Stål- och metallavtalet mot Teknikavtalet 2025: likheter och skillnader

Samma fackförbund. Samma industriavtal. Samma märke. Ändå är Stål- och metallavtalet (Röda avtalet) och Teknikavtalet IF Metall (Blå avtalet) tillräckligt olika för att en arbetstagare som byter jobb mellan branscherna kan möta radikalt annorlunda villkor – från OB-nivåer till skifttillägg till pensionsavsättningar. Här är den faktabaserade jämförelsen.

Parterna: same fack, different employers

Bägge avtalen förhandlas av IF Metall på fackförbundssidan. Det är den avgörande gemensamma nämnaren. Men arbetsgivarorganisationerna skiljer sig:

• Röda avtalet: IF Metall ↔ Jernkontoret (stål- och metallarbetsgivare; SSAB, Outokumpu, Sandvik Coromant m.fl.)
• Blå avtalet (Teknikavtalet): IF Metall ↔ Teknikföretagen (verkstads- och teknikarbetsgivare; Volvo, Scania, Atlas Copco m.fl.)

Det faktum att bägge avtalen förhandlas parallellt inom Industriavtalets ram – och sätter märket gemensamt – betyder att löneökningsutrymmet är snarlikaret. I 2025–2027 är:

Skillnaden i procenttal (5,9 % vs 5,4 %) beror delvis på branschspecifika faktorer och att Röda avtalet inkluderar Trevalet (0,5 %) i det totala avtalsvärdet om 6,4 %.

Lönemodell: individuell utan garanti i båda avtalen

Den kanske mest grundläggande likheten: bägge avtalen tillämpar individuell lönesättning utan generell ökning och utan individgaranti. Det är Industriavtalets standardmodell, och den appliceras konsekvent i Röda såväl som i Blå avtalet.

Det innebär att lönepotten fördelas lokalt på arbetsplatsnivå av lönesättande chef, och att IF Metall-klubben kan begära information om hur potten fördelats men inte kan tvinga fram specifika löneökningar för enskilda individer utan att gå till förhandling.

En viktig nyans: Teknikavtalet innehåller i det lokala löneprocessavtalet (LLP) ett krav på att chefen ska kunna redovisa differentiering grunder skriftligt – ett krav som är minst lika starkt i Röda avtalet men som tillämpas med olika grad av striksthet beroende på arbetsplatsens storlek och fackliga kultur.

Jämför man lönemodellen i Teknikavtalet 2025 med lönenivåerna, ser man att grundstrukturen är i princip identisk – skillnaderna är branschspecifika och inte strukturella.

OB-tillägg och övertid: stål betalar mer för nattarbete

Det är i OB-strukturen som de mest konkreta skillnaderna dyker upp. Stålindustrin har i större utsträckning kontinuerlig 24/7-drift jämfört med den mer diskontinuerliga verkstadsindustrins produktion. Det driver upp frekvensen av OB-pass och genererar i genomsnitt högre OB-ersättning per anställd i Röda avtalets tillämpningsområde.

Nyckelfaktorer i OB-jämförelsen:

• Skifttillägg: Röda avtalets treskiftstillägg är anpassat till stålets kontinuerliga processer och är per timme något högre än Teknikavtalets skifttillägg i diskontinuerlig drift.
• Beredskapsersättning: Mer frekvent och mer centralt reglerad i Röda avtalet, givet att stålverk kräver beredskapsbemannat underhåll dygnet runt.
• OB-tider och -nivåer: Bägge avtalen definierar OB-tider i bilagor, men Röda avtalets OB-procentsatser för natt och helg kan vara marginellt högre för att attrahera och behålla skiftarbetare i en bransch med hårdare fysisk belastning.

"Stålindustrins OB-nivåer är inte dramatiskt högre än verkstadsindustrins, men skillnaden i hur frekvent OB-tid uppstår är avgörande för helhetsersättningen. En verkstadsoperatör jobbar sällan tre-skift; en stålarbetare gör det i princip alltid."
— Lönespecialist inom industriell HR, 2025

Semester och arbetstid: Trevalet är unikt för Röda avtalet

En konkret skillnad för 2025: Trevalet finns i Röda avtalet men inte i Teknikavtalet IF Metall. Det innebär att stål- och metallarbetare från april 2025 har rätt till en extra betald ledigdag per år (finansierad av 0,5 % av avtalsvärdet), medan verkstadsarbetare under Teknikavtalet inte automatiskt har den förmånen i 2025 års avtal.

I övrigt är semesterrättigheterna snarlika: bägge avtalen följer Semesterlagens (SemL 1977:480) regler som minimum och lägger till branschspecifika förmåner för äldre arbetstagare och anställda med lång tjänstetid.

Hur Teknikavtalets semester, uppsägning och pension jämförs med Röda avtalets regler är i grunden likt, men Trevalet ger Röda avtalets arbetstagare ett konkret extra värde 2025.

