Löneökningar i Polisavtalet 2025–2027 : 6,4 procent i två steg – vad innebär det för dig?

Polisavtalet OFR/S,P,O 2025–2027 innebär löneökningar om totalt 6,4 procent fördelade i två steg: 3,4 procent från och med den 1 oktober 2025 och ytterligare 2,9 procent från och med den 1 oktober 2026. Lönesättningen är individuell – det centrala avtalet garanterar utrymmet, men den faktiska ökningen för varje polis avgörs i lokal lönerevision med Polisförbundet. Denna artikel förklarar hur beräkningarna fungerar i praktiken, vilka regler som styr lokala förhandlingar och vad du kan göra om du anser att din löneökning är för låg.

Vad innebär 6,4 procents löneökning för poliser?

Löneökningstakten om 6,4 procent är summan av de två revisionstillfällena under avtalsperioden 1 oktober 2025 – 30 september 2027. Det är ett samlat löneuttryck som speglar det industriella märket för 2025–2027 och som Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O enades om i 2025 års avtalsrörelse.

Det är viktigt att skilja mellan avtalets totala löneökning (6,4 procent) och vad den enskilde polisen faktiskt får. Kollektivavtalet anger ett utrymme – det belopp i procent av lönesumman som ska fördelas – men fördelningen sker lokalt vid Polismyndigheten och Säkerhetspolisen under förhandling med Polisförbundets lokala ombud.

En polis med en månadslön om 38 000 kronor per oktober 2025 kan räkna med en garanterad löneökning i storleksordningen 3,4 procent av lönesumman på sin enhet. Det innebär typiskt 1 200–1 400 kronor i månadsökning från oktober 2025 – beroende på hur det lokala utrymmet fördelas. I oktober 2026 tillkommer ytterligare 2,9 procent, varav 0,1 procentenhet går till höjd flexpension.

Det bör noteras att 2,9 procent för år 2 beräknas på den lönenivå som gäller efter år 1:s revision. Den sammansatta effekten av bägge stegen är inte 6,4 procent exakt i förhållande till oktoberlönen 2024, utan något högre på grund av ränta-på-ränta-effekten (compounding).

Löneökning i två steg – en kalkyl för vanliga lönenivåer

Nedan illustreras hur löneökningen slår på fyra vanliga lönenivåer inom poliskåren 2025–2027. Beräkningarna utgår från en individ som får exakt genomsnittligt avtalsutfall (dvs. hela procentsatsen).

Beräkningarna ovan (källa: Polisavtalet OFR/S,P,O § [lönerevision], Arbetsgivarverket 2025) visar att löneökningens krontal är störst för de med höga löner i absoluta tal, men procentuellt lika för alla. Det är den individuella lönesättningens princip: löneutrymmet fördelas efter prestation, inte schablonmässigt.

I oktober 2026 upprepas revisionen. Utgångspunkten är då den nya lönen efter 2025 års revision. En polis som fick 36 190 kronor efter oktoberhöjningen 2025 (35 000 + 1 190) kan räkna med ytterligare ca 1 050 kronor i månadsökning vid en ren procentsatts tillämpning av 2,9 procent.

Notera att 0,1 procentenhet av de 2,9 procenten i år 2 avsätts till flexpension i stället för lön. Denna avsättning sker automatiskt och syns som en ökad pensionsavsättning på lönebeskeden efter oktober 2026.

Individuell lönesättning – hur bestäms din löneökning?

Polisavtalet bygger på principen om individuell och differentierad lönesättning. Det innebär att centrala avtalets procentsats anger hur stor del av lönesumman som ska fördelas, men hur den fördelas mellan individer bestäms lokalt.

