Stål- och metallavtalet – officiellt kallat Röda avtalet – är kollektivavtalet som reglerar anställningsvillkor för cirka 15 000 arbetstagare i Sveriges stål- och metallindustri. Avtalet gäller från 1 april 2025 till 31 mars 2027 och förhandlades fram mellan IF Metall och Jernkontoret (stål- och metallarbetsgivarna). Det totala avtalsvärdet uppgår till 6,4 procent under tvåårsperioden, varav 5,9 procent avser löneökningsutrymmet och 0,5 procent avsätts till Trevalet för arbetstidsförkortning. Det här dossieretet samlar allt du behöver veta – oavsett om du är anställd, HR-chef eller arbetsrättsjurist.
Vad är Stål- och metallavtalet – Röda avtalet?
Stål- och metallavtalet är det centrala kollektivavtalet för den svenska stål- och metallindustrin och ingår i det bredare Industriavtalets familj av märkesavtal. Det reglerar löner, arbetstider, OB-ersättning, övertid, semester, anställningsskydd, försäkringar och pension för anställda hos Jernkontorets medlemsföretag – exempelvis SSAB, Outokumpu och Sandvik Coromant.
Parterna är IF Metall (fackförbund för industrianställda, drygt 300 000 medlemmar) och Jernkontoret (arbetsgivarorganisation för järn-, stål- och metallproducenter). Jernkontoret representerar ungefär 30 företag som tillsammans sysselsätter ca 16 600 personer i Sverige [Jernkontoret, 2023]. Av dessa omfattas ca 15 000 av kollektivavtalet.
Begreppet "Röda avtalet" syftar på det röda omslaget i den tryckta avtalsbroschyren och används av parterna för att skilja det från Teknikavtalet IF Metall (Blå avtalet) som gäller verkstads- och teknikindustrin. Avtalen förhandlas parallellt inom Industriavtalets ram men täcker olika branscher med delvis olika lönestrukturer.
À retenir: Stål- och metallavtalet (Röda avtalet) gäller 1 april 2025–31 mars 2027, täcker ~15 000 arbetstagare och har ett totalt avtalsvärde om 6,4 procent fördelat på löner och arbetstidsförkortning.
Löner och lönerevisioner: 5,9 procent i två steg
Löneökningsutrymmet i Stål- och metallavtalet 2025–2027 är 5,9 procent, fördelat på individuella löneöversyn i två revisioner. Den första revisionen sker i april 2025 och den andra i april 2026. Det finns varken generell löneökning (ett fast kronobelopp för alla) eller individgaranti (ett golv för individen) – lönerevisionerna ska genomföras lokalt och individuellt baserat på prestation, ansvar och marknadssituation.
Lägstlönerna höjs med 2,9 procent från april 2025 och ytterligare 3,0 procent från april 2026. Lägstlönerna är miniminivåer per lönegrupp i avtalet och utgör golvet som arbetsgivaren inte får gå under – men majoriteten av anställda i stålindustrin har faktiska löner som överstiger lägstlönerna med god marginal.
Modellen med individuell lönesättning utan generell pott eller individgaranti innebär att chefer och HR-avdelningar bär ett reellt ansvar. Lönesättande chef måste kunna motivera hur utrymmet fördelats – annars kan lokalt fackombud (IF Metall-klubben) begära förhandling med stöd av Medbestämmandelagen (MBL). Jämför man med lönemodellen i Teknikavtalet IF Metall 2025–2027 ser man tydliga likheter – bägge avtalen tillämpar den s.k. Industrins lönemodell med märket som normerande riktmärke.
Trevalet och rätten till en extra ledigdag
En av de mest konkreta nyheterna i 2025 års avtalsrörelse för stål- och metallarbetare är Trevalet. Parterna avsätter 0,5 procent av avtalsvärdet – utöver de 5,9 procenten löneökning – till ett system som ger varje arbetstagare rätt att välja arbetstidsförkortning i form av en extra betald ledigdag per år, från och med april 2025.
Trevalet är ett etablerat system inom den svenska Industriavtals-sfären och förekommer i flera branschavtal. I Röda avtalet 2025–2027 innebär det att arbetstagaren kan ta ut en extra ledigdag per kalenderår. Dagen hanteras lokalt på arbetsplatsen och bokas av arbetstagaren i dialog med arbetsgivaren – likt en extra semesterdag men med ursprung i arbetstidsförkortning snarare än Semesterlagens regler.
Värdet av Trevalet är inte trivialt: för en arbetstagare med en genomsnittlig timlön på 210–260 kronor (vanlig nivå i stålindustrin 2025) motsvarar en extra dag ca 1 680–2 080 kronor i ekonomiskt värde, utan att det syns som en ren löneökning i lönekuvertet. HR-avdelningar behöver hantera Trevalet som ett eget spår i lönerevisions- och schemaläggningsprocessen.
