Måleriavtalet 2025–2027 : komplett översikt för yrkesmålare, HR och jurister

Vad är Måleriavtalet och vilka omfattas?

Måleriavtalet är ett kollektivavtal som sluts mellan Måleriföretagen — arbetsgivarsidan — och arbetstagarsidan, numera representerad av Byggnads. Avtalet gäller yrkesmålare inom husbyggnad, industri och ROT-projekt hos företag anslutna till Måleriföretagen. Cirka 14 000 yrkesmålare i Sverige berörs direkt av avtalets villkor.

Avtalet reglerar sex kärnområden: löner och löneökningar, OB-tillägg och övertidsersättning, semester och ledighet, anställningsskydd och uppsägning, arbetstid och flextid samt försäkringar och pension. Varje del samverkar med lagstiftningen — Lagen om anställningsskydd (LAS), Arbetstidslagen (ATL), Semesterlagen och Arbetsmiljölagen — men kollektivavtalet kan avvika från dessa lagar i riktningar som arbetsmarknadens parter gemensamt beslutat.

Måleriföretagen och Byggnads — de nya parterna bakom 2025 års avtal

Måleriföretagen organiserar ungefär 2 200 anslutna målerifirmor i Sverige och är arbetsgivarsidan i förhandlingarna. Arbetstagarsidan representeras sedan maj 2024 av Byggnads, som fusionerade med Målarna i en av de mest genomgripande strukturförändringarna i den svenska fackliga rörelsen på decennier. Byggnads, med sina drygt 100 000 medlemmar, undertecknade Måleriavtalet 2025–2027 som avtalspart för första gången. Målarna lever vidare som ett eget branschsegment inom Byggnads.

Fusionen förändrar inte avtalsinnehållet direkt, men ger yrkesmålarna tillgång till Byggnads resurser, bredare rättshjälp och stödapparat för enskilda tvister.

De viktigaste förändringarna 2025–2027

Avtalsperioden 2025–2027 innehåller konkreta förbättringar på alla sex kärnområden. Det övergripande ekonomiska utfallet är 6,4 procents löneökning — 3,4 procent år ett (från 1 maj 2025) och 3,0 procent år två (från 1 maj 2026). Men siffrorna berättar bara en del av historien.

Systemskiftet i lönebasen är avtalsperiodens mest strukturella förändring. Lönedelar som tidigare räknades ut på garantilönebasis knyts nu till individuell tidlön. Det innebär att genomsnittslönen stiger med 26,45 kronor per timme — men utfallet varierar med varje målares tidlön och andelen ackordstimmar. Systemet liknar det som sedan länge gäller i Byggavtalet 2025–2027, där tidlön redan är standardbasen.

Semesterlönen höjs till 13,2 procent av kontant lön under semesterledighetens period — ett belopp som överstiger Semesterlagens minimikrav och ger varje yrkesmålare ett tydligt ekonomiskt golv under ledigheten.

Pensionspremien ökar med 0,1 procentenheter från 1 maj 2025 och ytterligare 0,2 procentenheter från 1 maj 2026, vilket stärker den avtalspension (SAF-LO) som administreras via Collectum.

Löneökning på 6,4 procent — hur beräknas din nya lön?

Löneökningarna fördelas i två steg och appliceras på varje yrkesmålares individuella tidlön. Det första lönepåslaget på 3,4 procent träder i kraft 1 maj 2025, det andra på 3,0 procent träder i kraft 1 maj 2026.

Det viktigaste att förstå är skillnaden mellan tidlön och garantilön. Tidlön är den faktiska timlönen en målare förhandlat fram individuellt eller lokalt. Garantilön är avtalets minimigolv — den lägsta lönen som gäller om ingen individuell förhandling skett. Tidigare beräknades delar av ackordsersättning och övertid på garantilönen; nu beräknas dessa på tidlönen istället.

Praktisk konsekvens: en yrkesmålare med tidlön 195 kr/h ser en höjning med minst 26,45 kr/h — varav ungefär 6,63 kr/h utgörs av det procentuella lönepåslaget och resterande av systemövergången. Den faktiska höjningens storlek varierar beroende på om målaren i dag arbetar mer på tidlön eller ackord. Det är ett skäl att kontakta den lokala Byggnadsklubben för en individuell beräkning.