Lokal lönerevision och Polisförbundets roll

Lönerevision sker normalt en gång per avtalsår, med revisionsdatum 1 oktober. Processen involverar följande steg:

1. Arbetsgivaren bereder lönerevisionen – cheferna vid respektive enhet gör en bedömning av varje polismedarbetares prestation och löneläge i förhållande till liknande befattningar.
2. Förslag till nya löner tas fram – vanligtvis i dialog mellan närmaste chef och polisen (det s.k. lönesamtalet).
3. Polisförbundets lokala ombud förhandlar – ombudet granskar om fördelningen är rimlig och i linje med avtalets intentioner. Om Polisförbundet inte är nöjt kan det begära central förhandling.
4. Ny lön fastställs – om parterna är överens registreras den nya lönen med retroaktiv verkan från den 1 oktober.

À retenir: Det lokala lönesamtalet är ditt viktigaste redskap för att påverka din löneökning. Förbered dig med dokumentation av dina prestationer, uppdrag och kompetensutveckling under året.

Kriterier för individuell lönesättning

Polisavtalet hänvisar till Arbetsgivarverkets riktlinjer för individuell lönesättning, vilka anger att lönen ska spegla:

• Uppnådda arbetsresultat i förhållande till verksamhetens mål
• Svårighetsgrad och ansvar i befattningen
• Kompetens, skicklighet och erfarenhet
• Marknadsmässiga faktorer (t.ex. svårrekryterade specialistkompetenser)

Det finns inget automatisk garanterat minimum per individ utöver det övergripande löneutrymmet. En polis kan i teorin få en löneökning under snittet om arbetsgivaren anser att prestationen inte motiverar mer – men Polisförbundet kan bestrida ett sådant beslut vid förhandling.

Lägstalöner och ingångslöner för poliser 2025–2026

Polisavtalet OFR/S,P,O fastställer lägstalöner – minimigränser som gäller oavsett individuell bedömning. Lägstalönerna justeras i takt med lönerevisionen och utgör golvet för lönesättning vid nyanställning och vid de ordinarie revisionstillfällena.

Polisutbildningen (Polisutbildningen vid Polishögskolan/lärosätena) leder till en grundnivå som Polismyndigheten och Polisförbundet kommit överens om lokalt. Ingångslönen för en nyexaminerad polis har de senaste åren legat i intervallet 26 000–29 000 kronor per månad beroende på enhet och region. Med 3,4 procents revision från oktober 2025 höjs lägstalönerna proportionellt.

Polisförbundet publicerar efter varje lönerevision riktlinjer för rimliga lönelägen på polisforbundet.se, kategoriserade efter tjänsteår och befattning. Dessa är inte bindande men används som referenspunkter i lokala förhandlingar.

En viktig aspekt för nyanställda poliser: om du tillträder en befattning efter det ordinarie revisionsdatumet (1 oktober) men under innevarande avtalsår, har du ändå rätt till en lön som minst motsvarar avtalets lägstalön efter revisionen. Du ingår sedan i nästa ordinarie lönerevision.

Jämfört med andra statliga myndigheter är polislönerna konkurrenskraftiga men inte i toppen. Ingenjörer och IT-specialister inom statlig sektor har ofta högre löner, medan polislönerna kompenserar med trygghet, tjänstepension (PA16) och ett tydligt kollektivavtal. Löneökningstakten under 2025–2027 (6,4 procent totalt) är i linje med eller något över genomsnittet för privat sektor, vilket stärker polisens relativa löneposition.

Löneökning och löneutrymme – den centrala mekanismen

Det centrala löneutrymmet i Polisavtalet 2025–2027 fastställs som en procentsats av Polismyndighetens totala lönesumma. Arbetsgivaren är skyldig att faktiskt betala ut detta utrymme – det kan inte sparas eller användas för annat.

