Maria LindbergStål- och metallavtalet 2025–2027 ger ett löneökningutrymme på totalt 5,9 procent fördelat på två revisioner — 2,9 procent i april 2025 och 3,0 procent i april 2026. Inga generella löneökningar eller individgarantier förekommer. Hela utrymmet fördelas lokalt och individuellt. Lägstlönerna höjs med samma procentandelar. Trevalet lägger till ytterligare 0,5 procent som kan tas ut som lön eller extra ledig dag.
Denna artikel är en komplett referensguide till lönebestämmelserna i Röda avtalet — hur löneökningstakten fungerar, vad lägstlönerna innebär, hur den lokala lönerevisionprocessen går till och hur du som anställd bäst förbereder dig.
Vad innebär 5,9 procent löneökning i Stål- och metallavtalet?
Stål- och metallavtalet för perioden 1 april 2025 till 31 mars 2027 innehåller ett löneökningutrymme på 5,9 procent fördelat på två tillfällen. Detta är inte en automatisk löneökning — det är ett utrymme som ska fördelas lokalt på varje arbetsplats.
Det totala avtalsvärdet är 6,4 procent. Utöver de 5,9 procenten avsätts 0,5 procent till Trevalet (se separat avsnitt nedan). Hela avtalsvärdet 6,4 procent ingår i Industriavtalets märkessättning, vilket innebär att det styr lönenormen för hela den svenska arbetsmarknaden [IF Metall/Jernkontoret, 2025].
Fördelning av löneökningutrymmet:
- Revision 1 (april 2025): 2,9 procent av lönesumman fördelas lokalt
- Revision 2 (april 2026): 3,0 procent av lönesumman fördelas lokalt
- Trevalet: 0,5 procent per avtalsperiod (extra ledig dag eller lönepåslag)
Notera att det saknas:
- Generella löneökningar (alla höjs lika)
- Individgarantier (garanterat minimum per person)
Det ger arbetsgivaren och fackklubb maximalt lokalt inflytande — men det innebär också att enskilda arbetstagare i teorin kan få noll i löneökning om arbetsgivaren bedömer att prestationen inte motiverar ett påslag.
Lägstlönerna i Stål- och metallavtalet 2025 och 2026
Även om generella löneökningar saknas, höjs lägstlönerna generellt. Det innebär att avtalets miniminivåer — de lägsta löner som ett arbetsföretag med Röda avtalet får betala — höjs med de avtalade procentsatserna.
Lägstlönerna är viktiga av tre skäl:
- De skyddar arbetstagare i de lägsta löneskikten från att halka efter.
- De sätter ett golv under vilket inga löner får ligga.
- De fungerar som referenspunkt vid tvist om en lön är korrekt avtalsenlig.
Lägstlöner från april 2025
Från och med den 1 april 2025 höjs alla lägstlöner i Stål- och metallavtalet med 2,9 procent. Den exakta kronlönenivån per timme eller månad framgår av avtalstexten och varierar beroende på yrkes- och ålderskategori. Kontrollera alltid den aktuella avtalstexten hos IF Metall eller Industriarbetsgivarna för de exakta siffrorna.
Lägstlöner från april 2026
Från och med den 1 april 2026 höjs lägstlönerna ytterligare med 3,0 procent (beräknat på de nivåer som gäller efter den första revisionen).
Källa: IF Metall / Jernkontoret, Stål- och metallavtalet 2025–2027
Lokal lönerevision: processen steg för steg
Eftersom det saknas generella löneökningar är den lokala lönerevisionprocessen avgörande. Här är en detaljerad genomgång av hur processen typiskt fungerar på ett stålföretag med Röda avtalet.
Steg 1: Förberedelser och tidsplanering
Lönerevisionsdatum är fastställt i avtalet: 1 april 2025 (revision 1) och 1 april 2026 (revision 2). Förberedelserna bör inledas 4–6 veckor innan revisonsdatumet. Arbetsgivaren beräknar den totala lönesumman för de berörda arbetstagarna och fastställer den pott (i kronor) som ska fördelas.
