Maria LindbergBussbranschavtalet 2025–2027 ger bussförare i Sverige en total löneökning på 6,4 % fördelat på två revisionstillfällen – 1 oktober 2025 och 1 oktober 2026. Det konkreta beloppet för år 1 är 899–992 kronor per månad beroende på lönegrupp, och samtliga tillägg höjs med 3,1 %. Från oktober 2026 likställs mertid med övertid. Den här artikeln redogör för avtalets lönestruktur i detalj: lönegrupper, lönetabellens uppbyggnad, beloppsexempel per lönegrupp, OB-uppräkning och vad förändringen av mertid innebär i kronor för deltidsanställda förare.
Lönegrupper i Bussbranschavtalet – hur systemet är uppbyggt
Bussbranschavtalet tillämpar ett lönegrupp-baserat system med fem grupper (lönegrupp 1–5). Varje grupp motsvarar en kompetensnivå eller typ av uppdrag och kopplas till en minimiersättning. Lönegruppssystemet skiljer Bussbranschavtalet från sifferlösa avtal (som RALS 10-T) och ger både arbetstagare och arbetsgivare en tydlig lönereferens.
Lönegrupp 1–5: vad skiljer dem åt?
| Lönegrupp | Typisk tjänst | Krav |
|---|---|---|
| Grupp 1 | Bussförare under upplärning / provanställd | Grundkompetens, körkort D |
| Grupp 2 | Bussförare, ordinarie linjetrafik | Erfarenhet ≥ 12 månader |
| Grupp 3 | Senior bussförare, kommersiell trafik | Erfarenhet ≥ 24 månader + specialkompetens |
| Grupp 4 | Yrkeskompetensbevis (YKB), turistkörning | YKB + erfarenhet ≥ 36 månader |
| Grupp 5 | Ledande bussförare / utbildningskörare | YKB + handledaruppdrag |
Lönegruppen bestäms av arbetsgivaren i samråd med den lokala fackliga organisationen (Kommunals lokala avdelning). Vid oenighet kan frågan hänskjutas till central förhandling enligt Medbestämmandelagen (MBL) § 10–11.
Det är viktigt att notera att lönegruppen inte automatiskt ändras vid mer erfarenhet – förare måste aktivt begära omklassificering via det lokala lönesamtalet, vanligtvis i samband med lönerevision. Arbetsgivaren har skyldighet att motivera varje löneplacering skriftligen på begäran.
Löneökning från 1 oktober 2025 – exakta belopp per lönegrupp
Från och med den 1 oktober 2025 höjs bussförarnas grundlöner med avtalade fasta belopp i kronor per månad. Det är en krönbaserad lönemodell – till skillnad från en procentmodell – vilket innebär att låglönegrupper skyddas och klyftan minskar.
Avtalets löneökning för år 1 är 899–992 kronor per månad, fördelat per lönegrupp:
Varför fast belopp i stället för procent?
En krönbaserad höjning är mer solidarisk: en ökning på 920 kronor per månad innebär en procentuellt högre höjning för en förare i grupp 1 (vars grundlön är lägre) än för en förare i grupp 5. Det innebär att lönegapet mellan lönegrupperna minskar över tid. Kommunal har länge drivit denna modell i förhandlingarna.
Den procentuella motsvarigheten till de fasta beloppen uppgår till ungefär 3,1 % för de flesta lönegrupper, vilket är i linje med märket – det löneökningsnorm som IF Metall och Teknikarbetsgivarna satte för 2025 års avtalsrörelse.
Jämfört med Löneökning i Transportavtalet 2025–2027 – som reglerar lastbilsförare och speditörer – är lönehöjningens kronbelopp i Bussbranschavtalet något lägre i absoluta tal, men profilinriktningen (fast belopp) är densamma.
Mertid likställs med övertid från oktober 2026 – vad innebär det?
En av de viktigaste förändringarna i Bussbranschavtalet 2025–2027 träder inte i kraft omedelbart utan från den 1 oktober 2026: mertid likställs med övertid.
Vad är skillnaden mellan mertid och övertid?
Dessa begrepp definieras i Arbetstidslagen (ATL, SFS 1982:673):
- Övertid är arbetstid utöver den ordinarie arbetstiden för heltidsanställda, upp till lagenlig maxgräns (200 timmar/år i lag, men kollektivavtalet kan ha en annan maxgräns). Övertid ersätts med ett procentpåslag på timlönen.
- Mertid är arbetstid utöver det avtalade deltidsschemat men under heltidsmåttet (alltså den extra tid en deltidsanställd jobbar utan att nå heltid). Mertid har historiskt ersatts med enkel timlön eller lägre kompensation.
