Maria LindbergBjörn är 58 år och har arbetat som åkeriförare i Örebro i 28 år. Han funderar på hur han ska klara övergången till pension — han vill trappa ned men har inte råd att sluta helt på tre år. Med Transportavtalet 2025–2027 finns nu en ny pusselbit: delpensionsmodellen som aktiveras 1 april 2026. Hur fungerar den — och vad innebär den för en förare som Björn? Dossier: Transportavtalet 2025–2027.
Björns pensionssituation — ett typscenario
Björn är 58 år, arbetar heltid som CE-chaufför och tjänar strax under 36 000 kronor brutto per månad. Han har tjänstepension via sitt kollektivavtal (ITP2-liknande upplägg inom åkeri), statlig inkomstpension och en liten premiepension. Pensionsåldern är 65 år, men Björn vet att åtta år till av heltid med nattpass och tunga lyft är hårt.
Hans arbetsgivare har fört informella samtal om att erbjuda Björn en nedtrappning till deltid, men varken Björn eller arbetsgivaren har haft ett bra instrument för att hantera inkomstskyddet under nedtrappningsperioden.
Transportavtalet 2025–2027 skapar ett sådant instrument: delpensionsmodellen.
Delpensionsmodellen — vad vet vi?
Från den 1 april 2026 avsätter arbetsgivare som är bundna av Transportavtalet 0,1 procent av den totala lönesumman till en delpensionsmodell. Delpension är ett system som gör det möjligt för anställda att gå ned i arbetstid mot slutet av karriären utan full proportionell inkomstförlust — mellanskillnaden täcks delvis av delpensionen.
Modellen är ny inom Transportavtalet men hämtar sin logik från etablerade delpensionssystem i andra branscher, bl.a. Flexpension inom LO-förbunden och PA16-avtalets delpensionsmodell för statsanställda. Liksom i dessa system är 0,1 procent ett startbud — parterna har signalerat att avsättningsnivån kan höjas i kommande avtalsrundor.
Vad 0,1 % av lönesumman innebär i praktiken:
För ett åkeri med 20 anställda och en total månadslönesumma om 700 000 kronor avsätts 700 kronor per månad (8 400 kr/år) till kollektivet. Vid full avtalsperiod (24 månader) är det 16 800 kronor i avsatt kapital per år i genomsnitt — ett blygsamt startbelopp, men ett principiellt viktigt steg mot branschens pensionsinfrastruktur.
Tjänstepension inom åkeri — vad gäller redan idag?
Innan delpensionsmodellen lanserades hade Transportavtalets anställda tillgång till tjänstepension via kollektivavtalet. Tjänstepensionen är ett komplement till den statliga inkomstpensionen och intjänas under arbetslivet som en procentandel av lönen.
Inom transportbranschen administreras tjänstepensionen vanligen via AFA Försäkring eller via specifika pensionsbolag utsedda av parterna. Tjänstepensionsavsättningen i Transportavtalet är separat från delpensionsmodellen — de verkar parallellt.
Björn beräknar sin tjänstepension
Med 28 år i åkeriet och ett tjänstepensionssystem som avsatt ca 4,5 procent av lönen per år har Björn byggt upp ett substantiellt tjänstepensionskapital. En grov uppskattning ger vid handen att hans samlade tjänstepension (ITP2-liknande) kan ge ca 6 000–9 000 kronor per månad som livränta från 65-årsåldern, beroende på avkastning och uttag.
Kombinerat med den statliga inkomstpensionen (ca 10 000–13 000 kr/mån vid 65, beroende på livsinkomst) och delpensionen under nedtrappningsperioden får Björns totalekonomiska planering en ny dimension med Transportavtalet 2025–2027.
Körkortsförmånen — arbetsgivaren betalar undersökningen
Förutom pensionsfrågan innehåller Transportavtalet 2025–2027 en konkret ny förmån för yrkeschaufförer: arbetsgivaren bekostar läkar- och synundersökning vid förnyelse av tunga körkortsbehörigheter (C, CE, D) vart femte år.
Björn behöver förnya sin CE-behörighet vart femte år. Förnyelsekostnaden — normalt 800–2 000 kronor för trafikmedicinska undersökningar hos auktoriserade läkare — betalades tidigare av Björn privat. Med det nya avtalet är det arbetsgivarens kostnad.
Rättslig grund
Kravet på läkar- och synundersökning vid behörighetsförnyelse följer av Körkortslagen (1998:488) och EU:s körkortsdirektiv (2006/126/EG). Dessa bestämmelser är inte frivilliga — en förare som inte förnyar sin behörighet i tid förlorar rätten att köra tung fordon. Att arbetsgivaren nu tar kostnadsansvaret minskar det ekonomiska incitamentet att skjuta upp undersökningen.
AFA Försäkring — kollektiva försäkringar inom Transportavtalet
Utöver pension erbjuder Transportavtalet tillgång till kollektiva försäkringar via AFA Försäkring — ett gemensamt bolag som ägs av arbetsmarknadens parter och administrerar försäkringar för stora delar av den svenska privatsektorn.
Försäkringspaket inom Transportavtalet inkluderar typiskt:
- TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada) — ersättning vid olycksfall på jobbet eller arbetssjukdom
- AGS (Avtalsgruppsjukförsäkring) — kompletterande ersättning vid längre sjukskrivning (utöver Försäkringskassans sjukpenning)
- TGL (Tjänstegrupplivförsäkring) — livförsäkring till förmånstagarnas förmån vid dödsfall
- Premiebefrielseförsäkring — säkrar pensionsavsättningar vid sjukskrivning
Dessa försäkringar aktiveras automatiskt för anställda hos arbetsgivare bundna av Transportavtalet — inget individuellt tecknande krävs. Det är kollektivavtalets fördel: bredast möjliga täckning till kollektiva premier.