Vad arbetstagaren bör göra: Dokumentera prestationer, genomförda utbildningar, extra ansvar och bidraget till arbetsplatsen under det senaste året. Ha konkreta exempel redo.
Steg 2: Information och MBL-förhandling
Arbetsgivaren är skyldig att informera IF Metalls lokalklubb om lönerevisionspotten och principerna för fördelning. Enligt MBL (Medbestämmandelagen, SFS 1976:580) har fackklubb rätt att påkalla förhandling om de är oeniga om fördelningsprinciperna. Förhandlingen ska dokumenteras i ett protokoll.
Steg 3: Individuella lönesamtal
Cheferna genomför lönesamtal med varje berörd medarbetare. Samtalet är inte en förhandling — det är en dialog om prestation och löneutveckling. Den slutliga lönesättningen är chefens beslut, men ska baseras på tydliga kriterier.
De vanligaste kriterierna i stålindustrin:
- Uppnådda produktions- och kvalitetsmål
- Kompetens och vidareutbildning
- Ansvarsnivå och skiftledarskap
- Bidrag till säkerhet och förebyggande underhåll
Steg 4: Protokollföring och arkivering
Lönerevisionens utfall dokumenteras i ett protokoll som undertecknas av arbetsgivaren och den lokala fackklubbens ordförande. Protokollet ska arkiveras i minst 10 år, då Arbetsdomstolen kan begära det vid eventuell tvist.
Om parterna inte kan enas: tvistelösning i lönerevision
I de flesta fall löses lönerevisionens fördelning lokalt utan konflikt. Men om fackklubb och arbetsgivare inte kan enas finns ett formellt förfarande.
Steg 1: Central tvisteförhandling — Om den lokala förhandlingen inte leder till enighet kan IF Metall och Jernkontoret (eller Industriarbetsgivarna) kallas in för central tvisteförhandling.
Steg 2: Arbetsdomstolen (AD) — Om central tvist inte löser frågan kan målet slutligen prövas av Arbetsdomstolen. AD-domar är offentliga och vägledande för hur avtalet ska tolkas.
I praktiken löses de allra flesta tvister lokalt. Centrala förhandlingar och AD-prövningar är ovanliga specifikt för lönerevisionstvister — de är mer vanliga vid felaktig klassificering av arbetstid, ob-tillägg eller anställningsskyddsärenden.
À retenir: Om du som anställd anser att din löneökning är orättfärdigt låg, kontakta din lokala IF Metall-klubb inom rimlig tid (normalt inom 4 månader från revisionsdatumet) för att påkalla tvisteförhandling. Det finns tidsgränser för att protestera.
Trevalet: lön eller extra ledig dag?
Trevalet är en avtalsmekanism där 0,5 procent av lönesumman avsätts och kan tas ut antingen som lönepåslag eller som extra ledig dag. Systemet gäller från och med den 1 april 2025 och är ett nytt inslag i Stål- och metallavtalet 2025–2027.
Hur Trevalet fungerar i praktiken
Trevalet är ett kollektivt system, inte individuellt — det är alltså parterna lokalt (fackklubb och arbetsgivare) som bestämmer hur Trevalet används på arbetsplatsen, inte den enskilde arbetstagaren ensam.
Alternativ 1: Lönepåslag — De 0,5 procenten läggs på lönesumman och fördelas på de anställda, vanligtvis jämt fördelat som ett procentuellt påslag.
Alternativ 2: Extra ledig dag — Arbetstagarna har rätt till en extra ledig dag per år (utöver lagstadgad och avtalsenlig semester) från och med april 2025. Dagen schemaläggs enligt lokalt avtal.
Heltidsanställda vid ett stålverk som väljer Trevalet som ledig dag får alltså totalt ett påslag av en dag till sin semesterrätt/fridagsrätt. För skiftarbetare med treskift måste den extra dagen integreras i schemaläggningen, vilket kräver lokal planering.