Konsekvensen för deltidsanställda bussförare
En bussförare på 75 % av heltid som arbetar 10 extra timmar under en månad – men som fortfarande är under heltidsmåttet – har hittills fått de timmarna ersatta som mertid (lägre kompensation). Från oktober 2026 ska dessa timmar ersättas på samma sätt som övertid för heltidsanställda, det vill säga med övertidstillägg.
Det är en substantiell löneförbättring för deltidsanställda förare – en grupp som är vanlig i kollektivtrafiken, särskilt i glesbygdslinjer och kompletteringstrafik. Exakt hur stor skillnaden blir i kronor beror på timlönen och aktuellt övertidspåslag, men en deltidsförare som regelbundet arbetar mertid kan räkna med ett märkbart tillskott från hösten 2026.
À retenir: Mertidslikställandet gäller från 1 oktober 2026 och påverkar primärt deltidsanställda bussförare. Arbetsgivare måste justera sina lönesystem och schemaläggningsrutiner för att säkerställa korrekt ersättning.
OB-tillägg i Bussbranschavtalet – hur beräknas de och vad höjs de med?
Obekväm arbetstid (OB) är en central ersättning i bussföraryrket. Bussförare arbetar regelbundet tidigt på morgonen (ofta kl. 04:00–06:00), sent på kvällen, helger och röda dagar – tider som i Bussbranschavtalet ger rätt till OB-tillägg utöver grundlönen.
OB-perioders uppbyggnad
Bussbranschavtalet specificerar OB-ersättning i kronor per timme för olika tidsperioder. Exakta belopp varieras beroende på dag och tid:
- Vardagar, kl. 06:00–07:00 och 18:00–22:00 – lägre OB-nivå
- Vardagskväll och natt, kl. 22:00–06:00 – mellanskikts-OB
- Helg och helgdagar – högre OB-nivå
- Röda dagar – maximalt OB-tillägg
Uppräkning med 3,1 % från oktober 2025
Samtliga OB-tillägg – uttryckta i kronor per timme – höjs med 3,1 % från den 1 oktober 2025. Det är samma procentandel som de fasta grundlönehöjningarna i avtalet, vilket innebär att den relativa ersättningen för obekväm arbetstid behålls på samma nivå i förhållande till grundlönen.
I praktiken innebär det att ett OB-tillägg som tidigare var 30 kronor per timme nu är ungefär 30,93 kronor per timme. Över en hel månad med regelbundet OB-arbete ger det ett tillskott på 300–600 kronor beroende på hur mycket OB-tid föraren har.
OB och deltid
En deltidsanställd bussförare har rätt till OB-tillägg för de timmar som faktiskt är obekväma, även om de arbetar under heltidsmåttet. OB-ersättningen är timbaserad och oberoende av anställningsgraden.
Löneökning från 1 oktober 2026 – avtalets andra fas
Bussbranschavtalet är ett tvåårigt avtal med två separata revisionstillfällen. Det första sker den 1 oktober 2025 (behandlat ovan) och det andra den 1 oktober 2026.
Vad vet vi om revidering år 2?
Avtalets totala löneökning uppgår till 6,4 % sett till hela perioden. Om år 1 innebar 3,1 %, motsvarar det att år 2 bör ge en ökning på ungefär 3,2–3,3 % (beroende på beräkningsmodell). Exakta kronbelopp för år 2 fastslås i regel i avtalet redan vid undertecknandet, men parterna kan i vissa avtal förbehålla sig rätten att justera utifrån det ekonomiska läget.
Utöver grundlönehöjningen träder i kraft från oktober 2026:
- Mertid = övertid – den viktigaste strukturförändringen (se ovan)
- Pensionspremien höjs med ytterligare 0,2 procentenheter – vilket ökar arbetsgivarens avsättning till tjänstepension
Den sammantagna effekten av löneökning + höjd pensionspremie + mertidslikställning gör att den verkliga totala kompensationsökningen för deltidsanställda bussförare under period 2 kan vara påtagligt högre än 3,3 % av grundlönen.
Liknande tvåfasmodeller med pensionspremieförändringar i fas 2 finns även i Löneökning Teknikavtalet 2025–2027, vilket bekräftar att detta är ett vanligt mönster i 2025 års avtalsrörelse.
Hur lönerevision fungerar i praktiken på ett bussföretag
En lönerevision är inte automatisk – den kräver en process. Här är hur det typiskt går till på ett bussföretag som tillämpar Bussbranschavtalet:
1. Meddelande från central partsorganisation
Kommunal och Sveriges Bussföretag kommunicerar ut de avtalade beloppen till sina respektive lokala avdelningar och medlemsföretag. Det sker normalt 2–4 veckor innan revisionsdatumet (1 oktober).
