TL;DR: Teknikavtalet (Verkstadsavtalet) IF Metall 2025–2027, även kallat Avtal 25, gäller från 1 april 2025 till 31 mars 2027. Den totala avtalskostnaden uppgår till 6,4 procent fördelade på 24 månader — varav cirka 5,9 procent löneökning och 0,5 procent arbetstidsförkortning via tidbank. Ungefär 290 000 verkstadsanställda i Sverige omfattas. Avtalet sätter det så kallade märket och fungerar som normerande för hela den svenska arbetsmarknaden. Det här dossier täcker avtalets sex kärnområden: lön, OB och övertid, semester, anställningsskydd, arbetstid samt försäkringar och pension.
Vad är Teknikavtalet och varför sätter det märket?
Teknikavtalet — officiellt Teknikavtalet IF Metall och i dagligt tal ofta kallat Verkstadsavtalet — är kollektivavtalet mellan IF Metall och Teknikföretagen (tidigare Verkstadsföreningen). Det reglerar löner, arbetstider och anställningsvillkor för ungefär 290 000 blåkragearbetare inom den svenska verkstads- och tillverkningsindustrin. Bland de berörda arbetsgivarna finns globala aktörer som Volvo, SKF, Sandvik och Atlas Copco samt tusentals underleverantörer.
Det som gör Teknikavtalet unikt på svensk arbetsmarknad är märkesprincipen. Industrins parter — som förhandlar inom ramen för Industriavtalet — sätter ett lönenormerande tal som övriga avtalsområden sedan förväntas hålla sig inom. Avtal 25 fastslog märket till 6,4 procent i avtalskostnad (5,9 % löneökning + 0,5 % arbetstidsförkortning via tidbank) över de 24 månader som avtalet löper. När industrin väl är klar följer tjänstemannafacken, kommunal sektor och offentliga arbetsgivare — märket styr hela nationens lönebildning.
Föregående avtal (2023–2025) gav 7,4 procent på två år. Det lägre märket i Avtal 25 speglar en svensk exportindustri under press från höga energikostnader, svag kronskurs och avmattad global efterfrågan. Att avtalet likväl säkrar reallöneökningar är en bedrift för IF Metall:s förhandlingsdelegation.
IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson kommenterade i en officiell pressrelease (april 2025): "Vi har landat ett avtal som stärker köpkraften för våra medlemmar trots ett tufft konjunkturläge. Tidbanken är ett konkret steg mot kortare arbetstid." [Källa: ifmetall.se/aktuellt/avtal/, 2025]
Löner och löneökning i Avtal 25: modeller och tillämpning
Teknikavtalets lönebestämmelser kombinerar ett centralt garanterat utrymme med möjlighet till lokal förhandling. Parterna erbjuder tre modeller för hur löneökningen fördelas på arbetsplatsen:
- Märkespotten — ett centralt fastställt belopp (öre/timme eller procent) fördelas av den lokala fackklubb och arbetsgivaren gemensamt utifrån individuella prestationer.
- Stupstocksregeln — om lokal enighet inte nås inom förhandlingsfristen, utlöses ett automatiskt stupstocksbelopp som fördelas lika på alla anställda.
- Lokal avvikelse — starka lokala parter kan teckna lokalt avtal om en annan fördelningsmodell, förutsatt att det totala utrymmet inte underskrids.
Modellen gynnar arbetsplatser med välfungerande partsrelationer men kan skapa frustration på arbetsplatser där lönesättningskriterierna upplevs som otydliga. Arbetsvärdering, individuell kompetens och marknadsjämförelser är de vanligaste grunderna för lönesättning enligt IF Metalls handledning [ifmetall.se, 2025].
Minimilöner i Teknikavtalet fastställs i avtalets bilaga A och justeras vid varje lönerevisionsperiod. Lönejusteringen sker i två omgångar under avtalsperioden: dels per 1 april 2025 och dels per 1 april 2026, med fördelningen av det totala utrymmet reglerad i avtalet.
För praktisk beräkning av lönerevision, lokalt förhandlingsstöd och historiska lönetabeller hänvisas till Teknikföretagens avtalssida och IF Metalls avtalsresurser.
Arbetstid, OB-tillägg och den nya tidbanken
Teknikavtalet reglerar en ordinarie arbetstid om 40 timmar per vecka för dagarbetare, med variationer för skiftarbete. Avtalet specificerar övertidsregler enligt Arbetstidslagen (ATL) — maximalt 200 timmar allmän övertid per kalenderår — och sätter ersättningsnivåer som överstiger lagens miniminivåer.
OB-tillägg (obekväm arbetstid) ersätter arbete under kvällar, nätter och helger. Teknikavtalets OB-satser är kopplade till en procentandel av den anställdes aktuella timlön och skiljer sig åt beroende på om arbetet utförs som ordinarie skiftarbete, kontinuerlig skift eller sporadisk övertid.