Trevalet ur ett historiskt perspektiv
Trevalet är IF Metalls svar på en långvarig prioritering: arbetstidsförkortning. Förbundet har under flera avtalsperioder drivit krav på kortare arbetstid. Trevalet är ett steg i den riktningen — även om det rör sig om en dag per år, är principen att löneutrymme kan konverteras till fritid betydelsefull som prejudikat inför kommande avtalsrörelser.
Hur din lön bestäms: kriterier för individuell lönesättning
I ett avtal utan generella löneökningar eller individgarantier spelar de lokala lönekriterierna en mycket stor roll. Arbetsgivaren har stor frihet att sätta löner individuellt, men måste kunna motivera besluten inför fackklubb och i händelse av tvist.
Prestations- och kompetenskriterierna
Vanliga kriterier i stålindustrins lönerevisionssystem inkluderar:
- Produktivitet och kvalitet — Uppnår arbetstagaren produktionsmålen? Bidrar hen till att reducera spill och fel?
- Kompetens och utbildning — Har arbetstagaren genomgått intern eller extern utbildning som ökar värdet på arbetsplatsen?
- Ansvar — Tar arbetstagaren ansvar utöver det ordinarie uppdraget, exempelvis som skiftledare, mentor eller säkerhetsombud?
- Säkerhetsmedvetenhet — I ett miljö med höga säkerhetskrav (stålverk är en industririskmiljö) värderas aktivt säkerhetsarbete högt.
- Samarbete och tillförlitlighet — Passar arbetstagaren till skiftlagen? Är närvaron god?
Marknadsanpassning och externa faktorer
Lokala arbetsgivare kan ta hänsyn till marknadsläget för specifika yrkeskategorier. Om en viss typ av operatör är svår att rekrytera kan arbetsgivaren motivera en högre löneökning för att behålla kompetens — detta är ett legitimt kriterium som IF Metall accepterar.
Var kan du jämföra din lön? IF Metall och Medlingsinstitutet publicerar lönestatistik för industriarbetare. Teknikarbetsgivarnas och Industriarbetsgivarnas lönestatistik ger referenspunkter för specifika yrkesroller. Tjänsten Lönestatistik.se kan ge kompletterande data.
Jämförelse med Teknikavtalet: skillnader i lönemodell
Många anställda i industrin undrar om Röda avtalet (Stål- och metallavtalet) ger bättre eller sämre lönevillkor än Teknikavtalet IF Metall — det avtal som gäller för verkstadsindustrin. Det finns viktiga skillnader.
| Aspekt | Stål- och metallavtalet (Röda) | Teknikavtalet IF Metall |
|---|---|---|
| Parter | IF Metall + Jernkontoret | IF Metall + Industriarbetsgivarna |
| Branschtillämpning | Stålindustrin | Verkstadsindustrin |
| Löneökningutrymme 2025 | 5,9 % (individuellt) | 5,4 % (delvis) |
| Generella löneökningar | Nej | Delvis (krona-potten) |
| Individgaranti | Nej | Ja (viss nivå) |
| Lägstlönehöjning | 2,9 % (apr 2025) | Justerat |
| Trevalet | Ja (0,5 %) | Inte samma modell |
Källa: IF Metall kollektivavtalsjämförelse, 2025.
De exakta siffrorna för Teknikavtalet varierar beroende på vilken avtalsdel (blå, röda) som tillämpas. Läs mer i dossiern om Löneökning Teknikavtalet 2025–2027.
Skillnaderna speglar inte nödvändigtvis vilket avtal som är "bäst" — det beror på din specifika lön, arbetsplatsens lönekultur och hur den lokala revisionen hanteras.
Märket och industrinormen: varför stålindustrins avtal påverkar alla löner
Stål- och metallavtalet är ett av de märkessättande avtalen i Industriavtalet från 1997. Det innebär att den lönenorm som parterna IF Metall och Jernkontoret fastslår — 6,4 procent totalt — fungerar som ett tak och en riktlinje för löneförhandlingar i hela den svenska arbetsmarknaden under perioden 2025–2027.
