1,5 procent eller 1,7 procent av bruttolönen – till mångas öron låter det som en obetydlig skillnad. Men för en polis med 35 år kvar till pensionen kan den höjda flexpensionsavsättningen i Polisavtalet OFR/S,P,O 2025–2027 innebära tiotusentals kronor extra i pensionskapital vid utbetalning. Denna artikel jämför pensionsvillkoren före och efter avtalshöjningen och förklarar hur det statliga pensionssystemet PA16, flexpensionen och övriga försäkringsförmåner hänger samman för poliser.
Vad är flexpension – och vem omfattas?
Flexpension är ett system där arbetsgivaren avsätter en extra procentsats av bruttolönen till den anställdes tjänstepensionskonto, utöver de ordinarie PA16-avsättningarna. Pengarna samlas och kan sedan – från en viss ålder – användas för att finansiera ett deltidspensionering eller komplettera pensionen vid full pensionering.
Flexpensionen i det statliga avtalsområdet (dit Polisavtalet hör) skiljer sig från privatsektorns modell i ett viktigt avseende: det är arbetsgivaren som väljer pensionsbolag och villkor, inte den enskilde arbetstagaren. Statens tjänstepensionsverk (SPV) administrerar PA16, men flexpensionsavsättningarnas förvaltning kan variera.
Alla poliser som är anställda vid Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen och som omfattas av PA16 avd. I (avgiftsbestämd del) är berättigade till flexpensionsavsättning. Det gäller normalt poliser som anställts från och med 2003 (PA03-gruppen och dess efterföljare PA16 avd. I).
Polisavtalet 2022–2024 vs 2025–2027 – pensionsvillkoren jämförs
Den centrala förändringen på pensionssidan i Polisavtalet 2025–2027 är höjningen av flexpensionsavsättningen från 1,5 till 1,7 procent. Förändringen träder i kraft den 1 oktober 2026 (år 2 i avtalsperioden).
| Villkor | Polisavtalet 2022–2024 | Polisavtalet 2025–2027 | Förändring |
|---|---|---|---|
| Flexpension (avsättning) | 1,5 % av bruttolönen | 1,7 % av bruttolönen (fr.o.m. okt 2026) | +0,2 pp |
| PA16 avd. I (avgiftsbestämd) | 4,5–6,5 % av lönen (åldersbaserat) | Oförändrad | — |
| PA16 avd. II (förmånsbestämd) | Slutlön ×60 % (max) | Oförändrad | — |
| Tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S) | Statlig standard | Statlig standard | — |
| Personskadeförsäkring | Via statlig ram | Via statlig ram | — |
| Löneväxling (möjlighet) | Ja (valfri) | Ja (valfri) | — |
Källa: Polisavtalet OFR/S,P,O, Arbetsgivarverket 2025; PA16 villkorsavtal Arbetsgivarverket.
Höjningen av flexpensionen med 0,2 procentenheter finansieras ur det totala löneutrymmet för år 2 (2,9 procent totalt, varav 0,1 pp till flexpension och 2,8 pp till löneökning). Det innebär att poliserna avstår 0,1 pp av sin kontantlöneökning för att i stället bygga upp ett något större pensionskapital.
Är det ett bra byte? Det beror på individuell situation: en yngre polis med lång tid kvar till pension gynnas relativt mer av den höjda avsättningen (compounding-effekt). En polis som är nära pensionsålder gynnas mer av kontantlöneökning.