Skillnaden mot individuella försäkringar
En anställd utan kollektivavtal — exempelvis hos ett åkeri utan Transportavtal — saknar automatisk TFA och AGS-täckning. Vederbörande kan teckna privata försäkringar, men till individuella och normalt dyrare premier. Det är ytterligare ett skäl till att kollektivavtalstäckning har direkt ekonomiskt värde utöver löneökning.
Alecta böter 50 miljoner illustrerar hur viktigt det är att tjänstepensionskapital förvaltas korrekt — och varför anställda bör hålla koll på hur deras pensionskapital placeras. För Transportavtalets anställda erbjuder AFA Försäkring en förvaltningsstruktur med partsägt ägarskap.
Björns plan — hur delpension, tjänstepension och körkortsförmånen hänger ihop
Med Transportavtalet 2025–2027 på plats kan Björn och hans arbetsgivare sätta upp en konkret nedtrappningsplan:
Steg 1 — Kartlägg det befintliga pensionskapitalet (görs 2025): Björn begär ett pensionsutdrag från Minpension.se och jämför sin inkomstpension, tjänstepension och eventuellt premiepensionskapital. Hans rådgivare på Transport hjälper honom förstå vilka belopp han kan räkna med vid 63, 65 och 67 år.
Steg 2 — Planera nedtrappning med deltid och delpension (aktiveras april 2026): Från april 2026 börjar arbetsgivaren avsätta 0,1 % av lönesumman till delpensionsmodellen. Björn och HR diskuterar en deltidsminskning från heltid (100 %) till 75 % vid 62 år, med delpensionen som komplement.
Steg 3 — Förnya körkortet (sker vart 5:e år): Björns CE-behörighet förnyas nästa gång 2027. Arbetsgivaren betalar nu för läkar- och synundersökning — Björn slipper kostnaden och kan fokusera på att möta hälsokraven.
Steg 4 — Trappa ned till 50 % vid 64 (planeras 2030): I kombination med delpension och uttag av delar av tjänstepensionen kan Björn arbeta halvtid fram till 65-årsåldern utan att förlora för stor andel av sin inkomst.
Steg 5 — Pension från 65 (2031): Björn tar ut full statlig inkomstpension, full tjänstepension och delpensionskapitalet löper vidare.
Avertissement: Exemplet ovan är illustrativt och bygger på schablonberäkningar. Kontakta en auktoriserad pensionsrådgivare, Transport eller AFA Försäkring för en personlig pensionsplan baserad på dina faktiska förhållanden.
Delpension i andra branscher — vad kan vi lära av dem?
Delpensionsmodeller är inte nya inom svensk arbetsrätt. LO:s Flexpension-system, som funnits i byggbranschen och andra sektorer sedan 2017, har visat att relativt blygsamma avsättningar — start på 0,1–0,2 procent av lönesumman — kan skalas upp successivt och ge substantiella effekter när de byggs in i avtalskonstruktionen.
I PA16-avtalet för statligt anställda finns en delpensionsmodell som tillåter anställda från 61 år att gå ned i arbetstid med delpension som inkomstutfyllnad. Erfarenheten från offentlig sektor visar att delpension används mest av arbetstagare med fysiskt krävande yrken — precis det segment som transportbranschen representerar.
Forskning från Institutet för Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk Utvärdering (IFAU) visar att tillgång till partiell pensionering minskar risken för långtidssjukskrivning i slutet av karriären och ökar andelen som stannar i arbetslivet till ordinarie pensionsålder [IFAU rapport 2022:14]. Transportbranschen — med hög andel äldre förare och ett tungt yrke — är en av de sektorer som i teorin har mest att vinna på ett väl fungerande delpensionssystem.
Vad händer med försäkrings- och pensionsförmånerna om jag byter jobb?
En vanlig fråga: om Björn lämnar sin arbetsgivare efter 28 år och börjar hos ett annat åkeri — vad händer med hans upparbetade pensionskapital?
Tjänstepensionen är personlig och följer med föraren. Det intjänade kapitalet kvarstår i pensionskontot oavsett arbetsgivarbyte. Ny arbetsgivare avsätter däremot till nytt konto.
Delpensionsmodellen är ny och detaljerna för portabilitet beror på exakt hur modellen konstrueras av parterna i implementeringsfasen (1 april 2026). Som regel för liknande system är att intjänat kapital kvarstår hos den anställde även vid arbetsgivarbyte.
TFA och AGS är bundna till anställningen hos en arbetsgivare med Transportavtal — de aktiveras per automatik hos nästa avtalstäckta arbetsgivare. Byter Björn till en arbetsgivare utan Transportavtal upphör täckningen omgående.
Vikten av pensionsöversyn inför Transportavtalets 2026-ändringar
Med delpensionsmodellen aktivering april 2026 är det klokt att alla berörda anställda och HR-chefer genomför en pensionsöversyn i god tid. Transports ombudsmän kan bistå med generell vägledning, och AFA Försäkring erbjuder pensionsöversikt till anslutna anställda.
Minpension.se är en gratis tjänst (finansierad av staten och pensionsbranschen) som samlar information om alla dina pensionsdelar — statlig, tjänste- och eventuell privat pension — i ett interface. Varje år som man inte kollar sin pensionsprognos är ett år man inte kan korrigera eventuella brister.
För en yrkeschaufför som Björn, med lång anställning och rörliga lönepåslag (OB, övertid), är det särskilt viktigt att verifiera att alla lönedelar ingår i pensionsunderlaget. OB-tillägg och övertidsersättningar ska ingå i det pensionsgrundande underlaget, men felaktiga lönespecifikationer kan leda till att pensionskontot understiger vad det borde vara.
