Drygt 220 000 lärare, rektorer och studie- och yrkesvägledare i kommuner och regioner fick i april 2025 ett nytt kollektivavtal. Huvudöverenskommelse HÖK 25 med OFR:s förbundsområde Lärare — tecknad mellan Sveriges Lärare och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) — gäller från 2025-04-01 till 2027-03-31 och reglerar allt från löneökningar och arbetstid till semester, övertid, anställningsskydd och pension. Det är ett av de mest omfattande kollektivavtalen inom den kommunala sektorn och träffar var tionde sysselsatt person i Sverige.
À retenir: HÖK 25 innebär löneökningar på 3,4 % år 2025 och 3,0 % år 2026 — i linje med industrins märke. Individuell och differentierad lönesättning kvarstår som modell, med garanterat utfall för kollektivet. Under avtalsperioden ska parterna förhandla om reglering av lärares arbetstid, med hänsyn till pågående statlig utredning.
HÖK 25 och parterna – ett avtal för en hel lärarkår
Huvudöverenskommelse (HÖK) är den centrala form av kollektivavtal som reglerar löner och allmänna anställningsvillkor för kommunalt anställda. HÖK 25 med OFR:s förbundsområde Lärare är avtalet specifikt för lärarkategorier och tecknades av Sveriges Lärare — det samlade förbundet för lärare i förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning — och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) å arbetsgivarsidan. Sobona, det kommunala företagens arbetsgivarorganisation, är medpart för de lärare som är anställda hos kommunala bolag.
OFR (Offentliganställdas Förhandlingsråd) är den förhandlingsorganisation under vilken Sveriges Lärare sluter avtalet. Förbundsområdet Lärare inom OFR är distinkt från t.ex. förbundsområdet Hälso- och sjukvård och ger lärarkåren en separat förhandlingsordning med egna avtalsfrågor. Avtalet gäller inte för lärare anställda i friskolor — dessa täcks av andra avtal, exempelvis Almega-avtalen.
"HÖK 25 innebär att vi nu har ett avtal som ger lärare förutsägbarhet kring lön och villkor under två år, samtidigt som parterna under perioden fortsätter arbeta med de strukturella frågorna om arbetstid." — Representant, Sveriges Lärare, april 2025
Löner och löneökning 2025–2027 – industrins märke som norm
Den kanske mest uppmärksammade delen av HÖK 25 är lönemodellen. Avtalet fastslår löneökningar på 3,4 % under 2025 och 3,0 % under 2026, vilket motsvarar det svenska märket satt av industrin via Industriavtalet — den norm som i decennier fungerat som tak och riktmärke för den svenska löneutvecklingen.
Lönesättningen i HÖK 25 är individuell och differentierad, vilket innebär att varje lärares löneökning sätts av arbetsgivaren utifrån prestation, kompetens och bidrag — inte enligt centralt fastlagda lönetabeller. Det finns emellertid ett garanterat utfall: om en lärare inte uppnår en viss minimiökning efter den lokala löneprocessen, aktiveras ett garantibelopp som säkrar att kollektivet totalt sett når det avtalade utrymmet.
För HR-chefer och rektorer innebär detta att löneöversynen — vanligen förlagd till april respektive oktober beroende på avtalstidpunkt — måste dokumenteras noggrant. Arbetsgivaren har ett tydligt ansvar att motivera lönesättningen och föra meningsfulla lönesamtal med varje anställd. Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) kräver dessutom att facket informeras och förhandlas med om löneprocessens principer.
Arbetstid och anställningsformer – en fråga under förändring
Lärares arbetstid är en av de mest komplexa frågorna i den svenska arbetsrätten. HÖK 25 reglerar arbetstiden inom ramen för två anställningsformer: ferietjänst och semestertjänst.
Ferietjänstanställda lärare — den vanligaste formen i kommunala skolor — har en årsarbetstid på cirka 1 767 timmar. Dessa timmar är inte fördelade som en vanlig 40-timmarsvecka: läraren arbetar mer intensivt under läsåret och har ferier (skollov) som obetald ledighet inbakad i lönemodellen. Semestertjänstanställda lärare följer i stället standardmodellen med max 40 timmar per vecka och rätt till semester enligt Semesterlagen.
En central punkt i HÖK 25 är att parterna under avtalsperioden ska förhandla om reglering av lärares arbetstid med hänsyn till den pågående statliga utredningen om lärares arbetstid (tillsatt av regeringen 2024). Denna förhandlingsklausul är ovanlig i kollektivavtalssammanhang och signalerar att frågan om hur lärares arbetstid ska fördelas och dokumenteras är olöst. Utredningens förslag förväntas presenteras 2025–2026 och kan komma att påverka kommande avtal.