Industrimärket är ett medvetet val: exportindustrin utsätts för internationell priskonkurrens. Om industrins lönekostnader stiger snabbare än i konkurrerande länder förlorar svenska stålföretag marknadsandelar. Därför sätter exportindustrins avtal normen — inte tjänstesektorn eller den offentliga sektorn, som kan föra vidare kostnader till kunderna.
Vad det innebär för dig: Din löneökning via Röda avtalet sätter i praktiken ett indirekt tak för hur mycket en kommunanställd sjuksköterska, en lastbilschaufför eller en kontorsassistent får i löneökning under samma period. Det är ett systemansvar som IF Metall bär med sig in i varje avtalsförhandling.
Praktisk vägledning: så förbereder du dig inför lönerevision
Oavsett om du är operatör vid ett stålverk eller HR-chef finns det konkreta åtgärder du kan ta för att den lokala lönerevisionprocessen ska gå rätt till.
För anställda: 7 steg inför lönesamtalet
- Skriv ned dina prestationer — Samla mätbara exempel: ökad produktivitet, genomgångna certifieringar, projekt du bidragit till.
- Jämför med lägstlönerna — Kontrollera att din aktuella lön överstiger avtalets lägstlöner (april 2025-nivåerna). Om inte, har du rätt till omedelbar höjning.
- Ta reda på lönerevisionsdatumet — Revisionen sker den 1 april. Säkerställ att du vet exakt när ditt samtal är planerat.
- Förbered en lönebegäran — Ha ett konkret önskat löneläge redo, baserat på prestationer och eventuell marknadsdata.
- Förstå kriterierna — Fråga din chef vilka kriterier som värderas vid lönesättning på er arbetsplats.
- Involvera din IF Metall-klubb — Om du är osäker på dina rättigheter, kontakta den lokala fackklubbsordföranden.
- Dokumentera utfallet — Begär skriftlig bekräftelse på din nya lön efter revisionen.
För HR-chefer: 5 saker att ha på plats
- Beräkna lönesumman — Ta fram den exakta lönesumman för berörda arbetstagare och beräkna potten i kronor.
- Informera fackklubb i tid — MBL kräver att fackklubb informeras innan beslut fattas om fördelningsprinciper.
- Utbilda cheferna — Säkerställ att samtliga chefer som genomför lönesamtal förstår lönekriterierna och hur de ska dokumenteras.
- Kontrollera lägstlönegränserna — Identifiera arbetstagare som kan befinna sig nära eller under de nya lägstlönerna.
- Upprätta revisionsprotokoll — Arkivera protokollet omedelbart och säkerställ att det är undertecknat av båda parter.
Vanliga frågor om lön i Stål- och metallavtalet
Vad händer om jag inte fick någon löneökning vid revisionen?
Om din arbetsgivare inte ger dig någon löneökning trots att lönerevisionen genomförts, har du rätt att kräva en förklaring. Kontakta din lokala IF Metall-klubb som kan begära tvisteförhandling. Arbetsgivaren måste kunna motivera en nollökning med objektiva kriterier. Kom ihåg att timeouts gäller — ta kontakt inom 4 månader.
Ingår övertidsersättning och ob-tillägg i löneökningutrymmet?
Nej. Löneökningutrymmet (5,9 %) avser grundlönen. Övertidsersättning och ob-tillägg räknas separat och följer avtalet. En höjd grundlön innebär dock att ob-tilläggets kronbelopp automatiskt ökar om tillägget är procentbaserat. Läs mer i dossierartikeln om OB-tillägg och övertidsersättning i Stål- och metallavtalet.
Kan min arbetsgivare ta tillbaka en löneökning?
