Från den 1 oktober 2025 gäller ett nytt centralt löne- och anställningsavtal för drygt 200 000 statligt anställda i Sverige. Ramavtalet om löner m.m. — i dagligt tal kallat RALS 2025–2027 — slöts mellan Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna inom Offentliganställdas Förhandlingsråd Statlig sektor (OFR/S,P,O). Avtalet gäller till och med den 30 september 2027 och berör allt från lönebildning och övertidsersättning till semesterregler och pensionspremier.
Det är det mest heltäckande statliga kollektivavtalet på tio år — men det innehåller inga centrala lönegulv. I stället bygger det på lokal lönebildning med ett stupstocksförfarande som träder in om parterna inte kommer överens på arbetsplatsnivå. Vad betyder det i praktiken för dig som statsanställd, för HR-chefer och för arbetsrättsjurister som rådger statliga myndigheter?
Det här dossier redogör för avtalets sex kärnområden och ger konkreta svar på de frågor som arbetstagare, HR-avdelningar och fackliga ombud ställer sig inför lönerevisionerna 2025 och 2026.
RALS 2025–2027: avtalets struktur och parter
Ramavtalet om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet — IDCC-motsvarigheten i Sverige kallas RALS — är ett centralt kollektivavtal som reglerar grundläggande anställningsvillkor för statliga tjänstemän, poliser och officerare. Parterna är Arbetsgivarverket, som företräder den svenska statens samtliga myndigheter, och OFR/S,P,O — den gemensamma förhandlingsorganisationen för Offentliganställdas Förhandlingsråd inom statlig sektor. OFR/S,P,O representerar förbund som ST (Fackförbundet), Polisförbundet och Officersförbundet.
Avtalsperioden löper från den 1 oktober 2025 till och med den 30 september 2027. Under perioden gäller det som kallas ett sifferlöst avtal: Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O har inte kommit överens om en central lönenorm. I stället fastställs löneutrymmet lokalt — på varje myndighet — utifrån verksamhetens behov, myndighetens löneläge och de enskilda medarbetarnas prestationer.
Avtalet grundar sig på den svenska arbetsrättsliga ramen: Lagen om anställningsskydd (LAS), Medbestämmandelagen (MBL), Semesterlagen, Arbetstidslagen och Arbetsmiljölagen. Det kompletteras av ett antal bilagor och specialavtal för bland annat poliser och officerare.
Sifferlöst avtal och lokal lönebildning: vad gäller?
Det mest omtalade inslaget i RALS 2025–2027 är att avtalet är sifferlöst. Det innebär att det centrala avtalet inte anger någon gemensam procentuell löneökning. I stället ska löneutrymmet bestämmas lokalt på varje myndighet, utifrån en dialog mellan arbetsgivaren och de lokala fackliga organisationerna.
Sifferlösa avtal bygger på tilliten till lokala löneprocesser och kräver att arbetsgivaren kan förklara hur lönerevisionerna hänger samman med verksamhetens mål och medarbetarnas bidrag. Modellen gynnar myndigheter med starka löneprocesser — men ställer också höga krav på transparens och dokumentation. Det skiljer sig från privata sektors avtal som Teknikavtalet Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna, som innehåller centralt fastslagna löneökningssiffror.
Stupstocksutrymmet som säkerhetsnät. Om den lokala löneförhandlingen inte leder till ett avtal, tillämpas ett automatiskt fallback-utrymme — kallat stupstocken — som fastslås i det centrala avtalet. För lönerevisionen 2025 uppgår stupstocksutrymmet till 3,4 procent av myndighetens totala lönesumma. För 2026 är det 2,9 procent. Pengarna fördelas då av arbetsgivaren utan fackligt medinflytande, vilket gör det centralt för fackliga ombud att delta aktivt i de lokala löneprocesserna.
"Sifferlösa avtal är inte ett sätt att hålla nere lönerna — de är ett verktyg för att säkerställa att lönesättningen faktiskt återspeglar varje medarbetares prestation och myndighetens strategiska behov," kommenterar en lönespecialist vid Statens arbetsgivarverkets servicecenter.
Övertid, mertid och OB-ersättning: de nya reglerna från 2026
En av de viktigaste materiella förändringarna i RALS 2025–2027 träder i kraft den 1 januari 2026: likvärdig ersättning för övertid och mertid. Tidigare tillämpades ofta skilda ersättningsnivåer beroende på om det rörde sig om övertid (arbete utöver ordinarie arbetstid) eller mertid (arbete utöver den deltidsanställdes fastställda arbetstid). Från och med 2026 gäller samma ersättningsprincip för båda kategorierna.
Denna förändring är av stor praktisk betydelse för deltidsanställda statliga arbetstagare — en grupp som historiskt har haft lägre ersättning per timme för extra arbete jämfört med heltidsanställda kollegor. Likvärdighetsprincipen är i linje med den rättsliga utvecklingen i Sverige, där Diskrimineringslagen (2008:567) och EU:s deltidsdirektiv (direktiv 97/81/EG) ställer krav på likabehandling.