Semester, OB och övertid – dina rättigheter under avtalet
Lärares rätt till semester och ledighet regleras i samspelet mellan Semesterlagen (SemL 1977:480) och HÖK 25. För ferietjänstanställda är systemet särpräglat: ledigheten under skollov är inte semester i lagens mening utan ferieledighet — en form av betald ledighet som är inbakad i lönestrukturen. Detta innebär att arbetsgivaren i princip kan förlägga viss arbetstid under lov, om detta avtalats lokalt eller ingår i arbetsschema.
OB-tillägg (obekväm arbetstid) aktualiseras när lärare arbetar på kvällar, nätter eller helger — exempelvis vid föräldramöten på kvällstid, skolresor med övernattning eller helgarrangemang. Rätten till OB-ersättning styrs av HÖK 25 och eventuella lokala kollektivavtal. Övertid uppstår när arbetsgivaren beordrar arbete utöver ordinarie årsarbetstid — en situation som kräver tydlig dokumentation och godkännande för att ersättningsrätt ska gälla.
Arbetsrättsjurister som hanterar tvister om OB och övertid för lärare stöter ofta på gränsdragningsproblem: är kvällsarbete "beordrat" eller "självvalt"? HÖK 25 är tydlig med att övertid måste beordras eller godkännas i förväg av arbetsgivaren — retroaktivt godkännande ger i regel ingen ersättningsrätt. För lärare med kollektivavtal inom handel och detaljhandel är reglerna utformade på liknande sätt, men med branschspecifika OB-gränser.
Anställningsskydd och uppsägning – LAS och avtalets skyddsregler
Lärare som är tillsvidareanställda i kommuner och regioner skyddas av Lagen om anställningsskydd (LAS) i samverkan med HÖK 25. Uppsägning från arbetsgivarens sida kräver saklig grund — antingen arbetsbrist (organisatoriska skäl, neddragningar, omorganisation) eller personliga skäl (misskötsamhet, samarbetssvårigheter, bristande prestation).
Turordningsreglerna vid driftsinskränkning (LAS §22) innebär att den lärare med kortast anställningstid i princip sägs upp först — regeln "sist in, först ut". Kollektivavtal kan och ska i dessa fall tillämpas av arbetsgivaren i samråd med facket. Sveriges Lärare kan förhandla om avvikelser från turordningslistan om det krävs för att arbetsgivaren ska kunna behålla nyckelkompetens.
HÖK 25 innehåller dessutom bestämmelser om omställningsstöd via Omställningsfonden (KOM-KL via AFA Försäkring), som ger uppsagda lärare rätt till stöd för kompetensutveckling och jobbsökning. För lärare som löper risk att drabbas av neddragningar är det centralt att känna till dessa rättigheter redan innan varsel utfärdas. Vid tvister kan RALS-avtalet för statliga arbetstagare tjäna som jämförelsepunkt för vilka skyddsnivåer som gäller i offentlig sektor generellt.
Försäkringar och pension – den kollektivavtalade tryggheten
Det kanske mest underskattade värdet i HÖK 25 är det samlade försäkringsskyddet och tjänstepensionen som medföljer anställningen — utan att läraren aktivt behöver teckna dem.
Tjänstepensionen regleras av KAP-KL respektive AKAP-KL (beroende på anställningsstart och lönenivå) och förvaltas primärt av KPA Pension. Den förmånsbestämda delen av KAP-KL garanterar en viss pensionsnivå baserad på lön och anställningstid, medan den premiebestämda delen i AKAP-KL ger valfriheten att placera pensionskapitalet i fonder.
De kollektivavtalade försäkringarna via AFA Försäkring inkluderar:
- AGS-KL (Avtalsgruppsjukförsäkring): ekonomiskt stöd vid långvarig sjukdom utöver sjukpenning
- TFA-KL (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada): ersättning vid skada eller sjukdom som uppstår i arbetet
- TGL-KL (Tjänstegrupplivförsäkring): engångsbelopp till efterlevande vid dödsfall
- FPT (Föräldrapenningtillägg): kompletterar Försäkringskassans föräldrapenning upp till 90 % av ordinarie lön
- KOM-KL: omställningsstöd vid uppsägning pga. arbetsbrist
Sammantaget representerar dessa förmåner ett ekonomiskt värde motsvarande 4–7 % av bruttolönen — ett icke obetydligt tillägg till den avtalsförda löneutvecklingen. HÖK Kommunal 2025–2027 — som täcker vård- och omsorgspersonal i samma sektor — tillämpar i princip samma försäkringsstruktur, vilket ger en bra jämförelsegrund för HR-chefer som hanterar flera personalgrupper.
Avertissement : Informationen i detta dossier är av allmän karaktär och ersätter inte juridisk rådgivning. Lärare och arbetsgivare som har specifika frågor om avtalstolkning bör kontakta Sveriges Lärare, SKR eller en specialiserad arbetsrättsjurist.