Nej. En löneökning som avtalats vid revision är ett permanent tillägg till grundlönen och kan inte tas tillbaka ensidigt av arbetsgivaren. Det kräver i sådana fall en omförhandling av anställningsavtalet, vilket innebär ytterligare förhandlingsrättsliga regler.
Vad är lägstlönenivån 2025 i kronor?
De exakta kronbeloppen framgår av avtalstextens bilaga, uppdaterad per 1 april 2025. Hämta den aktuella texten från IF Metalls webbplats: ifmetall.se/om-oss/vara-kollektivavtal. Kronbeloppen varierar beroende på ålderskategori och yrkesklassificering.
Vad händer om företaget inte kan betala löneökningutrymmet?
Utrymmet är avtalsenligt och bindande. Om arbetsgivaren hävdar oförmåga att betala måste detta motiveras i lokal förhandling. IF Metall kan begära ekonomisk redovisning. I praktiken är det möjligt att nå lokal överenskommelse om avvikande villkor, men detta kräver facklig acceptans.
Avertissement : Informationen i denna artikel är av allmänt informativt slag och utgör inte juridisk rådgivning. Kollektivavtalets tillämpning kan variera beroende på lokala avtalstillägg och individuella anställningsförhållanden. Kontakta din IF Metall-klubb eller en arbetsrättsjurist för rådgivning i ditt specifika fall.
Lönenivåer och lönestatistik i stålindustrin
För att förstå var du befinner dig lönemässigt kan det vara hjälpsamt att jämföra med branschstatistik. Stålindustrin är en av de bättre betalda industrigrenar i Sverige, bland annat på grund av det tunga arbetet, skiftarbetet och de höga säkerhetskraven.
Medlingsinstitutet publicerar lönestatistik per bransch och yrkeskategori i sin officiella lönestatistikrapport. För industriarbetare (SSYK-grupp 8 och 9) i metallurgisk industri låg medianlönen 2023 på ungefär 34 000–38 000 kr/månad beroende på yrkesroll och region [Medlingsinstitutet, 2024]. Operatörer vid SSAB:s anläggningar i Luleå och Oxelösund har historiskt haft en något högre lön än riksgenomsnittet för industriarbetare, delvis beroende på norrlandstillägg och skiftkompensation.
Lönestatistiken är dock inte bindande — det är avtalets lägstlöner och lönerevisionspraxis som styr. Statistiken fungerar bäst som ett riktmärke vid lönesamtal: "Branschsnittet för min roll ligger på X, jag begär Y."
Lönegapet mellan man och kvinna i stålindustrin
Stålindustrin är en mansdominerad bransch — enligt Jernkontoret [2023] är andelen kvinnliga industriarbetare fortfarande under 20 procent. Lönegapet mellan män och kvinnor existerar men är delvis förklarat av yrkesval och skiftstrukturer. IF Metall arbetar aktivt för att minska omotiverade löneskillnader, och lönerevisionen är ett tillfälle att identifiera och åtgärda dessa.
Arbetsgivare med fler än 10 anställda är enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) skyldiga att genomföra lönekarteringar och aktivt motverka omotiverade löneskillnader baserade på kön. Lönerevisionen i Röda avtalet bör dokumenteras på ett sätt som möjliggör denna kartläggning.
Kompetensutveckling och lönetillväxt på lång sikt
Stålindustrin genomgår en historisk omvandling. SSAB:s HYBRIT-projekt och andra fossilfria stålprocesser kräver ny kompetens: kunskaper om vätgashantering, nya processtekniker och avancerad processövervakning. Denna kompetenstransformation påverkar lönebilden på sikt.
Utbildning som lönehöjande faktor
I ett avtal utan generella löneökningar är kompetensutveckling en av de starkaste faktorerna för en god löneutveckling individuellt. Stålföretag som SSAB, Sandvik och Ovako investerar i intern utbildning just för att man behöver omskola befintlig personal inför nya produktionsmetoder.