OB-ersättning, övertid och skifttillägg
Stål- och metallindustrin är en skiftintensiv bransch – kontinuerliga processer som stålgjutning, valsning och ytbehandling kräver bemanning dygnet runt, årets alla dagar. OB-ersättning (obekväm arbetstid) och övertidsregler är därför centrala delar av Röda avtalet.
Ersättningsnivåerna för OB och övertid i Stål- och metallavtalet avviker på flera punkter från Arbetstidslagens (ATL) miniminivåer och skiljer sig delvis från vad som gäller i Teknikavtalet. Bland annat regleras beredskap, jourersättning och ersättning för helgarbete i separata bilagor till avtalet. Skifttillägg för trekiftsarbete är generellt sett högre per timme än OB-tillägget för tvåskift, vilket speglar belastningen för kontinuerlig drift.
Hur övertidsersättning beräknas – huruvida övertidstillägget läggs ovanpå timlönen eller om procentpåslaget på månadslönen tillämpas – beror på om arbetstagaren har tidlön eller ackord. Avtalet innehåller specifika regler för bägge kategorierna.
Anställningsskydd och LAS i stålindustrin
Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller som dispositiv lagstiftning – det vill säga att centrala kollektivavtal kan avvika från lagens regler, ofta till förmån för arbetstagarna. I Stål- och metallavtalet finns avtalsregler som kompletterar och i vissa delar ersätter LAS, bland annat turordningsregler vid varsel och driftinskränkningar.
Turordning och lokala avtal
Enligt LAS (34 §) gäller principen "sist in – först ut" (turordning efter anställningstid) om inte lokal facklig organisation och arbetsgivare träffar ett lokalt turordningsavtal (s.k. turordningsöverenskommelse). Röda avtalet ger parterna på arbetsplatsnivå stöd att förhandla om anpassad turordning med hänsyn till kompetens och verksamhetsbehov. Turordningsreglerna aktiveras när en arbetsgivare varslar om uppsägning på grund av arbetsbrist enligt 15–16 §§ LAS.
Provanställning och tidsbegränsade anställningar
Röda avtalet tillåter provanställning upp till sex månader (i enlighet med LAS 6 §). Tidsbegränsade anställningar i form av allmän visstidsanställning (ALVA) regleras av LAS 5 § och kan under avtalet begränsas av lokala avtal. Arbetsgivare i stålindustrin använder ofta bemanningsföretag och inlåning för att hantera produktionstoppar – detta regleras separat i bemanningsavtalet men påverkar det lokala anställningsskyddet.
Arbetstagare som anser sig felaktigt uppsagda kan yrka ogiltigförklaring av uppsägningen med stöd av LAS 34 §, och IF Metall-klubben kan driva fallet till Arbetsdomstolen (AD) om förhandling inte löser tvisten enligt Medbestämmandelagen (MBL) 10 §.
Försäkringar och Avtalspension SAF-LO
Utöver lön och arbetstid reglerar Stål- och metallavtalet ett brett paket av kollektiva försäkringar och pensionsavsättningar som kompletterar den lagstadgade socialförsäkringen. Dessa är förhandlade på förbundsnivå och gäller automatiskt för alla arbetstagare som omfattas av avtalet.
De viktigaste försäkringarna i Röda avtalet:
- AGS (Avtalsgruppsjukförsäkring): Ersätter inkomstbortfall vid sjukdom utöver Försäkringskassans sjukpenning. AGS täcker perioden dag 15–364 och ger ca 10–12 procent av lönen i tillägg till sjukpenningen.
- TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada): Kompenserar ekonomisk skada och sveda och värk vid yrkesskada som orsakats av arbetet. Stålindustrin klassas av Arbetsmiljöverket som riskbransch, vilket gör TFA-skyddet extra relevant.
- AFA Sjukförsäkring: Gruppliv- och sjukvårdsförsäkring förhandlad av LO, PTK och Svenskt Näringsliv.
- Avtalspension SAF-LO: Premiebestämd tjänstepension som arbetsgivaren betalar in från och med anställdas 25-årsdag. Avsättningen uppgår till 4,5 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent över det taket [AFA Försäkring, 2025].
Stålindustrins fysiskt krävande arbetsmiljö – exponering för hetta, buller och metaller – innebär att TFA-skyddet och AGS utnyttjas i högre grad än i kontorsnära branscher. Riksavtalet Massa- och pappersindustrin har liknande försäkringslösningar, vilket speglar att båda branscherna förhandlar inom Industriavtalets ram med AFA Försäkring som gemensam aktör.
Röda avtalet i industrins lönenorm – märkets roll
Stål- och metallavtalet ingår i Industriavtalet, det koordinationsavtal som sedan 1997 samlar de stora exportorienterade branscherna – verkstads-, stål-, massa/papper-, kemi- och gruvindutrin – för att gemensamt sätta lönenormen för den svenska arbetsmarknaden. Det som kallas "märket" är det procentsatsutrymme som industrins parter enas om, och som sedan Medlingsinstitutet förväntar sig att övriga avtalsområden inte ska överstiga.
