pension. ITP-avtalet (Industrins och handelns tilläggspension), som förhandlats fram parallellt med Teknikavtalet, beräknar pensionsavsättningarna som en procentandel av lönen.

ITP 1 (för anställda födda 1979 eller senare): Pensionsavsättningen är 4,5 % av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 % av lönen däröver. En löneökning på 1 450 kronor per månad innebär en ökad månadsavsättning på ungefär 65 kronor i ITP 1 (vid lönenivå 50 000 kr/mån).

ITP 2 (för anställda födda 1978 eller tidigare): Förmånsbaserat system där pensionen beräknas som en andel av slutlönen. Varje löneökning höjer den framtida pensionsnivån direkt. En konsistent karriär av lönehöjningar inom Teknikavtalet har därmed en kumulativ effekt på ITP 2-pensionen.

Viktig insikt: Lönebortfall under till exempel föräldraledighet eller sjukskrivning kan påverka ITP 2-beräkningen negativt. Avtalet innehåller skyddsregler, men det är värt att diskutera med din arbetsgivare hur ledighetsperioder hanteras i pensionsberäkningen.

Det är av den anledningen som lönesamtal och löneökning inte enbart handlar om det månatliga nettot — de har långtidskonsekvenser för din totala ekonomiska trygghet under och efter arbetslivet.

Sammanfattning: dina nyckeltal i Teknikavtalet 2025–2027

Teknikavtalet TAG ger tjänstemän inom tekniksektorn ett robust ramverk för löneutveckling. De viktigaste siffrorna att hålla koll på:

Nyckeltal	2025	2026
Revisionsdatum	1 april 2025	1 april 2026
Revisionsprocent	2,9 %	3,0 %
Individgaranti	630 kr/mån	590 kr/mån
Arbetstidsförkortning	0,5 % (tidbank/ledig dag)	Innefattat i ovan

Källa: Teknikavtalet TAG 2025–2027, Unionen och Teknikföretagen.

Löneökning i Teknikavtalet handlar om mer än procenttal — det handlar om att förstå processen, förbereda sig för lönesamtalet och veta när du ska ta kontakt med din fackklubb. Oavsett om du är junior ingenjör eller senior projektledare gäller samma grundläggande rättigheter: revisionen ska genomföras, individgarantin ska uppfyllas och processen ska vara transparent.

Ta kontakt med Unionen eller Teknikföretagen för mer information om hur avtalet tillämpas på just ditt företag.