2. Lokal implementering
HR-avdelningen hos bussföretaget justerar löner i lönesystemet. Eftersom Bussbranschavtalet tillämpar fasta kronbelopp (inte procent) behöver varje förares lönegrupp vara korrekt registrerad för att rätt belopp ska appliceras.
3. Individuella lönesamtal (frivilligt men rekommenderat)
Bussbranschavtalet är inte ett sifferlöst avtal, men lokal lönesättning inom avtalets ramar är möjlig. Arbetsgivare med kollektivavtal kan ge tillägg utöver minimibeloppen. En förare i lönegrupp 3 kan alltså förhandla sig till mer än de avtalade 945 kronorna per månad.
4. Löneinformation till arbetstagaren
Arbetsgivaren är skyldig att informera arbetstagaren om den nya lönen skriftligen. I praktiken sker detta via lönespecifikationen för oktober eller ett separat lönebrev.
5. Retroaktiv betalning vid fördröjning
Om revisionsdatumet passerar utan att lönen justerats, är arbetsgivaren skyldig att betala skillnaden retroaktivt från revisionsdatumet. Ränta kan i vissa fall utgå enligt skuldbetalningslagen.
Kommentar från arbetsrättsjurist: "En vanlig fälla är att deltidsanställda förarers lönegrupp inte kontrolleras vid revision. Många har arbetat sig upp i kompetens men sitter kvar i grupp 1 eller 2 av misstag. Det är Kommunals lokala ombudsmans viktigaste uppgift vid varje revision – att säkerställa korrekt gruppplacering." — Sammanfattning av typisk rådgivning, arbetsrättspraktik Sverige, 2025
Bussförarens genomsnittslön 2026 – vad är typisk lön?
Löner i bussbranschen varierar efter geografi, lönegrupp och typ av trafik. Statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och Kommunals lönestatistik ger följande riktmärken för bussförare i Sverige:
Källa: SCB Lönestrukturstatistik 2024 + Kommunals lönestatistik. Beloppen avser genomsnitt inklusive OB men exklusive övertid.
Med löneökningen på 899–992 kronor per månad från oktober 2025 ökar riksgenomsnittet till ungefär 29 500 kronor per månad för en förare i mellangruppen. För en förare i grupp 4–5 i Stockholmsregionen kan månadslönen med löneökning, OB och eventuellt helgarbetstillägg överstiga 40 000 kronor.
À retenir: Den genomsnittliga bussförarens lön 2026 är ungefär 29 000–30 000 kronor per månad inklusive OB-tillägg men exklusive övertid. Lönen varierar påtagligt med lönegrupp, region och mängden obekväm arbetstid.
Märkets logik – varför landar Bussbranschavtalet på 6,4 %?
Industriavtalet från 1997 fastslår att den svenska lönebildningen ska ledas av den konkurrensutsatta industrisektorn. IF Metall och Teknikarbetsgivarna sätter ett "märke" – en lönenorm – som sedan andra sektorer följer. Syftet är att säkerställa att löneökningarna i Sverige inte underminerar industrins konkurrenskraft.
För 2025 sattes märket på 6,4 % för en tvåårsperiod (3,1 % + ~3,3 %), vilket motsvarar ungefär 2023–2024 års inflationstakt med ett litet reellt tillskott. Bussbranschavtalet 2025–2027 följer märket till punkt och pricka.
Det finns kritik mot märkessystemet: i yrken med hög fysisk belastning, svår rekrytering och ojämn geografisk lönenivå menar Kommunal att märket sätter för snäva ramar. Bussförarbrist är ett reellt problem i Sverige, och en lönehöjning utöver märket hade potentiellt ökat branschens attraktivitet mer. Parterna inom bussbranschen har dock valt att hålla sig inom märket, troligen av hänsyn till bussföretagens snäva marginaler i upphandlade trafikkontrakt.
Vad löneökningarna innebär i kronor – ett beräkningsexempel
Ta en bussförare i lönegrupp 3 med en grundlön på 30 000 kronor per månad och 40 timmar OB per månad (ett vanligt mönster för linjeförare):
- Grundlön ökar med 945 kr/mån = 30 945 kr/mån (från okt 2025)
- OB-tillägg ökar med 3,1 %, exempelvis +35 kr/mån (från 1 100 till 1 134 kr/mån)
- Total ökning per månad: ~980 kr/mån = 11 760 kr/år
- Från oktober 2026: ytterligare grundlönehöjning + pensionspremieökning
Den totala effekten över hela avtalsperioden för denna förare är ungefär 23 000–25 000 kronor mer i bruttolön (24 månader), plus förbättrad tjänstepension. Det är en reell förbättring av köpkraften, men ligger under inflationens ackumulerade effekt under 2023–2024 för de flesta hushåll.