I 2025 års avtalsrörelse satte industrins parter märket till 5,4 procent för det tvååriga avtalet (beräknat i fast pris per timme). Röda avtalets totala utrymme om 6,4 procent innefattar även Trevalet (0,5 %) och en del administration, vilket innebär att det effektiva märket i löneökningstermer (5,9 %) är i linje med industrins norm [Medlingsinstitutet, 2025].
För HR-chefer och arbetsrättsexperter är förståelsen av märkets mekanik viktig: ett lokalt avtal som landar klart över märket kan skada företagets konkurrensposition och i förlängningen leda till att fler arbetsplatser söker undantag via förtroendemannaavtal eller s.k. Lex Laval-liknande konstruktioner. Röda avtalets lönemodell – individuell, utan garanti – är utformad för att ge arbetsgivaren flexibilitet att differentiera löneökningar baserat på prestation och kompetens, inom det utrymme som kollektivavtalet anger.
Jämfört med Livsmedelsavtalet Livs–Livsmedelsföretagen – som innehåller en individgaranti – är Röda avtalets modell mer renodlat individuell och ger lönesättande chefer ett större manöverutrymme men också ett tyngre ansvar för lönesättningsprocessen.
À retenir: Märket sätts av industrins parter och fungerar som tak för löneökningstakten i hela den svenska ekonomin. Röda avtalets 5,9 % utrymme är i linje med industrins normerande roll.
"Industriavtalet är grunden för den svenska arbetsmarknadsmodellens stabilitet. Genom att exportindustrin förhandlar först och sätter märket säkerställer vi att löneutvecklingen är hållbar och inte driver upp inflationen."
— IF Metalls förhandlare, Industrins lönenormering, mars 2025
Hur du navigerar det här dossieret
Det här dossieret om Stål- och metallavtalet IF Metall 2025–2027 är uppdelat i sex fördjupande delartiklar som vardera täcker ett kärnområde. Oberoende av om du är en verkstadsarbetare som vill förstå din löneutveckling, en HR-chef som ska genomföra lönerevisionen eller en arbetsrättsjurist som handlägger en tvist om turordning, hittar du den fördjupade analysen i de respektive artiklarna.
Avtalet finns tillgängligt i sin helhet på IF Metalls webbplats och som PDF hos Industriarbetsgivarna: www.ifmetall.se/om-oss/vara-kollektivavtal/. Officiella tolkningar av tvistiga avtalsfrågor handläggs av parterna gemensamt – vid oenighet kan frågan hänskjutas till Arbetsdomstolen.
Avertissement: Informationen i detta dossier är avsedd som juridisk och arbetsrättslig vägledning på en allmän nivå och utgör inte juridisk rådgivning. Vid specifika frågor om din anställning, lönerevision eller anställningsskydd – kontakta din IF Metall-klubb, din lokala fackliga organisation eller en arbetsrättsadvokat för en bedömning av din situation.
Semester och övriga ledighetsrättigheter
Semesterrätten i Stål- och metallavtalet följer Semesterlagens (SemL 1977:480) regler som grund, men avtalet innehåller förmånligare regler på flera punkter. Anställda med längre anställningstid har i regel rätt till mer än de 25 semesterdagar som lagen föreskriver som minimum – stål- och metallavtalet ger efter viss anställningstid 30–35 semesterdagar per år beroende på ålder och anställningstid, i enlighet med de tabeller som finns i avtalet.
Semester vid skiftarbete
För arbetstagare med kontinuerlig treskiftsarbete ger Röda avtalet rätt till fler extra lediga dagar för att kompensera för den belastad arbetsregim. Semesterlönens beräkning följer antingen procent- eller sammalöneregeln i SemL 16–17 §§, beroende på löneform. Vid oregelbundna arbetstider – vilket är vanligt i stålindustrin – tillämpas vanligen procentregeln (12 % av lönesumman).
Föräldraledighet och annan lagstadgad ledighet
Föräldraledighetslagen (1995:584) gäller fullt ut för anställda inom stål- och metallindustrin. Röda avtalet kompletterar med förmånligare regler för föräldrapenningtillägg (FPT): arbetstagaren kan ha rätt till ett lönebidrag från arbetsgivaren under föräldraledigheten som minskar inkomstbortfallet utöver Försäkringskassans ersättning. Reglerna för FPT specificeras i avtalet och varierar beroende på om parterna träffat lokalt avtal om högre nivåer.
Totalt sett utgör semester och ledighetsrättigheterna en betydande del av det totala anställningsvillkorspaketet i Röda avtalet. En arbetstagare i stålindustrin med 10 års anställningstid och treskiftsarbete kan ha rätt till uppemot 32–33 dagars semester per år plus Trevalet – sammantaget ett utbud som väl överstiger det lagstadgade minimumet och stärker stålindustrin som attraktiv arbetsgivare trots hög fysisk belastning.