Processen ser ut som följer enligt avtalet:

1. Beräkning av löneutrymmet: 3,4 procent av respektive enhets lönesumma per den 30 september 2025 beräknas och avsätts som revisionsutrymme.
2. Fördelning lokalt: Chefer och Polisförbundets lokala ombud förhandlar om fördelning. Arbetsgivaren har det slutliga beslutet men måste förhandla i god tro.
3. Kontroll av att utrymmet används: Om summan av alla individuella löneökningar understiger det fastlagda utrymmet, ska mellanskillnaden fördelas till de anställda (s.k. utfyllnad). Polisförbundet granskar att detta sker.
4. Retroaktiv lön: Om revisionen fördröjs och ny lön fastställs efter den 1 oktober, ska den överskjutande lönen betalas retroaktivt för perioden.

Mekanismen skyddar kollektivt att hela utrymmet faktiskt betalas ut. Det är en av de viktigaste principerna i det svenska kollektivavtalssystemet och skiljer sig från privat sektor, där arbetsgivaren kan välja att inte betala ut hela det förhandlade utrymmet.

À retenir: Löneutrymmet i Polisavtalet är garanterat. Arbetsgivaren kan inte spara på lönerevisionen. Om du misstänker att utrymmet inte betalats ut fullt – kontakta Polisförbundets ombudsman omgående.

Hur polislönerna jämförs med andra statliga och kommunala avtal

Polisavtalets löneökning om 6,4 procent under avtalsperioden 2025–2027 kan jämföras med andra kollektivavtal inom offentlig sektor:

• HÖK 25 (Vårdförbundet): HÖK 25 – Vårdförbundet, SKR och Sobona 2025–2027 innebär totala löneökningar om 5,4 procent under en liknande avtalsperiod – det statliga märket ger poliser en något bättre ökningstakt.
• Transportavtalet: Löneökning i Transportavtalet 2025–2027 följer ett privatsektorsnortal med jämförbar ökningstakt under samma period.
• RALS (statliga akademiker): Det statliga ramavtalet RALS tillämpas för en lång rad andra statliga myndigheter och ger liknande utrymme som Polisavtalet, med skillnaden att polisyrkets speciella karaktär (ob, övertid, beredskapstillägg) gör den effektiva löneökningen högre totalt sett.

Polislönernas konkurrenskraft mot privat sektor varierar regionalt. I storstadsregioner är konkurrensen om välutbildad personal hög, och Polismyndigheten har sedan 2016 gjort riktade satsningar på att höja ingångslönerna för att attrahera fler sökande till polisutbildningen. Löneökningstakten i Polisavtalet 2025–2027 är ett led i denna strategi.

Lönesamtalet – din viktigaste förberedelse inför revisionen

Lönesamtalet är det möte med din närmaste chef där din löneutveckling diskuteras inför revisionen. Det är formellt frivilligt men i praktiken en nyckel till att påverka din löneökning.

Hur du förbereder ett effektivt lönesamtal

1. Dokumentera dina prestationer: Gå igenom det gångna årets konkreta resultat. Vilka uppdrag har du genomfört? Har du bidragit till verksamhetens mål? Har du tagit extra ansvar?
2. Undersök ditt löneläge: Polisförbundet publicerar lönestatistik per tjänsteår och befattning. Kontrollera om din lön är i linje med dina kollegor med liknande erfarenhet och befattning.
3. Identifiera kompetenshöjningar: Utbildningar, specialistintyg och ledarskapsuppdrag är relevanta argument för en högre löneökning.
4. Sätt ett tydligt lönemål: Ange en konkret siffra du vill uppnå, inte bara "mer lön". Chefen behöver ett underlag att ta ställning till.
5. Känn till avtalets principer: Lönesättning ska vara saklig och kopplad till prestation och ansvar – inte kön, ålder eller personliga preferenser.

Om lönesamtalet inte ger önskat resultat

Om du inte är nöjd med den erbjudna löneökningen efter samtalet, kontaktar du Polisförbundets lokala ombud. Ombudet kan begära förhandling med arbetsgivaren enligt Medbestämmandelagen (MBL) § 10 och § 14 om informationsskyldighet och förhandlingsskyldighet. Om lokal förhandling inte löser tvisten kan central förhandling initieras, med Polisförbundet förbundskontor mot Arbetsgivarverket.

