Maria LindbergHur många timmar per vecka kan du arbeta som yrkeschaufför? Vad säger Transportavtalet 2025–2027 om flextid och dygnsvila? Här är svaren på de vanligaste frågorna om arbetstid och arbetstidsreglering för transportanställda. Dossier: Transportavtalet 2025–2027.
Vad är den ordinarie arbetstiden enligt Transportavtalet 2025–2027?
Den ordinarie arbetstiden i Transportavtalet är 40 timmar per vecka i genomsnitt — i linje med Arbetstidslagen (1982:673) § 5. För skiftarbete och nattarbete tillämpas reducerade ordinarie arbetstider, vanligen 36–38 timmar per vecka, som kompensation för det mer belastande arbetspasset.
Genomsnittsberäkningen görs normalt per referensperiod om 4–12 månader, vilket ger arbetsgivaren flexibilitet att variera veckotimmarna inom perioden — förutsatt att genomsnittet håller och att vilotidsreglerna respekteras.
Finns det flextid inom Transportavtalet?
Traditionell kontorsflextid — där anställda fritt väljer sina ankomst- och avgångstider — existerar inte i yrkeschaufförernas del av Transportavtalet. Transportlogistik styrs av leveransfönster, tachografstyrda kör- och vilotider och arbetsgivarens körschema.
Viss flexibilitet finns däremot i terminal- och lagerverksamhet, där skiftbyten och varierade arbetstider kan regleras lokalt. För dessa grupper kan lokala flextidsöverenskommelser träffas om de inte strider mot avtalets grundregler eller Arbetstidslagen.
Vilka kör- och vilotidsregler gäller för lastbilsförare?
Yrkesförare som kör fordon över 3,5 ton omfattas av EU:s kör- och vilotidsförordning (EU nr 561/2006). Reglerna är bindande och kan inte avtalas bort:
- Max 9 timmar körning per dag (förlängning till 10 timmar tillåts 2 gånger/vecka)
- Max 56 timmar körning per vecka
- Max 90 timmar körning per 2-veckorsperiod
- Min 11 timmars dygnsvila (kan reduceras till 9 timmar max 3 gånger/vecka)
- Min 45 timmars veckovila (kan reduceras varannan vecka om kompensationsvila tas)
Tachografen registrerar kör- och vilotider automatiskt och kontrolleras av Transportstyrelsen och EU-myndigheterna. Överträdelser leder till böter för föraren och/eller arbetsgivaren.
Hur förhåller sig Transportavtalet till EU:s körtidsregler?
Transportavtalet och EU-förordningen kompletterar varandra: EU-reglerna sätter hårda kör- och vilotidsgränser för fordonet, medan Transportavtalet reglerar total arbetstid (inklusive lastning, lossning, väntetid och administrativt arbete). Total arbetstid och körtid är inte samma sak — föraren kan ha maximalt körtid men ändå ha ytterligare arbetstid kvar för andra uppgifter.
À retenir: En lastbilsförare som kört sina maximala 9 timmar per dag är inte nödvändigtvis klar med sin arbetsdag — ytterligare uppgifter som lastning, dokumentation och kontroller ingår i arbetstiden men inte i körtiden.
Vad händer om arbetsgivaren schemalägger för långa pass?
Om en arbetsgivare schemalägger pass som överskrider Arbetstidslagen eller EU-förordningens gränser är det ett regelbrott som kan leda till:
- Administrativa sanktioner från Transportstyrelsen (för EU-förordningsbrott)
- Tillsyn och påpekanden från Arbetsmiljöverket (för ATL-brott)
- Facklig anmälan och förhandling via Transport
- Arbetsdomstolstvist om arbetsgivaren vägrar rätta sig
Föraren som kör trots att kör- och vilotidsreglerna är uttömda bär delansvar — men arbetsgivarens primäransvar är tydligt. En förare som känner press att köra trots maxat körtid bör omedelbart dokumentera situationen och kontakta Transport.
Kan man kompensera övertid med flextid eller kompledighet?
Övertid i Transportavtalet kompenseras i första hand kontant med övertidsersättning. Om lokal överenskommelse träffas kan övertid kompenseras med kompensationsledighet — men detta kräver explicit skriftlig överenskommelse och kan inte påtvingas den anställde.