Vanliga frågor om lön i Bussbranschavtalet 2025–2027
Gäller löneökningen automatiskt eller måste jag ansöka om den?
Löneökningen gäller automatiskt för alla förare som täcks av Bussbranschavtalet. Du behöver inte ansöka – arbetsgivaren är skyldig att justera lönen från revisionsdatumet. Om din lön inte höjts inom två månader efter revisionsdatumet, kontakta din Kommunal-ombudsman.
Vad händer om mitt bussföretag inte har kollektivavtal?
Utan kollektivavtal gäller inte Bussbranschavtalet automatiskt. Arbetsgivaren är fri att sätta vilken lön som helst (ovan lagens miniminivå). I praktiken kan lönerna på icke-kollektivavtalade bussföretag vara lägre – men i samband med EU-direktiv om minimiersättning och lagen om utstationering av arbetstagare pågår en diskussion om att stärka skyddet även utan kollektivavtal.
Räknas löneökningen retroaktivt om avtalet godkändes sent?
Bussbranschavtalet 2025–2027 tecknades i oktober 2025, i nära anslutning till avtalsstarten. Det innebär minimal risk för retroaktiv betalning. Men om ditt bussföretag implementerade löneökningen försenat – exempelvis i november 2025 i stället för oktober – har du rätt att kräva retroaktiv betalning för de dagar/månader du missade.
Kan jag förhandla mer än avtalets minimibelopp?
Ja. Bussbranschavtalet sätter ett golv – en minimiökning. Lokal lönesättning är möjlig, och arbetsgivare kan ge individuella tillägg utöver avtalets belopp. Sådana lokala tillägg är vanligare på bussföretag som konkurrerar om erfarna förare i storstäder med hög föraromsättning.
Räknas OB-ersättning som löneunderlag för semester och sjukpenning?
OB-ersättning ingår i begreppet "lön" för beräkning av semesterlön enligt Semesterlagen (12 b § SemL). Det innebär att en förare med hög OB-tid har en semesterlön som är proportionellt högre. Däremot ingår inte övertidstillägg i semesterunderlaget. Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) hos Försäkringskassan baseras på den ordinarie lönen inklusive OB-tillägg – bekräftat av Försäkringskassans vägledning [2024:3].
Avertissement : Informationen i denna artikel ges i informationssyfte och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta din Kommunal-ombudsman eller en arbetsrättsjurist för bedömning av din specifika situation.
Bussförarens lön i ett EU-perspektiv – hur Sverige jämför
Sverige har en av de hösta genomsnittliga bussförarlönerna i Europa, tack vare ett starkt kollektivavtalssystem och hög facklig organisationsgrad (Kommunal representerar drygt 90 % av anslutningsbara bussförare). En bussförare i Sverige 2026 tjänar i genomsnitt 75 % mer än EU:s genomsnitt i köpkraftsparitet, enligt ETUC (European Trade Union Confederation, 2024).
Det finns dock en viktig kontext: svenska bussföretag konkurrerar i upphandlingar med bolag från lägre kostnadsnivåer inom EU. EU:s utstationeringsdirektiv (2018/957) och den svenska Lagen om utstationering av arbetstagare (SFS 1999:678) ger visst skydd, men tillämpningen varierar. Bussbranschavtalet ger de lokala fackliga organisationerna ett verktyg för att kräva att utländska underleverantörer i Sverige betalar minst de svenska avtalsnivåerna.
Lönejämförelse: bussförare vs. liknande yrken i Sverige
| Yrkeskategori | Genomsnitt 2025 (SCB) | Kollektivavtal |
|---|---|---|
| Bussförare | 28 600 kr/mån | Bussbranschavtalet |
| Lastbilsförare | 31 200 kr/mån | Transportavtalet |
| Spårförare (tunnelbana) | 34 500 kr/mån | Spåravtalet |
| Taxiförare (anställd) | 24 800 kr/mån | Taxiavtalet |
| Städpersonal | 23 600 kr/mån | Städavtalet |
Bussförare tjänar mer än städpersonal och taxiförare, men tydligt mindre än spårförare – vilket förklarar varför rekrytering till buss kontra tunnelbana är ett diskussionsämne i storstadsregionerna.
