Stål- och metallavtalet IF Metall 2025–2027: komplett översikt om Röda avtalet

Vilka omfattas av Stål- och metallavtalet?

Stål- och metallavtalet (Röda avtalet) gäller för anställda på företag inom stålindustrin som är bundna av kollektivavtal med Jernkontoret (Jernkontoret är arbetsgivarorganisationen för den svenska stålindustrin). I praktiken omfattas arbetstagare vid landets stålverk, valsverk och vidareförädlingsanläggningar.

Stålindustrin sysselsätter cirka 16 600 personer i Sverige [Jernkontoret, 2023], med en koncentration i Bergslagen, Dalarna, Norrbotten (Luleå/SSAB) och Värmland. Avtalet skiljer sig från Teknikavtalet IF Metall, som gäller för verkstadsindustrin, och från Stålbyggnadsavtalet. Det är viktigt att kontrollera vilket avtal som faktiskt gäller på din arbetsplats — felaktigt avtal leder till fel lönenivåer och felaktig tillämpning av övertidsregler.

À retenir: Röda avtalet gäller stålproducerande företag med Jernkontoret som avtalspart. Verkstadsföretag med Teknikarbetsgivarna eller Industriarbetsgivarna tillämpar i stället Teknikavtalet eller andra avtal.

Tre kategorier av anställda berörs direkt:

• Industriarbetare och operatörer vid produktionsanläggningarna
• Underhållspersonal och tekniker
• Lagerarbetare och truckkörare inom stålanläggningarna

Löner och ersättningar: vad innebär 6,4 procent i praktiken?

Avtalsvärdet på 6,4 procent består av två delar med olika syfte. Det primära löneökningutrymmet om 5,9 procent fördelas individuellt — det innebär att det inte finns någon generell löneökning eller automatisk individgaranti som höjer alla löner lika mycket. I stället görs en lokal lönerevision på varje arbetsplats, där chef och medarbetare — eller fackklubb och arbetsgivare — fördelar potten baserat på arbetsprestation och kompetens.

Lägstlönerna höjs däremot generellt: med 2,9 procent i april 2025 och 3,0 procent i april 2026. Dessa minimigränser ska hindra att de lägst avlönade halkar efter, men de flesta anställda i stålindustrin ligger redan över lägstlönenivåerna.

Det återstående 0,5 procenten går till Trevalet — ett system där arbetstagaren kan välja att ta ut en extra ledig dag i stället för löneökning. Trevalet träder i kraft den 1 april 2025 och ger rätt till en ytterligare fridag utöver lagstadgad och avtalsenlig semester.

Röda avtalet och den svenska modellen: varför märket sätts här

Stål- och metallavtalet är ett av de avtal som sätter det så kallade märket — den lönenorm som övriga parter på arbetsmarknaden sedan följer. Industriavtalet från 1997 innebär att export­industrin (inklusive stålindustrin) förhandlar färdigt sina avtal först. Resultatet används sedan som riktmärke för övriga branscher, från kommunal sektor till tjänstesektorn.

Att märket sätts av industriavtalen — och inte tvärtom — är ett grundläggande inslag i den svenska modellen. Det skyddar exportföretagens konkurrenskraft: om industrins lönekostnader stiger för snabbt, riskerar svenska stålföretag att förlora marknadsandelar mot europeiska konkurrenter.

För enskilda stålarbetare innebär det att deras löneavtal inte bara handlar om den egna plånboken. Det påverkar miljontals andra arbetstagares löneutveckling i hela Sverige — ett ansvar som IF Metall och Jernkontoret bär med sig till förhandlingsbordet.

Arbetstid, OB och semester: vad avtalet ger utöver lagen

Stål- och metallavtalet reglerar mer än enbart löner. Det fastslår regler för övertidsersättning, ob-tillägg (obekväm arbetstid), semester, föräldraledighet och anställningsskydd — ofta med förmånligare villkor än vad Arbetstidslagen (ATL), Semesterlagen och Lagen om anställningsskydd (LAS) föreskriver.

Ob-tillägg utgår för arbete på obekväma tider, inklusive kvällar, nätter och helger. I en bransch som stålindustrin — med kontinuerlig drift och treskift — är detta en central del av lönebilden. Övertidsersättning regleras separat med procentsatser som överstiger lagens minimikrav.

Semesterlagens grundnorm är 25 semesterdagar, men Röda avtalet kan ge rätt till ytterligare semesterdagar vid viss ålder eller anställningstid. Utöver det tillkommer nu den extra lediga dagen via Trevalet.

Anställningsskydd och uppsägning: LAS och avtalets förstärkningar

Lagen om anställningsskydd (LAS) utgör grunden för anställningstryggheten i Sverige. Stål- och metallavtalet kan, genom MBL (medbestämmandelagen), innehålla kompletterande regler om turordning vid uppsägning, omplaceringsrätt och lokala förhandlingsskyldigheter. Dessa avtalstillägg kan i praktiken ge starkare skydd än lagstiftningens miniminivå.

För HR-chefer och arbetsgivare inom stålindustrin är det viktigt att känna till vilka avvikelser Röda avtalet gör från LAS — framförallt vad gäller turordningskretsar, undantag och omplaceringskedjan. Felaktig tillämpning kan leda till fackliga tvister och skadeståndskrav.