I Övertid och OB-tillägg i Teknikavtalet 2025 finns liknande konstruktioner — men Transportavtalet är generellt striktare eftersom logistikbranschens oregelbundna arbetstider redan ger begränsad flexibilitet utanför arbetstiden.
Vad gäller för terminalarbetare och lagerarbetare?
Terminal- och lagerarbete i Transportavtalets täckningsområde lyder under Arbetstidslagen och avtalets skiftregler. EU:s kör- och vilotidsregler gäller inte för terminalarbetare — dessa regler är specifika för fordonsförare. För terminalarbetare med skiftarbete gäller i stället:
- Skifttillägg för oregelbundna tider (OB)
- Rätt till vila mellan skiften (minst 11 timmar per Arbetstidslagen)
- Veckovila om minst 36 timmars sammanhängande ledighet per vecka
Lokala skiftscheman tas normalt fram i samarbete med Transport och registreras i verksamhetens MBL-förhandlingsprotokoll.
Vilka rättigheter gäller vid nattarbete?
Anställda som arbetar mer än 3 timmar per arbetspass under natten (kl. 22–06) klassas som nattarbetare och har rätt till regelbunden hälsoundersökning på arbetsgivarens bekostnad (Arbetstidslagen § 13). Nattarbete är annars inte i sig förbjudet — men det har tydliga arbetsgivarförpliktelser kopplade till sig.
Transportavtalet specificerar OB-ersättning för nattarbete (natt-OB), vilket kompenserar för den sociala belastning som nattpass innebär. Med Transportavtalets 2025–2027 utvidgade OB-fönster — som nu inkluderar fredagskvällar — täcks fler anställda av OB-ersättning vid de senaste och tidiga passen.
Avertissement: Informationen i denna artikel är av allmän karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta en arbetsrättsjurist, Transport eller Transportstyrelsen för frågor om din specifika situation.
Hur påverkar arbetstidsreglerna möjligheten till deltid?
Anställda i Transportavtalet har rätt att begära deltid om det är möjligt med hänsyn till verksamhetens behov — men arbetsgivaren har inget obligatoriskt krav att bevilja deltid bara för att den anställde begär det (LAS och avtalets regler). I praktiken hanteras deltidsönskemål ofta via lokala förhandlingar med Transport.
Deltid kan vara aktuellt i kombination med Transportavtalets nya delpensionsmodell: anställda som vill trappa ned mot pensionen kan kombinera deltidsarbete med delpensionsuttag, vilket är avsikten med det nya pensionsarrangemanget (se reportaget om försäkringar och pension).
Vad innebär beredskapstjänst och beredskapsersättning?
Transportbranschen — särskilt bärgning — involverar ofta beredskapsarrangemang där föraren är tillgänglig utanför ordinarie arbetstid men inte aktivt arbetar. Beredskap är inte arbetstid i arbetstidslagens mening om föraren fritt kan disponera sin tid hemma — men aktivering av beredskap räknas som arbetstid från det ögonblicket beredskapskallet besvaras.
Transportavtalet specificerar ersättning för beredskapstjänst (standby-ersättning) och regler för hur aktiveringstid rapporteras och ersätts. Dessa regler är viktiga för bärgningsföretag och deras förare, som kan ha långa beredskapsfönster med kort aktiveringsfrekvens.
Arbetstidskontroll — tachografen och loggböcker
Yrkeschaufförer är skyldiga att använda digitaltachograf (EU-förordning 165/2014). Tachografen är den primära bevisningen vid arbetstidstvister och körkortstillsyn. Arbetsgivaren är skyldig att arkivera tachografdata i minst 12 månader och presentera det vid Transportstyrelsens kontroller.
En anställd som misstänker att arbetsgivaren manipulerar tachografdata bör omedelbart kontakta Transport och Transportstyrelsen. Tachografmanipulation är ett allvarligt brott som kan leda till körförbud och straffrättsliga konsekvenser för arbetsgivaren.
Transportavtalet 2025–2027 harmoniserar arbetstidsreglerna med EU-lagstiftning och nationell arbetstidslagstiftning — men det är kollektivavtalet som ger det konkreta ramverket för varje arbetsdag. Att känna till skillnaden mellan körtid och arbetstid, och veta var man vänder sig vid överträdelser, är grundläggande yrkeskunskap för varje transportanställd.