Praktiska råd för löneutveckling:
- Delta aktivt i arbetsgivarens kompetenshöjningsprogram
- Certifiera dig i relevanta maskiner eller processer (t.ex. CNC-operatör, svetsinspektör, krancertifikat)
- Ta på dig mentorsansvar för nyrekryterade — det stärker din profil vid lönesamtal
- Håll koll på vilka kompetenser som identifieras som strategiska i företagets kompetensinventeringar
Omställningsstödet och Stål-branschens kompetensfond
Via Industriavtalet finns tillgång till omställningsstöd genom TSL (Trygghetsfonden SAF-LO) för arbetstagare som varslas. Dessutom arbetar parterna med branschvisa kompetensfonder för utbildning och omskolning. Dessa är inte en del av lönepaketet men är ett viktigt komplement till den ekonomiska tryggheten under omvandlingsperioden.
Revisionskalender 2025–2027: viktiga datum
För att ha koll på lönerevisionerna under avtalsperioden, spara dessa datum:
| Datum | Händelse |
|---|---|
| 1 april 2025 | Revision 1 träder i kraft — 2,9 % fördelas lokalt |
| 1 april 2025 | Nya lägstlöner gäller (höjda med 2,9 %) |
| 1 april 2025 | Trevalet gäller — rätt till extra ledig dag |
| Mars 2025 | Lokala löneförhandlingar och lönesamtal genomförs |
| 1 april 2026 | Revision 2 träder i kraft — 3,0 % fördelas lokalt |
| 1 april 2026 | Nya lägstlöner gäller (höjda med 3,0 %) |
| Mars 2026 | Lokala löneförhandlingar och lönesamtal genomförs |
| 31 mars 2027 | Avtalsperioden löper ut — ny avtalsrörelse inleds |
Källa: Stål- och metallavtalet 2025–2027, IF Metall/Jernkontoret.
Arbetsgivare bör inleda förberedelserna minst 6 veckor innan varje revisionsdatum för att hinna genomföra lönesamtal, facklig information och protokollföring.
Sammanfattning: det väsentliga om lön i Röda avtalet
À retenir: Stål- och metallavtalet 2025–2027 ger 5,9 % i löneökningutrymme fördelat individuellt lokalt (inga generella höjningar, inga individgarantier), lägstlönehöjningar med 2,9 % (apr 2025) och 3,0 % (apr 2026), samt Trevalet med 0,5 % avsatt för extra ledig dag eller lönepåslag. För att optimera din löneutveckling: dokumentera prestationer, delta i utbildningar och kontakta IF Metalls lokalklubb vid tvist.
Skiftarbete och lönepåverkan: treskift, tvåskift och dagtid
I stålindustrin arbetar en stor andel anställda i roterande skift — treskift (kontinuerlig drift) är normen vid de flesta stålverk. Skiftarbete påverkar lönebilden på flera sätt.
Grundlön och skifttillägg
Grundlönen är den lön som fastställs vid lönerevision. Ovanpå grundlönen tillkommer skiftersättningar och ob-tillägg för obekväm arbetstid (kvällar, nätter, helger). Dessa tillägg är procentuellt baserade på grundlönen i de flesta fall, vilket innebär att en höjd grundlön automatiskt ökar kronvärdet på tilläggen.
Exempel: En operatör med grundlön 32 000 kr/mån och ett nattillägg på 40 % av aktuell timlön får en automatisk ökning av nattilläggets kronbelopp när grundlönen höjs vid revision.
Obekväm arbetstid (OB) är inte en del av lönerevisionspotten
Det är viktigt att förstå att ob-ersättningar inte påverkas direkt av lönerevisionens procentpott. Ob-satserna (t.ex. 50 % av timlönen för nattarbete) är fastslagna i avtalet och revideras separat vid avtalsförhandlingarna — inte vid den lokala lönerevision.
Mer information om ob-tillägg och övertidsersättning i Röda avtalet finns i artiklarna om OB-tillägg och övertid i Teknikavtalet IF Metall och i dossierns eget kapitel om ob-reglerna i Stål- och metallavtalet.