Lönens beskattning och nettolöneeffekten

En löneökning om 3,4 procent av bruttolönen innebär inte att nettolönen stiger med 3,4 procent. Inkomstskatt minskar effekten beroende på din totala inkomst och din kommuns skattesats.

En polis med en bruttolön om 35 000 kronor och boende i en genomsnittskommun (kommunal skattesats ca 32 procent 2025) betalar inkomstskatt med ca 30-34 procent marginellt på löneökningen (beroende på grundavdrag och jobbskatteavdrag). En bruttolöneökning om 1 190 kronor ger typiskt ca 780–850 kronor mer i netto per månad.

Det är värt att notera att löneutrymmet beräknas och fördelas brutto. Pension (PA16) beräknas också på bruttolönen, vilket innebär att en löneökning automatiskt höjer pensionsunderlaget – en viktig bieffekt för den långsiktiga ekonomiska tryggheten.

För poliser som arbetar oregelbundna tider tillkommer OB-tillägg, övertidsersättning och beredskapstillägg ovanpå grundlönen. Dessa tillägg påverkas inte direkt av lönerevisionen (de fastställs i separata delar av Polisavtalet), men de läggs till grund för pensionsberäkning och sjuklön i tillämpliga delar.

Löneutveckling under avtalsperioden – prognos 2025–2027

Polisavtalet fastslår löneökningarna för hela perioden, men den faktiska lönesutvecklingen beror på tre faktorer:

Centralt avtalat utrymme (garanterat): 3,4 procent oktober 2025 + 2,9 procent oktober 2026 = 6,4 procent. Dessa procentsatser är låsta och kan inte sänkas av arbetsgivaren.

Lokala förhandlingar (variabelt): Fördelningen av utrymmet kan gynna specifika grupper – t.ex. nyanställda poliser, poliser i svårrekryterade orter, eller poliser med specialistkompetens i kriminalteknisk utredning eller IT-forensik. En polis i rätt position kan vid en gynnsam lokal förhandling få väsentligt mer än genomsnittsprocenten.

Individspecifikt utfall (variabelt): Din faktiska löneökning beror på lönesamtalet, din prestation och arbetsgivarens bedömning. Statistiken visar att spridningen kring genomsnittet är relativt bred – det är inte ovanligt med löneökningar som avviker 1–2 procentenheter från märket i båda riktningarna.

En polis som börjar sin karriär 2025 med en ingångslön om 28 000 kronor kan – givet normal progression och genomsnittliga revisionshöjningar – förvänta sig att nå 32 000–34 000 kronor i månaden vid utgången av avtalsperioden 2027, förutsatt att inga befordringar eller befattningsändringar sker. Befordringar (t.ex. till polisinspektör eller polisinstruktör) ger normalt ett separat lönepåslag.

Löneökning vid föräldraledighet, sjukskrivning och deltid

En fråga som ofta uppstår vid lönerevision gäller poliser som är frånvarande under revisionsdatumet.

Föräldraledighet: En polis på föräldraledighet den 1 oktober har lika stor rätt till löneökning som en som jobbar. Polisavtalet och arbetsrättslig praxis kräver att frånvaro på grund av föräldraledighet inte ska påverka lönerevision negativt. Chefen ska basera bedömningen på den period polisen faktiskt arbetat, utan att den som ledigt missgynnas.

Sjukskrivning: Likaledes gäller att sjukskrivning inte i sig ska påverka lönerevision negativt. Arbetsgivaren ska, om möjligt, göra en bedömning av prestationen under den period polisen arbetat. Om sjukskrivningen är mycket lång kan arbetsgivaren undantagsvis skjuta upp revisionen tills personen återgår i tjänst, men detta kräver tydlig motivering och kan bestridas.