OB-tillägg (obekvämtidsersättning) regleras i avtalets specialbilagor för skiftarbete och arbete under obekväm arbetstid. Dessa tillägg påverkas inte av förändringarna i övertid/mertid, men HR-avdelningar bör säkerställa att lönesystemen uppdateras inför den 1 januari 2026 för att korrekt hantera de nya reglerna. Till jämförelse ger Teknikavtalet 2025–2027 detaljerade OB- och övertidsregler för industrins anställda — en annan modell som belyser hur privat och statlig sektor hanterar frågorna olika.
Semester och ledighet: 1 709 kronor per dag och nytt byte av semestertillägg
RALS 2025–2027 innehåller tydliga regler om semesterersättning och en ny möjlighet att byta ut semestertillägget mot lediga dagar. Semesterersättningen uppgår till 1 709 kronor per semesterdag — en nivå som gäller oberoende av den enskilda medarbetarens ordinarie lönenivå och som fastslås centralt i avtalets semesterbilaga.
Från och med den 1 januari 2026 införs en valfrihetsmöjlighet: arbetstagaren kan välja att byta ut sitt semestertillägg mot tre extra lediga dagar per år. Det är ett frivilligt val som måste anmälas till arbetsgivaren enligt de rutiner som myndigheterna fastställer. Bytet är neutralt ur ett ekonomiskt perspektiv — de tre dagarna kompenserar värdet av det semestertillägg arbetstagaren annars hade fått utbetalt.
Semesterreglerna bygger i grunden på Semesterlagen (1977:480), men statliga kollektivavtal kan ge bättre villkor — vilket RALS gör på flera punkter, bland annat avseende semesterersättningens nivå vid avgång.
À retenir: En statligt anställd med 25 semesterdagar och full semesterersättning kan alternativt välja att ta tre extra lediga dagar i stället för semestertillägget. Valet måste göras i god tid och gäller för hela semesteråret.
Flexpension och försäkringar: stegvis höjning mot 2,0 procentenheter extra
Flexpensionspremien — det extra pensionssparande som statliga arbetstagare kan bygga upp utöver ordinarie tjänstepension (PA 16) — höjs stegvis under avtalsperioden. Den första höjningen sker den 1 januari 2026. Målet är att öka flexpensionspremien med upp till 2,0 extra procentenheter jämfört med nivån före avtalsperioden.
Flexpension i statlig sektor ger arbetstagaren möjlighet att gå ned i arbetstid eller gå i pension i förtid med bibehållen ekonomisk trygghet. Systemet administreras via PA 16, det statliga tjänstepensionsavtalet, och kompletteras av SPV (Statens tjänstepensionsverk). För en statlig arbetstagare med en månadslön på 40 000 kronor innebär en höjning med 1 procentenhet i flexpensionspremie ett extra sparande på 400 kronor per månad — eller drygt 4 800 kronor per år.
Utöver flexpension innehåller RALS 2025–2027 bestämmelser om tjänstgruppliv (TGL-S) och personskadeförsäkring (PSA) — de obligatoriska försäkringar som gäller för statliga arbetstagare. Dessa regleras via separata avtal men hänvisas till i ramavtalets villkor.
Arbetstid, flextid och medbestämmande
Arbetstidsreglerna i RALS 2025–2027 bygger på Arbetstidslagen (1982:673) och de statliga arbetstidsavtalen (ALFA — Allmänt löne- och förmånsavtal). Ordinarie arbetstid för heltidsanställda är normalt 40 timmar per vecka, med möjlighet till flextidsarrangemang på de flesta myndigheter.
Medbestämmande och lokala förhandlingar regleras via MBL (Medbestämmandelagen, 1976:580). Under RALS 2025–2027 stärks arbetstagarsidans rätt till information och förhandling vid förändringar i lönestrukturen, och de lokala fackklubbarna inom OFR/S,P,O har rätt att ta del av underlagsmaterial inför lönerevisionerna.
En viktig praktisk aspekt är att arbetsgivaren — det vill säga varje enskild myndighet — bär ansvaret för att dokumentera lönerevisionens underlag och kommunicera det till de fackliga representanterna i god tid. Brister i denna process kan leda till förhandlingsfel och, i förlängningen, till rättsliga tvister om avtalstolkning.
À retenir: Myndigheter som inte fullföljer sina informations- och förhandlingsskyldigheter enligt MBL riskerar att behöva tillämpa stupstocksreglerna — vilket effektivt urholkar arbetsgivarens flexibilitet i lönesättningen.
Avertissement : Informationen på denna sida är av allmän karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. Konsultera en arbetsrättsjurist för bedömning av din specifika situation.
Varför RALS 2025–2027 kräver aktiva insatser av HR och fackliga ombud
Det sifferlösa avtalet är inte ett passivt dokument — det sätter ramarna men kräver aktiva insatser på myndighetsnivå för att fungera rättvist och lagligt. HR-chefer på statliga myndigheter behöver se till att löneprocessen är dokumenterad, transparent och förankrad i myndighetens lönekriterier. Fackliga ombud inom OFR/S,P,O behöver delta aktivt i löneöverläggningarna — annars riskerar medarbetarna att stå utan facklig representation när stupstocken tillämpas.