Stål- och metallavtalet innehåller också bestämmelser om provanställning, visstidsanställning och hur avtalet förhåller sig till anmälningsskyldigheter enligt Arbetsmiljölagen (AML). Arbetsgivaren har ett självständigt ansvar för att kollektivavtalet tillämpas korrekt — detta kan inte delegeras enbart till HR-funktionen.

Försäkringar och pension: vad stålavtalet ger utöver lagstadgad nivå

Kollektivavtalet ger tillgång till ett antal försäkringar och pensionslösningar som inte finns för arbetstagare utan kollektivavtal. Bland de viktigaste är:

• Avtalspension SAF-LO — den kompletterande pensionen som betalas av arbetsgivaren utöver den allmänna pensionen. Premien är en procentandel av lönen och ackumuleras under hela anställningstiden.
• AGS (Avtalsgruppsjukförsäkring) — ger ersättning vid sjukdom som kompletterar Försäkringskassans ersättning, särskilt viktigt vid längre sjukdomsperioder.
• TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada) — täcker skador uppkomna på arbetsplatsen eller under arbetsresor, med möjlighet till ersättning utöver den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen.
• AGB (Avgångsbidrag) — betalas ut vid varsel och uppsägning på grund av arbetsbrist.

Dessa förmåner är exklusiva för anställda med kollektivavtal och representerar ett betydande ekonomiskt värde som inte alltid syns i lönekuvertet, men som ingår i det totala kompensationspaketet.

Officiella källor och hur du hittar avtalstexten

Stål- och metallavtalet är offentligt och kan laddas ned i sin helhet från IF Metalls webbplats. Det fullständiga avtalsdokumentet (Stål- och metallindustrin — Röda avtalet) finns publicerat på ifmetall.se och industriarbetsgivarna.se. Jernkontorets förhandlingsinformation finns på mi.se.

För HR-chefer och arbetsrättsjurister rekommenderas att alltid hämta den gällande avtalstexten direkt från källan — sammanfattningar och kommentarer kan vara förenklade och missa viktiga detaljer. Se också till att du tillämpar rätt version; avtalsperioden 2025–2027 trädde i kraft den 1 april 2025 och ersätter det föregående avtalet.

Mer information om liknande avtal i angränsande branscher finns i dossiererna om Riksavtalet Massa- och pappersindustrin 2025–2027 och Teknikavtalet Verkstadsavtalet IF Metall 2025–2027.

Avertissement : Informationen i detta dossier är av allmänt informativt slag och utgör inte juridisk rådgivning. Kollektivavtalets tillämpning kan variera beroende på lokal praxis, lokala avtal och enskilda arbetsförhållanden. Kontakta din fackliga organisation (IF Metall) eller en arbetsrättsjurist för rådgivning i ditt specifika fall.

Trevalet: den nya extra lediga dagen från april 2025

En av de mest konkreta nyheterna i Stål- och metallavtalet 2025–2027 är Trevalet — ett system som gör det möjligt att konvertera 0,5 procent av löneutrymmet till en extra ledig dag per år. Denna rätt gäller från och med den 1 april 2025.

Trevalet fungerar i praktiken som ett tredje alternativ vid lönerevision. Utöver de vanliga individuella löneökningarna kan arbetsgivare och fackklubb lokalt komma överens om att delar av potten tas ut i form av fritid i stället för lön. Den extra dagen läggs till den befintliga semestern eller schemaläggs separat enligt lokalt avtal.

Bakgrunden till Trevalet är en facklig prioritering av arbetstidsförkortning: många IF Metall-medlemmar har sett ökade krav på skiftgång, beredskapstjänst och produktionsintensitet. Den extra lediga dagen är ett sätt att kompensera för den faktiska arbetsbördan utan att minska den nominella lönen.

À retenir: Trevalet är inte obligatoriskt att ta ut som ledig dag — parterna kan lokalt komma överens om annan form för detta lönetillägg. Det gäller att dokumentera hur potten fördelas vid varje lönerevision.

Lokal lönerevision: så går processen till

Avsaknaden av generell löneökning innebär att hela löneökningutrymmet (5,9 procent) fördelas lokalt. Denna process kallas lönerevision och genomförs på arbetsplatsnivå. Processen är lagreglerad via MBL och kollektivavtalet och följer normalt dessa steg:

1. Arbetsgivaren presenterar lönerevisionspotten — dvs. det totala belopp som ska fördelas på de anställda som omfattas av revisionen.
2. Lokal förhandling med fackklubb — IF Metalls lokala klubb förhandlar om fördelningsprinciperna. Utgångspunkten är kriterier som prestationsförmåga, kompetens och erfarenhet.
3. Individuella lönesamtal — chef och medarbetare diskuterar löneutvecklingen. Medarbetare bör förberedda sig med dokumentation på sina prestationer.
4. Protokollföring — revisionen avslutas med ett protokoll som dokumenterar hur potten fördelades.

Om parterna inte kan enas om fördelningen kan en central tvisteförhandling inledas. I sista hand avgörs frågan av arbetsdomstolen, men i praktiken löses de flesta ärenden lokalt.

Frånvaron av individgarantier — löneökningar som garanterar att alla får minst X procent — innebär att det i teorin är möjligt att en enskild arbetstagare inte får någon löneökning alls, om arbetsgivaren bedömer att prestationen inte motiverar det. Det är ovanligt men lagligt inom ramen för avtalet.