Deltid: Deltidsanställda poliser genomgår lönerevision på samma villkor som heltidsanställda. Lönen beräknas per heltidsekvivalent och justeras sedan för tjänstgöringsgraden. Polisavtalet 2025–2027 stärker dessutom deltidsanställdas rättigheter genom att likställa mertid med övertid, vilket ökar den totala kompensationen för deltidsarbetande poliser.

Lönestatistik och transparens – vad du har rätt att veta

Öppenhet kring lönestatistik är en central princip i Polisavtalet och i kollektivavtalssystemet i stort. Polisförbundets lokala ombud har rätt att ta del av aggregerad lönestatistik för förhandlingsändamål, men individuella löneuppgifter skyddas av sekretess inom myndigheten.

Som anställd polis har du:

• Rätt att känna till din egen lön och löneutveckling
• Rätt att fråga din chef om de kriterier som tillämpats för din lönesättning
• Rätt att via Polisförbundet begära statistisk information om lönespridning på din enhet
• Rätt till lönesamtal minst en gång per år (inte bara vid revision)

Polismyndigheten publicerar övergripande lönestatistik i sin årsredovisning, och Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar statliga lönestatistik per yrkeskategori och kön [SCB, Konjunkturlönestatistik, 2025]. Denna statistik kan användas som referens för att bedöma om din lön är rimlig i förhållande till jämförbara befattningar.

En polis som upplever oskälig lönesättning – exempelvis könsbaserad lönediskriminering – kan anmäla detta till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Polisförbundet ger stöd i sådana processer.

Vanliga frågor om löneökning i Polisavtalet 2025–2027

Är 3,4 procent garanterat för varje enskild polis? Nej – 3,4 procent är det totala löneutrymmet för enheten. Fördelningen sker individuellt. De flesta poliser får en ökning nära genomsnittet, men utfallet kan variera. Det finns ingen individuell garantiprocent i Polisavtalet, men arbetsgivaren måste fördela hela utrymmet.

Vad händer om min arbetsgivare inte gör lönerevision? Arbetsgivaren är avtalsenligt skyldig att genomföra lönerevision vid det fastlagda revisionsdatumet. Om revisionen inte sker kan Polisförbundet kräva central förhandling med Arbetsgivarverket. Utebliven revision ger rätt till retroaktiv lön.

Jag fick en löneökning under 1 procent – är det rätt? Sannolikt inte, om det totala utrymmet är 3,4 procent. Kontakta ditt lokala Polisförbundsombud omgående. Ombudet granskar fördelningen och kan förhandla om en omprövning. Om fördelningen är sakligt omotiverad kan förbundet ogiltigförklara beslutet.

Räknas OB-tillägg in i löneökningen? Nej. Lönerevisionen avser grundlönen. OB-tillägg, övertidsersättning och beredskapstillägg regleras separat i Polisavtalet och förändras inte vid ordinarie lönerevision, utan vid avtalsförhandlingar (som det nya OB-tillägget om 60 kr/h från januari 2026).

Påverkas min semesterlön av löneökningen? Ja. Semesterlönen beräknas på grundlönen (plus semestertillägg per avtalets bestämmelser). En löneökning höjer därmed också semesterlönens belopp.

Kan jag förhandla om lön utanför den ordinarie revisionen? Ja, vid befordran, byte av befattning eller om du rekryteras till en ny enhet. Polisförbundet rekommenderar att alltid förhandla om lön vid befattningsbyte, inte bara acceptera den som erbjuds.

Löneökning och karriärutveckling inom polisen

Lönesättningen i Polisavtalet är inte statisk – den förväntas spegla en polisens karriärutveckling. Polismyndigheten har definierat ett karriärsystem med olika befattningsnivåer (polisstudent, polisassistent, polisinspektör, poliskommissarie m.fl.), och befordran till en högre nivå innebär normalt ett separat lönepåslag utöver den ordinarie revisionen.

Polisförbundet erbjuder karriärrådgivning och lönekartläggning till sina medlemmar, och förbundets webbplats (polisforbundet.se) publicerar regelbundet uppdaterad lönestatistik och vägledning om löne- och villkorsavtal för poliser 2025.