Att komma ihåg: Löneökningen på 6,4 procent är garanterad för hela avtalsperioden och kan inte reduceras av arbetsgivaren. Systemövergången från garantilönebas till tidlönebas ger ofta en extra höjning utöver procentpåslaget.

OB-tillägg, övertid och arbetstid

OB-tillägg (obekväm arbetstid) utgår för arbete på kvällar, nätter, lördagar och söndagar samt på helgdagar. Ersättningens storlek styrs av avtalet och beräknas som ett procentpåslag på tidlönen. Övertidsersättning gäller för timmar utöver ordinarie arbetstid och är reglerad både i ATL och i Måleriavtalet.

Den ordinarie arbetstiden är 40 timmar per vecka. Flextid och förskjuten arbetstid är möjlig efter lokal överenskommelse med Byggnadsklubben. Delade skift — vanliga vid ROT-arbeten där arbetspasset delas upp på för- och eftermiddag — regleras separat i avtalet och kräver skriftlig lokal överenskommelse.

Vad skiljer Måleriavtalet från lagen?

Arbetstidslagen tillåter övertid om max 200 timmar per år (allmän övertid) och ytterligare 150 timmar som extra övertid under särskilda omständigheter. Måleriavtalet anger villkoren för hur övertid ska ersättas — i procent av tidlönen — och när förhandling med Byggnads krävs. Att använda Installationsavtalet 2025–2027 som jämförelse är relevant: el- och VVS-installatörer arbetar ofta parallellt med målare på samma bygge och har liknande regler, men med branschspecifika avvikelser.

Semester, anställningsskydd och LAS

Semester: Yrkesmålare har rätt till minst 25 semesterdagar per år enligt Semesterlagen. Måleriavtalet förbättrar detta med en semesterlön på 13,2 procent av kontant lön under ledigheten — att jämföra med Semesterlagens schablonberäkning. Det innebär ett konkret mertillskott för varje semesterdag som tas ut.

Anställningsskydd: LAS är dispositiv i stora delar — det vill säga att kollektivavtalet kan avtala bort eller modifiera bestämmelserna. Måleriavtalet reglerar turordningsregler vid varselsituationer och fastslår att lokal förhandling (via MBL, Lagen om medbestämmande i arbetslivet) ska hållas innan uppsägning. Sista in, först ut gäller som huvudregel i turordningskretsarna.

Provanställning: Kan tillämpas i upp till sex månader, i enlighet med LAS. Under provanställningen gäller avtalets lönevillkor fullt ut — det är ett vanligt missförstånd att provanställda skulle stå utanför kollektivavtalet.

Försäkringar och pension för yrkesmålare

Yrkesmålare i Sverige omfattas av SAF-LO avtalspension — en premiebaserad tjänstepension administrerad av Collectum. Pensionspremien ökar med 0,1 procentenheter från 1 maj 2025 och ytterligare 0,2 procentenheter från 1 maj 2026. Premieökningen ackumuleras och ger en mätbar effekt på pensionskapitalet över tid.

Utöver pensionen ingår tre obligatoriska försäkringar för alla anslutna företag:

• Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) — sjukersättning utöver Försäkringskassans ersättning vid sjukfrånvaro längre än 15 dagar
• Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) — ersättning vid olycksfall i arbetet eller arbetssjukdom
• Omställningsförsäkring via Trygghetsfonden TSL — ekonomiskt stöd och rådgivning vid uppsägning på grund av arbetsbrist

Dessa försäkringar aktiveras automatiskt för yrkesmålare hos anslutna företag — varken den anställde eller arbetsgivaren behöver ansöka separat. Det är ett av kollektivavtalets mest konkreta fördelar gentemot arbete utan kollektivavtal.

Vad händer om arbetsgivaren saknar kollektivavtal?

Yrkesmålare hos företag utan kollektivavtal har inte rätt till AGS, TFA eller TSL-omställningsförsäkring. De omfattas inte heller av de förmånligare löne- och semestervillkoren i Måleriavtalet. Byggnads rekommenderar att kontrollera om arbetsgivaren är ansluten till Måleriföretagen eller har hängavtal.

