Arbetstid och flextid för poliser : vanliga frågor och svar om Polisavtalet 2025–2027

Hur många timmar per vecka ska en polis arbeta – och vad händer när schemat inte stämmer med verkligheten? Arbetstid och flextid för poliser regleras av en kombination av Polisavtalet OFR/S,P,O 2025–2027, Arbetstidslagen (ATL, 1982:673) och lokala schemaöverenskommelser. Här besvaras de vanligaste frågorna.

Vad är det ordinarie arbetstidsmåttet för en polis?

Ordinarie arbetstid för en heltidsanställd polis är 40 timmar per vecka, beräknat som ett genomsnitt över en referensperiod om normalt 4–8 veckor. Det innebär att en enskild vecka kan ha mer eller färre timmar, förutsatt att genomsnittet håller sig kring 40 timmar.

Polisyrkets skiftarbete gör att arbetstiden sällan är jämnt fördelad vecka för vecka. Ett normalcykelsschema kan innehålla veckor med 48 timmar (tre dagspass + nattpass) varvat med veckor med 32 timmar, men medelvärdet ska uppgå till 40 timmar. ATL § 5 sätter ramen; Polisavtalet specificerar referensperiodlängden.

Deltidsanställda poliser har ett proportionellt arbetstidsmått (t.ex. 75 procent tjänst = 30 timmar/vecka i snitt). Polisavtalet 2025–2027 har stärkt deltidsanställdas rättigheter genom att likställa mertid med övertid.

Har poliser rätt till flextid – och hur fungerar det?

Flextid innebär rätt att variera arbetstiden inom en fastlagd flexram med bevarad kärntid. I polisens fall gäller flextid primärt för administrativt anställda poliser och civila anställda vid Polismyndigheten – inte för dem med skiftarbete, där schemat styr arbetstiden.

För poliser med administrativa befattningar (t.ex. utredare, analytiker, HR) kan lokala flextidsöverenskommelser gälla. Kärntiden (t.ex. kl. 09–15) ska vara bemannad; utanför kärntiden kan den anställde variera sin start- och sluttid inom flexramen (t.ex. kl. 07–18). Flexsaldot (positiva eller negativa avvikelser) ackumuleras och ska normalt regleras inom avräkningsperioden (ofta en kalendermånad).

Flextid är inte en lagstadgad rätt – den kräver antingen en lokal kollektivavtalsbestämmelse eller enskild överenskommelse med arbetsgivaren. Policis lokala fackliga ombud kan informera om vilka enheter vid Polismyndigheten som har aktiva flextidsöverenskommelser.

Vad är skillnaden mellan jour och beredskap?

Jour och beredskap är två distinkta ersättningskategorier i Polisavtalet.

Jourtjänstgöring innebär att polisen ska befinna sig på eller i omedelbar anslutning till arbetsplatsen och stå redo att arbeta, men inte utföra faktiskt polisiärt arbete. Jourtid räknas inte fullt ut som arbetstid men genererar ett jourtillägg.

Beredskapstjänstgöring innebär att polisen ska vara nåbar och kunna inställa sig inom en viss tid (t.ex. 30 minuter), men kan befinna sig i hemmet eller på annan plats. Beredskap ger ett beredskapstillägg per beredskapstimme.

Om en polis under beredskap kallas in och arbetar aktivt räknas inkallningstiden som faktisk arbetstid – med övertidsersättning om arbetstidsmåttet överskridits. Polisavtalet och ATL § 6 reglerar att jourtidens andel av heltidsarbete inte okontrollerat kan utökas av arbetsgivaren.

À retenir: Jour och beredskap är inte detsamma som ledighet. Du har rätt till ersättning för varje timme av jour och beredskap, oavsett om du faktiskt arbetar.

Hur lång måste dygnsvilan vara för poliser?

Arbetstidslagen § 13 kräver som huvudregel minst 11 timmars sammanhängande dygnsvilat­id per 24-timmarsperiod. Polisavtalet bekräftar denna regel men tillåter undantag vid särskilda omständigheter (t.ex. brott i tjänst, katastrofinsatser) under förutsättning att kompensationsledighet ges i nära anslutning.