Specialiseringar – kriminaltekniker, IT-forensiker, infiltratörer, hundinstruktörer – kompenseras vanligtvis utöver standardlönesättningen via funktions- eller kompetenstillägg som förhandlas lokalt. Dessa tillägg påverkas inte av de centrala revisionsprocentsatserna utan förändras vid specifika lokala förhandlingar.

För HR-chefer inom Polismyndigheten är lönerevisionens sammantagna kostnad en central budgetpost. Arbetsgivarverkets avtal och skrifter om Villkorsavtalet ger den fullständiga tekniska vägledningen för hur löneutrymmet ska beräknas och redovisas.

Avertissement: Beräkningsexemplen i denna artikel är baserade på de procentsatser som fastslås i Polisavtalet OFR/S,P,O 2025–2027 och är avsedda som illustration. Din faktiska löneökning bestäms av den lokala revisionen. Kontakta Polisförbundet för personlig rådgivning.

Löneökning och pensionseffekten under PA16

En löneökning i Polisavtalet påverkar inte bara nettolönen utan också tjänstepensionen. Poliser täcks av det statliga pensionsavtalet PA16, som består av en förmånsbestämd del (PA16 avd. II) och en avgiftsbestämd del (PA16 avd. I), plus eventuell flexpension.

Den avgiftsbestämda pensionens del beräknas som en procentsats av pensionslönen – och pensionslönen baseras på grundlönen plus regelbundna tillägg. En höjning av grundlönen med 1 200 kronor per månad ökar den avgiftsbestämda pensionsavsättningen med ca 30–48 kronor per månad (beroende på avsättningsprocent och ålder). Över 20 år av pensionssparande kan detta innebära tiotals tusentals kronor extra i pensionskapital.

Den förmånsbestämda delens slutpension baseras på de 15 bäst betalda åren (den s.k. förmånslönen). Löneökningar under aktiv karriär, särskilt i mitten och mot slutet av karriären, slår direkt igenom på förmånspensionens storlek.

Flexpensionen – som i Polisavtalet 2025–2027 höjs från 1,5 till 1,7 procent av bruttolönen från oktober 2026 – beräknas på den reviderade lönen. Den kombinerade effekten av löneökning + flexpensionshöjning ger en dubbeleffekt på det totala pensionssparandet under avtalsperioden.

För en polis i 40-årsåldern med 20 år kvar till pensionen kan den sammantagna pensionseffekten av Polisavtalet 2025–2027 – löneökning + flexpensionshöjning – uppgå till ca 50 000–80 000 kronor i extra pensionskapital, enligt SCB:s och SPV:s schablonberäkningar för statlig sektor. Statens tjänstepension administreras av Statens tjänstepensionsverk (SPV), som erbjuder pensionsprognoser via min.spv.se.

Sammanfattning: vad Polisavtalet 2025–2027 innebär för din lön

Polisavtalet OFR/S,P,O 2025–2027 ger Sveriges poliser löneökningar om totalt 6,4 procent i två steg – 3,4 procent i oktober 2025 och 2,9 procent i oktober 2026. Systemet är kollektivt garanterat men individuellt fördelat: hela utrymmet måste betalas ut, men hur det fördelas bestäms lokalt i dialog mellan arbetsgivaren och Polisförbundet.

För att maximera din löneökning: dokumentera dina prestationer, genomför ett aktivt lönesamtal med din chef, och kontakta Polisförbundets ombud om du anser att fördelningen är oskälig. Retroaktiv lön, tvistförhandling och DO-anmälan är alla reella rättsliga vägar om dina rättigheter kränks.

Löneökningen påverkar dessutom din tjänstepension, semesterlön och sjuklön – vilket gör löneutvecklingen under avtalsperioden viktigare än vad nettolönen per månad ensamt avslöjar.