Arbetsrättsjurister som rådger statliga myndigheter bör ha god kännedom om det samspel som råder mellan RALS 2025–2027, ALFA (arbetstidsavtalet), PA 16 (tjänstepensionsavtalet) och de centrala bestämmelserna i LAS och MBL. Hänvisningar till officiella källor finns hos Arbetsgivarverket, OFR och Riksgälden och MI.
Det här dossier innehåller sex fördjupningsartiklar som täcker avtalets kärnområden — från lokal lönebildning och övertidsersättning till flexpension och semester. Välj den artikel som bäst svarar mot ditt behov, eller läs dem i ordning för en komplett bild av RALS 2025–2027.
Anställningsskydd och uppsägning i statlig sektor
LAS (Lagen om anställningsskydd, 1982:80) gäller som grundregel för statliga arbetstagare, men det statliga kollektivavtalet — inklusive RALS och ALFA — innehåller särregler som på flera punkter ger bättre skydd eller avviker från LAS:s standardregler. Det gäller bland annat vid omorganiseringar, verksamhetsövergångar och vid uppsägning på grund av personliga skäl.
En viktig distinktion i statlig sektor är skillnaden mellan tillsvidareanställning och tidsbegränsade anställningsformer. Statliga myndigheter är i princip skyldiga att erbjuda tillsvidareanställning om det finns ett varaktigt behov av tjänsten — en princip som går längre än vad LAS kräver av privata arbetsgivare. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist gäller turordningsreglerna i LAS, men det finns möjligheter till lokal avvikelse genom kollektivavtal.
RALS 2025–2027 innehåller inga direkta ändringar i anställningsskyddsreglerna — det är LAS och ALFA som är de primära rättskällorna på detta område. Men avtalet förstärker MBL-skyldigheterna vid förändringar i verksamheten, vilket indirekt stärker anställningsskyddet genom ökade informations- och förhandlingskrav.
HR-avdelningar på statliga myndigheter bör vid varje omorganisation konsultera både RALS, ALFA och LAS samt säkerställa att de lokala fackklubbarna ges möjlighet till meningsfull förhandling innan beslut fattas. Bristfälliga MBL-förhandlingar vid omorganisationer kan ogiltigförklaras av Arbetsdomstolen, vilket leder till kostsamma omtag och förseningar.
Officiella källor och rättsliga grunder
RALS 2025–2027 är ett offentligt dokument som alla berörda parter har rätt att ta del av. Den fullständiga avtalstexten inklusive bilagor finns hos Arbetsgivarverket, OFR och de enskilda myndigheterna. Nedan följer de viktigaste rättsliga och avtalsmässiga grunderna som gäller parallellt med RALS:
- LAS — Lagen om anställningsskydd (1982:80): grundregler för anställning, uppsägning och avsked
- MBL — Medbestämmandelagen (1976:580): information, förhandling och kollektivavtal
- Semesterlagen (1977:480): minimivillkor för semester; RALS ger bättre villkor på flera punkter
- Arbetstidslagen (1982:673): ordinarie arbetstid, övertid, jourtid; kompletteras av ALFA
- Diskrimineringslagen (2008:567): likabehandling i lönesättning; relevant för mertid/övertid från 2026
- PA 16 — Statens tjänstepensionsavtal: grundpension + flexpension för statliga anställda
- ALFA — Allmänt löne- och förmånsavtal: arbetstid och löneförmåner för statliga tjänstemän
Den officiella avtalstexten finns tillgänglig via Arbetsgivarverkets webbplats. OFR tillhandahåller information om förhandlingsresultaten för statliga tjänstemän, poliser och officerare via ofr.se.
Tidslinje: nyckeldata och ikraftträdanden i RALS 2025–2027
Avtalet innehåller flera viktiga datum som HR-avdelningar och fackliga ombud bör känna till:
1 oktober 2025 — Avtalets ikraftträdande. RALS 2025–2027 träder i kraft och ersätter det föregående avtalet. Lokala löneöverläggningar för 2025 ska ha påbörjats senast i god tid före detta datum, i enlighet med de lokala avtal som respektive myndighet har tecknat med sina fackliga parter.
1 januari 2026 — Tre viktiga förändringar träder i kraft:
- Likvärdig ersättning för övertid och mertid (samma princip oavsett heltid eller deltid)
- Möjlighet att byta semestertillägg mot tre extra lediga dagar per år
- Första höjningen av flexpensionspremien
30 september 2027 — Avtalets upphörande. Parterna ska senast tre månader dessförinnan ha inlett förhandlingar om ett nytt avtal, i enlighet med MBL:s bestämmelser om avtalsuppsägning.
Myndigheter som ännu inte uppdaterat sina lönesystem och HR-processer inför januariförändringarna 2026 bör prioritera detta arbete under hösten 2025. Bristande tillämpning av de nya övertids- och mertidsreglerna kan leda till tvister och retroaktiva ersättningskrav från drabbade arbetstagare.