Veckovilan ska enligt ATL § 14 vara minst 36 timmar per sjudagarsperiod. Polisers skiftscheman planeras normalt för att uppfylla detta, men vid akuta situationer kan undantag göras med arbetsgivarens och fackets medgivande.

Praktiskt scenario: Anna arbetar ett kvällspass som avslutas kl. 02:00. Hennes nästa schemalagda pass börjar kl. 08:00 – det är bara sex timmars vila, klart under det 11-timmars minimum som ATL kräver. Polismyndigheten är i sådana fall skyldig att antingen flytta Annas start­tid eller ge kompensationsersättning. Om detta inte sker spontant kan Anna via Polisförbundet kräva rättelse.

Kan polisen påverka sitt arbetsschema?

Polismyndigheten har arbetsgivarens rätt att besluta om arbetstidens förläggning (schemalägga), men Polisavtalet och MBL § 11 kräver att arbetsgivaren förhandlar med Polisförbundet om generella schemaförändringar som påverkar en grupp anställda.

Individuellt kan en polis:

• Lämna schemaönskemål inför varje schemaperiod (normalt 4–8 veckor)
• Begära schema­justering vid dokumenterade medicinska eller familjeskäl
• Byta pass med en kollega efter godkännande av schemasansvarig

Arbetsgivaren behöver inte bevilja varje önskemål, men beslut ska vara sakliga och likabehandlande. Om polisen upplever att schemaläggen­ingen är diskriminerande (t.ex. att vissa grupper systematiskt tilldelas oönskade pass) kan detta anmälas till Polisförbundet.

Hur hanteras arbetstid vid utryckning eller förlängt pass?

Polisyrket innebär att pass ofta förlängs oplanerat. En polis som vid passlutet befinner sig i en aktiv insats (t.ex. ett pågående frihetsberövande eller en avspärrning) är skyldig att stanna tills insatsen är avslutad eller en kollega kan ta över.

Den tid polisen arbetar utöver det schemalagda passet räknas som övertid eller mertid om inte referensperiodens arbetstidsmått uppnåtts ännu. Övertids­ersättning eller kompensationsledighet ska utgå för dessa timmar enligt Polisavtalets regler.

Polismyndigheten är skyldig att ha rutiner för att registrera förlängda pass korrekt. Om förlängnings­timmar inte registreras i tidssystemet och därmed uteblir från lönebeskedet – kontakta omgående din närmaste chef och Polisförbundets ombud.

Vad gäller för poliser på distansarbete eller hemarbete?

Distansarbete och hemarbete är ovanliga i polisyrket för operativa poliser men förekommer för tjänstemän och analytiker vid Polismyndigheten. För dessa gäller Polismyndighetens policy för distansarbete, som normalt regleras i lokala kollektiv­avtal eller individuella överenskommelser.

Under distansarbete gäller samma arbetstids­regler som vid arbete på arbetsplatsen – arbetstidsmåttet, dygnsvila och övriga ATL-bestämmelser förändras inte. Polisförbundet rekommenderar att distansarbets­överenskommelser dokumenteras skriftligt och att arbetstiden registreras i Polismyndighetens system även vid hemarbete.

Hur Polisavtalet 2025–2027 påverkar arbetstidsreglerna

Polisavtalet 2025–2027 förändrar inte arbetstidsmåttet eller grundstrukturen för flextid. De viktigaste förändringarna på arbetstidssidan är de som behandlas i dossierns OB-artikel: det nya OB-tillägget för måndag–torsdag kl. 19–22 (60 kr/h från jan 2026) och mertidslikställigheten för deltidsanställda.

Dessa förändringar påverkar indirekt schemaläggningen: arbetsgivaren har nu ett ekonomiskt incitament att undvika att schemalägga övertid under OB-timmar i onödan, och deltidsanställda har stärkta rättsliga skäl att kräva korrekta tillägg vid extra arbete.

Ytterligare förändringar i arbetstids­reglerna kan komma via lokala kollektiv­avtal vid Polismyndighetens regioner. Information om lokala avtal finns via Polisförbundets regionala ombud och via Arbetsgivarverkets avtalssida.

Avertissement: Denna artikel ger en allmän orientering om arbetstidsregler för poliser och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta Polisförbundet för rådgivning i specifika arbetstidsfrågor.