En av de mest uppmärksammade nyheterna i Avtal 25 är tidbanken. I stället för direkt arbetstidsförkortning (som facket krävde) uppnåddes en kompromiss: 0,5 procent av avtalskostnaden avsätts per år till en tidbank som den anställde kan lösa ut som ledig tid eller kontant. Tidbanken ackumuleras och kan sparas enligt lokal överenskommelse. Systemet innebär en faktisk förkortning av arbetstiden om den anställde väljer ledighet, men det är frivilligt per individ — vilket arbetsgivarsidan ansåg vara avgörande för produktionsflexibilitet.
Semester, anställningsskydd och LAS i Teknikavtalet
Teknikavtalet hänvisar i stor utsträckning till Semesterlagen (SemL) men innehåller flera förmånligare bestämmelser. Verkstadsanställda har rätt till 25 semesterdagar per år — liksom den lagstadgade nivån — men semesterlönen beräknas med en avtalad procentsats som ofta överstiger lagens beräkningsmodell. Avtalet reglerar också hur semesterperioden läggs ut och möjligheten att spara semesterdagar utöver fem per år genom lokalt avtal.
Anställningsskyddet i Teknikavtalet vilar på Lagen om anställningsskydd (LAS), men branschen har via kollektivavtal anpassat turordningsreglerna. Lokalt kan parterna avtala om avvikelser från den lagstadgade turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist — ett verktyg som används flitigt i kapitalintensiva industrier där kompetensbehovet kan motivera att nyckelpersoner behålls oavsett anställningstid.
Avtal 25 innehåller inga dramatiska förändringar av anställningsskyddet, men parterna har bekräftat och förtydligat tillämpningen av omställningsavtalet (via Industrins och handelns omställningsfond, mi.se) vid kollektiva uppsägningar. Arbetsgivaren är skyldig att aktivt informera den lokala IF Metall-klubben vid planerade driftsändringar eller varsel — ett krav som härrör från Medbestämmandelagen (MBL §11–14).
À retenir: Teknikavtalet ger i praktiken ett starkare anställningsskydd än vad LAS ensamt erbjuder, framför allt via rätten att teckna lokala turordningsavtal och starkare informationsskyldighet vid varsel.
Försäkringar och pension: AGS, TFA och Avtalspension SAF-LO
Teknikavtalet inkluderar ett komplett paket av kollektiva försäkringar och pensionslösningar som väsentligt kompletterar den allmänna socialförsäkringen:
- AGS (Avtalsgruppsjukförsäkring): Ersätter del av inkomstbortfallet vid sjukdom från dag 15, efter att sjuklön och Försäkringskassans grundersättning uttömts. AGS administreras av AFA Försäkring och finansieras via arbetsgivaravgifter.
- TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada): Ger ersättning vid arbetsplatsolyckor och yrkessjukdomar utöver vad Arbetsskadeförsäkringen (LAF) täcker. TFA är en central trygghet i tillverkningsindustrin där arbetsrelaterade skador är vanligare än i kontorsmiljöer.
- Avtalspension SAF-LO: Alla arbetstagare som omfattas av Teknikavtalet tjänar in avtalspension via SAF-LO. Arbetsgivarens premie är 4,5 procent av den pensionsgrundande lönen för anställda under 65 år. Den anställde väljer förvaltare inom det fondtorg som erbjuds via Avtalspension SAF-LO.
- TGL (Tjänstegrupplivförsäkring): Engångsbelopp till efterlevande vid dödsfall under anställning.
Vad Avtal 25 innebär för arbetsgivare och HR-chefer
För HR-avdelningar och arbetsgivare inom Teknikföretagens avtalsområde innebär Avtal 25 en rad praktiska anpassningar. Lönerevisionerna måste genomföras i tid och dokumenteras korrekt — lokal fackklubb och arbetsgivare har en avtalsreglerad tidsfrist för förhandlingarna. Missar parterna fristen utlöses stupstocken automatiskt.
Tidbanken kräver rutiner för ackumulering och uttag. Arbetsgivaren är skyldig att informera varje anställd om deras tidbanksaldo och reglera uttag inom den lokala ordningen. Parterna rekommenderas att teckna ett lokalt avtal om tidbanksregler senast per 1 oktober 2025 för att undvika störningar inför produktionsplaneringen.
MBL-förhandlingar vid driftsförändringar är ett återkommande krav som HR-chefer måste hantera proaktivt. Arbetsgivaren som planerar en omstrukturering — oavsett om det innebär ny teknik, outsourcing eller organisationsförändringar — är skyldig att kalla till primärförhandling med IF Metall-klubben innan beslut fattas (MBL §11). Brott mot förhandlingsskyldigheten kan leda till skadestånd och facklig blockad.
Nyanställda under avtalsperioden omfattas omedelbart av Teknikavtalets minimivillkor. Arbetsgivaren är skyldig att anmäla den anställde till AFA Försäkring och se till att Avtalspension SAF-LO registreras från första anställningsdagen. Försummelse att anmäla kan innebära retroaktivt premieutlägg med ränta.
À retenir: Arbetsgivare bör genomföra tre saker direkt: (1) revidera lönemodellen och lokala avtal inför lönerevision 2025, (2) upprätta tidbanksrutiner och (3) se över om alla nyanställda är korrekt anmälda till AFA och Collectum.