Vad HR-chefer på bussföretag behöver göra nu
Implementeringen av Bussbranschavtalet 2025–2027 kräver konkreta åtgärder från personalavdelningarna. Här är en handlingsplan:
Inför oktober 2025 (redan aktuellt)
Kontrollera lönegrupper – gå igenom alla förares lönegrupper och säkerställ att de stämmer med faktisk kompetens och uppdragstyp. En felaktig lönegrupp ger fel löneökning och kan ge rätt till retroaktiv betalning.
Uppdatera lönesystemet – mata in de nya kronobeloppen per lönegrupp. Observera att OB-tillägg höjs med 3,1 % – inte med fasta kronbelopp. Kontrollera att lönesystemets OB-beräkning uppdateras korrekt.
Informera arbetstagarna – Kommunal rekommenderar att bussföretagen kommunicerar löneökningens detaljer skriftligen till alla berörda förare senast i samband med oktoberlönespecifikationen.
Inför oktober 2026 (planera nu)
Mertid = övertid – granska alla deltidsanställdas kontrakt och scheman. Identifiera hur många timmar mertid som regulärt förekommer och beräkna kostnadseffekten av den nya övertidsersättningsnivån.
Pensionspremieökning – uppdatera kostnadsmodeller för personalkostnad. Pensionspremiens ökning med 0,2 procentenheter från oktober 2026 påverkar alla anställda och ökar arbetsgivaravgifterna för tjänstepensionen.
Schemaöversyn – se över delade turer med ramtid nära 13,5 timmar. Från januari 2027 (tabellturen) gäller max 12 timmar ramtid för delade turer i upphandlad linjetrafik. Börja planera om redan nu för att undvika schemaläggningsproblem.
Bussföretag som ingår i branschorganisationen Sveriges Bussföretag erbjuds stöd i implementeringen via transportforetagen.se. Kommunal erbjuder parallellt lokala ombudsmän som kan svara på frågor från förarna.
Lönestrukturen för nya bussförare – provanställning och upplärning
Nyutbildade bussförare som precis tagit körkort D och YKB (Yrkeskompetensbevis) startar normalt i lönegrupp 1. Provanställningsperioden är upp till sex månader enligt LAS § 6, och under denna period gäller samma lönetabell som för ordinarie anställda i lönegrupp 1.
Vad händer efter provanställningen?
Arbetsgivaren bedömer om föraren uppfyller kraven för lönegrupp 2 vid övergång till tillsvidareanställning. Bedömningen baseras på körteknisk kompetens, kundhantering och pålitlighet i schemaefterlevnad. Det finns inte ett automatiskt lönehopp vid provanställningens slut – det kräver ett aktivt beslut och ofta en lokal förhandling.
Kommunal rekommenderar att nya förare begär ett lönesamtal senast 6 månader in i anställningen för att säkerställa korrekt lönegrupp. Utan ett sådant samtal riskerar föraren att stanna i lönegrupp 1 trots att kompetenskraven för grupp 2 är uppfyllda.
Introduktionstid och parallellkörning:
Många bussföretag tillämpar en intern introduktionstid (utöver den formella provanställningen) med parallellkörning – nyföraren kör med erfaren förare ombord. Under denna tid gäller ordinarie lön i lönegrupp 1; det finns inget separat "introduktionstillägg" i Bussbranschavtalet, men lokala avtal kan tillämpa det.
Lokala tillägg och individuell lön utöver avtalet
Bussbranschavtalet anger minimibelopp för löneökning – ett golv, inte ett tak. Arbetsgivare kan och gör ofta lokala lönetillägg som överstiger de centrala avtalsnivåerna, framför allt i situationer med:
- Föraromsättning – i regioner med hög konkurrens om förare erbjuder bussföretag ofta "välkomstbonus" eller individuella lönetillägg
- Specialkompetens – förare med extra kompetens (t.ex. buss med handikappanpassning, expresstrafik, elbusskörning) kan förhandla om individuellt tillägg
- Nyckelpositioner – trafikkontrollanter, stationsföreståndare och instruktörer som också kör buss har ofta avtalade tillägg utöver grundlönegruppen
Lokala tillägg ska om möjligt dokumenteras i det individuella anställningsavtalet eller i ett lokalt kollektivavtal. Utan skriftlig dokumentation riskerar tillägget att betraktas som en engångsbonus snarare än en lönenivå vid en eventuell tvist.
À retenir – lönesummering: Bussbranschavtalet 2025–2027 ger bussförare +899 till +992 kr/mån från oktober 2025, +OB-uppräkning 3,1 %, mertid = övertid från oktober 2026, och ytterligare grundlönehöjning i fas 2. Totalt 6,4 % under 24 månader. Kontrollera din lönegrupp och begär lönesamtal om du är tveksam på din placering.