Det statliga pensionssystemet PA16 – grunden för polisens pension
Polisers tjänstepension regleras av det statliga pensionsavtalet PA16, som ersatte PA03 från och med 2016. PA16 är ett komplext system med två delar:
PA16 avd. II (förmånsbestämd del) gäller för äldre poliser (anställda före 1988 i vissa fall) och garanterar en pension som utgår som en procentandel av slutlönen. Det är en traditionell slutlönepension – stabilare men inflexibel.
PA16 avd. I (avgiftsbestämd del) gäller för poliser anställda från och med 2003. Avsättningarna beräknas som en procent av lönen (4,5–6,5 procent beroende på ålder) och investeras i valfria fonder via SPV. Den slutliga pensionen beror på fondutveckling och ackumulerat kapital. Flexpensionen läggs ovanpå detta.
Utöver PA16-avsättningarna finns:
- Allmän pension (via Pensionsmyndigheten): avgiftspension och inkomstpension baserade på arbetsgivaravgifter och egenavgifter
- Tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S): ett engångsbelopp till efterlevande vid dödsfall i anslutning till anställning
- Personskadeskydd (PSL): ersättning vid skada i tjänsten, regleras av lagen om statligt personskadeskydd (1977:265)
À retenir: Polisers totala pensionsbyggnad består av tre lager: allmän pension + PA16 (tjänstepension) + flexpension. Höjningen i Polisavtalet 2025–2027 stärker det tredje lagret.
Vad flexpensionshöjningen innebär i kronor – ett kalkylexempel
Karin är polisinspektör i Malmö med en bruttolön om 40 000 kronor per månad. Från oktober 2026 höjs hennes flexpensionsavsättning från 1,5 till 1,7 procent.
- Före höjningen (1,5 %): 40 000 × 0,015 = 600 kr/månad i flexpensionsavsättning
- Efter höjningen (1,7 %): 40 000 × 0,017 = 680 kr/månad i flexpensionsavsättning
- Skillnaden: 80 kr/månad extra
80 kronor per månad låter lite, men med compounding-effekt under 20 år (Karin är 45 och planerar att gå i pension vid 65):
- Utan avkastning: 80 kr × 12 × 20 = 19 200 kr extra kapital
- Med 4 % genomsnittlig avkastning per år: ca 29 000–35 000 kr extra kapital vid pension
Förändringen gynnar yngre poliser mest. En 30-årig polis med 35 år kvar till pension kan med 80 kr/månad extra vid 4 % genomsnittlig avkastning ackumulera ca 70 000–80 000 kr extra i pensionskapital – ett väsentligt tillskott till den totala pensionen.
Dessa beräkningar är schablonmässiga. SPV:s pensionskalkylator (min.spv.se) ger en personlig prognos baserad på din faktiska lön och PA16-historik [Statens tjänstepensionsverk, 2025].
Övriga försäkringsförmåner i Polisavtalet 2025–2027
Polisavtalet OFR/S,P,O inkluderar utöver flexpensionen en rad försäkringsförmåner som gäller under avtalsperioden 2025–2027.
Tjänstegrupplivförsäkringen (TGL-S) ger ett skattefritt engångsbelopp till den anställdes familj eller dödsbo vid dödsfall under anställningstiden. Beloppet varierar beroende på ålder, civilstånd och antal barn. TGL-S administreras centralt för statliga anställda och är inte specifikt för Polisavtalet – alla statligt anställda täcks.
Statens personskadeskydd (PSL) är ett specifikt skydd för skador som inträffar i tjänsten. För poliser, som regelbundet befinner sig i potentiellt riskfyllda situationer, är PSL ett viktigt komplement till TFO (Tjänstemannapensionen) och den allmänna försäkringen. PSL täcker invaliditetersättning, sjukvårdskostnader och i allvarliga fall livränta.
Gruppsjukförsäkring (TFA och PSA): Statliga anställda täcks av kollektivavtalad gruppsjukförsäkring som kompenserar vid lång sjukskrivning (utöver sjukpenning) och vid yrkesskada. Dessa försäkringar förvaltas av AFA Försäkring och gäller automatiskt för poliser som täcks av Polisavtalet.
Löneväxling – möjligheten att avsätta en del av bruttolönen till extra pensionsavsättning mot lägre kontantlön – är tillgänglig men individuell. Polismyndigheten administrerar löneväxling och Polisförbundet rekommenderar att konsultera en pensionsrådgivare innan beslut.

Hur du planerar din pension som polis – praktisk vägledning
God pensionsplanering kräver att du känner till alla dina pensionsskikt. Som polis under PA16 avd. I bör du:
- Logga in på Pensionsmyndigheten (minpension.se) och se din samlade pensionsprognos inkl. allmän pension och tjänstepension
- Kontrollera din PA16-profil via SPV (min.spv.se) – här ser du exakt hur mycket som avsätts till din avgiftsbestämda pension och i vilka fonder kapitalet förvaltas
- Kontrollera att flexpensionsavsättningarna korrekt registreras – efter oktober 2026 ska 1,7 procent av bruttolönen avsättas. Om du ser att siffran inte stämmer med lönebesked och SPV-rapport, kontakta Polismyndighetens löneadministration
- Överväg löneväxling om du har utrymme ekonomiskt – extra avsättning till pensionskonto ger skatteeffekter som kan gynna totalavkastningen jämfört med kontantlön
- Kontakta Polisförbundets pensionsrådgivare för personlig genomgång av din situation, särskilt om du överväger att ta ut flexpension och minska arbetstiden
Polisförbundet erbjuder pensionsseminarier och individuell rådgivning via sina regionkontor. Information finns på polisforbundet.se.
Avertissement: Informationen i denna artikel är av allmän och informativ karaktär och utgör inte finansiell eller pensionsrättslig rådgivning. Kontakta SPV, Pensionsmyndigheten eller din fackliga organisation för personlig rådgivning.
Sammanfattande jämförelse – vad Polisavtalet 2025–2027 förändrar på pensionssidan
Polisavtalet 2025–2027 gör en begränsad men principiellt viktig förändring på pensionssidan: flexpensionen höjs från 1,5 till 1,7 procent av bruttolönen från oktober 2026. Det är första gången flexpensionsnivån höjs inom ramen för ett polisavtal under den moderna PA16-eran, och det signalerar att pensionsfrågor numera ingår i de centrala prioriteringarna vid avtalsförhandlingarna.
De övriga PA16-avsättningarna, TGL-S, PSL och gruppförsäkringarna förblir oförändrade under avtalsperioden 2025–2027. Det innebär att polisers grundläggande försäkringsskydd är stabilt och välkänt – förändringen är ett tillskott snarare än en omstrukturering.
För en ung polis i 30-årsåldern representerar höjningen av flexpensionen ett potentiellt tillskott om 50 000–80 000 kronor i pensionskapital vid 65 års ålder – ett belopp som är värt att känna till och som motiverar en aktiv dialog med SPV och Polisförbundet om den egna pensionsplaneringen.
Vanliga frågor om flexpension och försäkringar i Polisavtalet
Är flexpensionen obligatorisk eller kan jag välja bort den? Flexpensionsavsättningen görs automatiskt av arbetsgivaren – du som polis behöver inte göra något aktivt. Det är arbetsgivarens skyldighet att avsätta de 1,7 procenten.
Kan jag ta ut flexpensionen tidigt om jag behöver pengar? Flexpensionen är bunden till pensionssystemet och kan normalt inte tas ut i förtid som kontanter. Villkoren regleras av PA16 och SPV.
Gäller TGL-S om jag dör utanför tjänst? Ja, TGL-S gäller vid dödsfall under anställningstiden oavsett om det är tjänsterelaterat eller inte, under anställningsperioden.

Maria Lindberg