Juridisk anmärkning: Informationen i detta dossier är av allmän karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta en arbetsrättslig specialist eller IF Metall/Teknikföretagen för rådgivning i enskilda ärenden.
Teknikavtalet och Industriavtalet: hur förhandlingsprocessen fungerar
För att förstå Teknikavtalet räcker det inte att läsa avtalstexten — man behöver förstå den institutionella ramen. Industriavtalet (1997) skapade en modell för samordnade och ordnade förhandlingar inom exportindustrin. Principen är enkel: industrins parter förhandlar klart INNAN övriga sektorer påbörjar sina avtalsrörelser. Resultatet — märket — ska hålla Sverige konkurrenskraftigt gentemot viktiga handelspartner i eurozonen.
Förhandlingsprocessen inleds med att parterna utbyter yrkanden i god tid innan avtalet löper ut. En opartisk ordförande utses av Industrirådet för att leda förhandlingarna och säkerställa att parterna håller sig inom de processuella spelreglerna. Om parterna inte når enighet kan Medlingsinstitutet (MI) kallas in. MI:s medlare har mandat att lägga fram medlingsförslag som parterna förväntas ta ställning till.
I Avtal 25-förhandlingarna spelade tidbanken en central roll. IF Metall krävde generell arbetstidsförkortning — en historisk facklig ambition sedan 40-timmarsveckan etablerades på 1970-talet. Arbetsgivarsidan avvisade en fast kollektiv förkortning med hänvisning till produktionsflexibiliteten. Kompromissen, den individuella tidbanken, är ett pedagogiskt exempel på hur Industriavtalets anda — att landa en lösning utan arbetsmarknadskonflikt — kan resultera i kreativa lösningar som ingen part fullt ut önskade från början.
Det officiella avtalsdokumentet finns tillgängligt via IF Metall: I-avtalet 2025–2027 (PDF) och via Medlingsinstitutets avtalsregister: mi.se/avtalsregistret.
Vanliga frågor om Teknikavtalet 2025–2027
Vad är skillnaden mellan Teknikavtalet och Verkstadsavtalet? Teknikavtalet och Verkstadsavtalet är i praktiken samma avtal. "Verkstadsavtalet" är det historiska folkliga namnet, medan "Teknikavtalet" är det formella benämningen som avspeglar att branschen har breddats bortom traditionell mekanisk verkstadsindustri till att encompassa elektronik, automation och avancerade tillverkningstjänster.
Från vilket datum gäller Avtal 25? Avtalsperioden är 1 april 2025 till 31 mars 2027. Lönerevisionerna sker i april 2025 och april 2026 baserade på det totala avtalsutrymmet om 6,4 procent fördelat på 24 månader.
Täcker Teknikavtalet tjänstemän hos Teknikföretagen? Nej. Blåkragearbetare (IF Metall) och tjänstemän (Unionen, Sveriges Ingenjörer, Ledarna) regleras av separata kollektivavtal. Teknikavtalet IF Metall avser uteslutande de arbetstagare som är eller kan vara medlemmar i IF Metall.
Hur söker jag som anställd reda på om mitt företag har Teknikavtalet? Kontakta din lokala IF Metall-avdelning eller titta i Medlingsinstitutets avtalsregister. Arbetsgivare som är anslutna till Teknikföretagen tillämpar Teknikavtalet per automatik — de är bundna av avtalet genom sitt medlemskap i arbetsgivarorganisationen.
Vad händer om lokal löneförhandling misslyckas? Om lokal förhandling inte leder till enighet inom den föreskrivna tidsfristen aktiveras stupstocken. Stupstocksbeloppet — definierat i det centrala avtalet — fördelas i regel lika på de anställda i den berörda förhandlingsenheten. Parterna kan också hänskjuta tvisten till central förhandling.
Dossierguide: sex delartiklar om Teknikavtalets kärnområden
Det här dossier är uppdelat i sex fördjupningsartiklar som täcker varsitt kärnområde i Avtal 25. Artiklarna vänder sig till dig som anställd, till HR-chefer och till arbetsrättsjurister som behöver snabb, pålitlig och Sverigespecifik information:
- Lön och löneökning — Lönemodeller, märkespotten, stupstocksregeln och individbaserad lönesättning i detalj.
- OB-tillägg och övertidsersättning — Exakta OB-satser, övertidsgränser, jourtid och beräkningsexempel.
- Semester och ledighet — Semesterlön, semesterperiod, föräldraledighet och lokala avvikelsemöjligheter.
- Uppsägning och anställningsskydd — LAS, turordning, lokala turordningsavtal och omställningsstöd.
- Arbetstid och flextid — Skiftarbete, flexarbetstid, raster och den nya tidbanken steg för steg.
- Försäkringar och pension — AGS, TFA, TGL, avtalspension SAF-LO och hur du hanterar anmälningar.
Varje delart täcker regelverket, praktiska beräkningsexempel och konkreta tips för både arbetstagare och arbetsgivare. Använd navigeringen till höger för att hoppa direkt till det område som berör dig.