Officiella källor och fullständig avtalsdokumentation

Måleriavtalet 2025–2027 finns tillgängligt i sin helhet via partsorganisationernas webbplatser:

• Byggnads: Kollektivavtal för måleriyrket — heltäckande information om avtalet och dina rättigheter
• Måleriföretagen: Kollektivavtal — arbetsgivarorganisationens avtalssida med arbetsgivarperspektivet
• Malare.nu: Kollektivavtal för måleriyrket — branschneutralt informationscentrum
• MI (Måleriföretagen Intresseorganisation): Förhandling och avtal — fördjupad information om avtalsförhandlingarna

Partsgemensamma tolkningsbesked och lokala tillämpningsanvisningar publiceras löpande på respektive organisations webbplats under avtalsperioden.

Juridisk anmärkning: Informationen i detta dossier är av allmän och informativ karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. Avtalets villkor tillämpas utifrån individuella omständigheter, lokal praxis och eventuella kompletterande lokala överenskommelser. Kontakta Byggnads ombudsman eller en arbetsrättsjurist för rådgivning anpassad till din specifika situation.

Hur avtalet tillämpas lokalt: förhandling och tvistehantering

Kollektivavtalet sätter ramarna — den lokala tillämpningen sker via förhandlingar på arbetsplatsen mellan arbetsgivaren och Byggnadsklubben. För arbetsplatser utan aktiv Byggnadsklubb hanteras lokal förhandling av det regionala Byggnadsombudet.

Löneförhandling: Lokal lönerevision ska ske i samband med avtalsperiodens lönepåslag. Arbetsgivaren är skyldig att ta upp löneförhandling med Byggnadsklubben. Om parterna inte enas kan central förhandling begäras.

MBL-förhandlingar: Viktiga förändringar i verksamheten — som driftsinskränkningar, omorganisation eller ny teknik som påverkar arbetssättet — kräver MBL-förhandling (Lagen om medbestämmande i arbetslivet, SFS 1976:580). Måleriavtalet refererar till MBL:s regler och ger Byggnads förhandlingsrätt.

Tvist om avtalsbrott: Om arbetsgivaren bryter mot kollektivavtalet kan Byggnads driva ärendet via lokal förhandling, central förhandling och — om oenighet kvarstår — Arbetsdomstolen (AD). Arbetsdomstolen är den slutliga instansen för kollektivavtalstvister i Sverige och sätter prejudikat för avtalets tolkning.

Varselregler vid uppsägningar

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist gäller varselskyldighet till Arbetsförmedlingen om minst 5 anställda berörs (Lag om anställningsskydd, 2 kap. 46 §). Byggnads ska varslas separat via MBL-förhandling. Turordningslistor upprättas per driftenhet och yrkeskategori, och yrkesmålare turordnas separat från andra yrkesgrupper inom byggsektorn.

Vad bör arbetsgivare göra inför avtalsperiodens start?

HR-chefer och arbetsgivare inom målerisbranschen har ett antal konkreta åtgärder att vidta när Måleriavtalet 2025–2027 träder i kraft.

Lönekartläggning: Kontrollera att samtliga yrkesmålare erhåller minst den avtalade tidlönen (inklusive systemövergångshöjningen). Lönesystemet förändras tekniskt — det räcker inte att enbart applicera 3,4-procentpåslaget om lönedelar tidigare baserats på garantilönen.

Uppdatera löneavtal och lönespecifikationer: Säkerställ att tidlön, OB-tillägg och övertidsersättning beräknas på rätt bas. Felaktig beräkningsbas (garantilön istället för tidlön) är ett vanligt avtalsbrott som kan leda till retroaktiv löneutbetalning och skadestånd.

Pensionspremieökning: Informera lönesystemsleverantören om premieökningen på 0,1 procentenheter från 1 maj 2025. Premierna rapporteras till Collectum och premiejusteringen behöver vara korrekt inlagd i lönesystemet.

Lokal lönerevision: Kalla Byggnadsklubben till löneförhandling i enlighet med avtalet. Dokumentera förhandlingsprotokoll och kommunicera resultatet till medarbetarna.

Information till nyanställda: Yrkesmålare som anställs under avtalsperioden ska erhålla information om sina rättigheter — lön, OB, semester, försäkringar och pension. Det är god praxis att hänvisa till avtalstexten och Byggnads informationsmaterial.

Jämförbara processer gäller inom Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl, som ofta samexisterar med Måleriavtalet på samma byggen och har liknande HR-administrativa krav.