Vad HÖK 25 innebär i praktiken – för lärare, HR och arbetsgivare
HÖK 25 är inte enbart ett löneavtal — det är ett ramverk som styr hela anställningsrelationen för kommunens lärare. Att förstå avtalets logik är avgörande för tre grupper:
För läraren är avtalet skyddet mot godtyckliga beslut. Lönesättningen måste följa avtalade principer, övertid måste ersättas, och vid omorganisation aktiveras turordningsregler och omställningsstöd. Att vara fackligt ansluten via Sveriges Lärare ger dessutom tillgång till juridisk rådgivning och förhandlingsstöd vid enskilda tvister.
För HR-chefen innebär HÖK 25 ett tydligt regelverk men också tolkningsutrymme. Löneöversynsprocessen måste dokumenteras, lönesamtal genomföras och lönesättningsprinciperna kommuniceras öppet. MBL §19 kräver primär förhandling med facket om löneprocessens utformning. Missar arbetsgivaren dessa steg riskeras inte bara fackliga påpekanden — i värsta fall kan besluten undanröjas via arbetsdomstolen (AD).
För arbetsrättsjuristen är HÖK 25 ett levande dokument som interagerar med LAS, MBL, Semesterlagen, Arbetstidslagen och Arbetsmiljölagen. Tolkningen av vad som räknas som "övertid" för en ferietjänstanställd lärare, eller vad som gäller vid kollision mellan HÖK 25:s feriebestämmelser och Semesterlagens tvingande regler, är frågor som regelbundet hamnar i arbetsrättsliga tvister.
Officiella källor och avtalsregister
Avtalstexterna för HÖK 25 finns tillgängliga i Medlingsinstitutets avtalsregister och via Sveriges Lärares webbplats. Den fullständiga Bilaga 1 till HÖK 25 — löner och allmänna anställningsvillkor är det primära referensdokumentet för detaljerade avtalstolkningar. SKR:s sida om HÖK med OFR:s förbundsområde Lärare ger arbetsgivarperspektivet och vägledning för implementering.
Lärarbrist och kompetensförsörjning – avtalets bredare sammanhang
Bakgrunden till HÖK 25 kan inte förstås utan att nämna den akuta lärarbristen i Sverige. Enligt Skolverkets prognoser beräknas bristen på behöriga lärare uppgå till 30 000–45 000 lärare till år 2035 [Skolverket, Lärarprognos 2023]. Avtalsförhandlingarna 2025 påverkades direkt av denna struktur: arbetsgivarens behov av att rekrytera och behålla lärare skapade ett förstärkt förhandlingstryck för löneökningar, och Sveriges Lärare kunde driva igenom krav på löneökningar i linje med märket.
Parterna är också eniga om att löneutveckling ensam inte löser lärarbristen. Arbetstidsfrågorna — hur lärares uppdrag definieras, vad som räknas som reglerad respektive förtroendearbetstid, och hur undervisningstid ska vägas mot för- och efterarbete — är strukturella problem som HÖK 25 inte fullt ut löser. Därav förhandlingsklausulen om arbetstid under avtalsperioden.
Partsgemensamma insatser planeras också inom ramen för HÖK 25, bland annat kring kompetensutveckling och karriärvägar för lärare. Karriärtjänstereformen — med förstelärare (reglerade i Skollagen och finansierade statligt) — är ett komplement till avtalets lönestruktur som ger kommunerna möjlighet att differentiera ersättningen ytterligare utanför den centrala lönepotten.
Dossierets struktur – vad varje artikel täcker
Detta dossier om HÖK 25 med OFR:s förbundsområde Lärare 2025–2027 är organiserat i sex tematiska artiklar, var och en med fokus på ett specifikt kärnområde i avtalet. Artiklarna är skrivna för att kunna läsas fristående, men fungerar bäst som en samlad helhet:
- Lön och löneökning — lönemodellen i detalj: garanterat utfall, individuell differentiering och praktiska exempel på löneöversyn
- Arbetstid och flextid — ferietjänst kontra semestertjänst, reglerad och förtroendearbetstid, och vad den statliga utredningen kan innebära
- Semester och ledighet — ferieledigheten jämfört med Semesterlagens regler, vad som händer vid sjukdom under feriet
- OB-tillägg och övertid — sju konkreta regler för när OB och övertid uppstår och hur ersättningen beräknas
- Uppsägning och anställningsskydd — LAS och HÖK 25 i samverkan: turordning, omplacering och ogiltigförklaring
- Tjänstepension och försäkringar — KAP-KL/AKAP-KL, AFA Försäkringens produkter och hur du läser din pensionsprognos