Anställningsskydd och LAS: ingen avgörande skillnad

Bägge avtalens anställningsskyddsregler bygger på Lagen om anställningsskydd (LAS) som dispositiv lagstiftning. Grundprincipen "sist in – först ut" (turordning) och möjligheten till lokala turordningsavtal gäller i bägge avtalsområden.

En skillnad att notera: Teknikavtalets tillämpningsavtal med Teknikföretagen innehåller mer detaljerade regler kring omställning och kompetensutveckling – en reflektion av att teknikindustrin historiskt har investerat mer i kompetensutveckling som del av arbetsgivarstrategin. Stålindustrin har AFA:s omställningspaket och Teknikarbetsgivarna (om tillämpligt), men detaljrikedomen i avtalstexten är något lägre.

Försäkringar och pension: i princip identiska

Bägge avtalen ger tillgång till samma LO-kollektiva försäkringspaket via AFA Försäkring:

• AGS (Avtalsgruppsjukförsäkring)
• TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada)
• AFA Sjukförsäkring (gruppliv)
• Avtalspension SAF-LO (samma avsättningsnivå 4,5 % resp. 30 % ovan tak)

Anledningen är att bägge parterna förhandlar inom LO-Svenskt Näringsliv-ramen för AFA och att Avtalspension SAF-LO är en gemensam standard för alla LO-avtalsområden. Här finns inga avgörande skillnader.

Praktikfall: Marcus byter från verkstad till stål

Marcus, 42 år och verkstadsoperatör vid Volvo under Teknikavtalet, erbjuds jobb som produktionsoperatör vid SSAB i Luleå under Röda avtalet. Vad förändras i hans villkorspaket?

• Lön: Liknande löneökningstakt (5,9 % vs 5,4 %), men SSAB:s faktiska lönenivåer i Luleå är ofta höga pga. kompetenskonkurrensen i norr
• OB: Marcus kommer nu att jobba treskift permanent – hans OB-tillägg per år ökar avsevärt
• Trevalet: Han får en extra ledigdag per år (hade han inte i Teknikavtalet)
• Semester: Liknande regler
• Pension: Samma Avtalspension SAF-LO
• Anställningsskydd: Liknande LAS-baserade regler, men ny arbetsgivare nollställer hans turordningsnummer

Marcus bör också notera att Luleå SSAB-anläggningen är ansluten till Jernkontoret (Röda avtalet), och att hans IF Metall-fackmedlemskap fungerar direkt utan att behöva byta förbund.

À retenir: Stål- och metallavtalet och Teknikavtalet IF Metall är brodersavtal inom Industriavtalet med snarlik lönemodell och identiska försäkringspaket. De viktigaste skillnaderna är: Trevalet (Röda avtalet har det, Blå avtalet 2025 har det inte), OB-frekvens (trekiftsarbete oftare i stål), och skifttilläggsnivåerna anpassade till respektive branschs driftmönster.

Avertissement: Informationen är av allmän karaktär. Kontakta din IF Metall-klubb för specifik rådgivning om ditt avtal.

Industrins historia: varför finns det två avtal för IF Metall?

Det kan verka förvirrande att IF Metall förhandlar med både Jernkontoret och Teknikföretagen separat, med delvis överlappande branscher. Historiskt sett speglar det den svenska arbetsmarknadens decentraliserade branschavtalsstruktur, där varje industrisegment förhandlar villkor anpassade till sin produktion och sina ekonomiska förutsättningar.

Stålindustrin (Jernkontoret-sektorn) har traditionellt sett haft:

• Tyngre och mer hälsofarliga arbetsförhållanden (exponering för hetta, stoft, buller)
• Mer kontinuerlig 24/7-drift med komplex skiftorganisation
• En kapitalintensiv produktionsprocess som kräver lång upplärning och branschspecifik kompetens

Verkstadsindustrin (Teknikföretagen-sektorn) har å sin sida:

• En bredare branschprofil (allt från fordonsindustri till industrirobotar till precisionsmeknik)
• Större inslag av diskontinuerlig produktion och dagskiftarbete
• En tradition av starkare fokus på kompetensutveckling och teknisk kompetens

Dessa strukturella skillnader förklarar varför det är meningsfullt att ha separata avtal, trots att IF Metall är gemensam facklig part. Att förena dem i ett enda avtal skulle antingen ge stålindustrin för lite (ta bort skifttilläggsnivåer anpassade till tung industri) eller verkstadsindustrin för mycket (överdrivet bördiga OB-nivåer för dagtidsdominerad produktion).

Jämförelseöversikt: Röda vs Blå avtalet 2025–2027

Källa: IF Metall/Jernkontoret, IF Metall/Teknikföretagen, 2025

Oavsett vilket av de två avtalen som gäller för din arbetsplats, är det värt att bekanta sig med jämförelsen av vad som förändrades i Teknikavtalet 2025 vs 2023 om du arbetar i en bransch som gränsar mot verkstadsindustrin – gränsen är inte alltid uppenbar, och det avgörande är vilken arbetsgivarorganisation din arbetsgivare tillhör.