Den 1 april 2025 trädde ett nytt kollektivavtal i kraft för drygt 55 000 tjänstemän på ungefär 1 000 IT- och techföretag i Sverige. IT-avtalet TechSverige 2025–2027, förhandlat mellan arbetsgivarorganisationen TechSverige (Almega) och fackförbunden Unionen, Sveriges Ingenjörer och Akavia, sätter ramarna för lön, arbetstid, pension och anställningsskydd under en period av accelererande digitalisering och ökad global konkurrens om techkompetens. Det totala avtalsvärdet uppgår till 6,4 procent fördelat på två avtalsår.
Det här dossiert ger anställda, HR-chefer och arbetsrättsjurister ett samlat underlag: vad avtalet innehåller, vad det innebär i praktiken och var gränserna mot LAS, MBL och Semesterlagen går.
Avtalets parter, räckvidd och bakgrund
IT-avtalet TechSverige är ett tjänstemannaavtal som gäller anställda på företag anslutna till TechSverige (en branschorganisation inom Almega). Avtalet löper från den 1 april 2025 till den 31 mars 2027 och täcker yrkesroller som mjukvaruutvecklare, IT-konsulter, systemarkitekter, projektledare och supportpersonal på de cirka 1 000 medlemsföretagen.
Tre fackförbund står som motparter: Unionen (det enskilt största, med majoriteten av de anslutna), Sveriges Ingenjörer och Akavia. Varje förbund förhandlar parallellt med TechSverige, men villkoren samordnas i hög grad för att skapa en enhetlig arbetsmarknadsmodell inom sektorn.
Avtalsperioden på 24 månader är kortare än de tre- eller fyraårsavtal som förekommer i vissa andra branscher. Det ger parterna möjlighet att anpassa villkoren snabbare om konjunktur, inflation eller branschstruktur förändras påtagligt — en viktig buffert i en sektor där både lönenivåer och arbetsformer förändras snabbare än genomsnittet. Avtalet avvecklar dessutom nattarbetsförbudet och ger arbetsgivarna möjlighet att flytta lönerevisionsdatumet från den 1 april, vilket ökar den operativa flexibiliteten.
Löneökningar, minimilön och lönerevisionsmodellen
Avtalets ekonomiska kärna är en total löneökning på 5,5 procentenheter fördelade på lön: 3,0 procent från den 1 april 2025 och 2,5 procent från den 1 april 2026. Utöver detta tillkommer 0,5 procent för arbetstidsförkortning (en extra ledig dag per kalenderår från 2026) och 0,4 procent till flexpensionsavsättning.
Minimilönen — den lägsta tillåtna månadslönen för anställda under avtalet — fastställs till 22 100 kronor från april 2025 och höjs till 22 653 kronor från april 2026. Det är golvet; individuell lönesättning uppmuntras, och många arbetsgivare i sektorn ligger avsevärt över dessa nivåer.
Lönerevisionssystemet bygger på individuell lönesättning: löneökningarna sker inte som generella påslag utan fördelas av respektive arbetsgivare utifrån prestation, ansvar och marknadssituation. Unionen och Sveriges Ingenjörer förhandlar lokalt om utrymmet och fördelningsprinciperna. Om parterna inte når en lokal överenskommelse aktiveras en garantiregel som säkerställer att varje individ ändå erhåller en minsta löneökning, i enlighet med avtalet.
En ny bestämmelse i 2025–2027-avtalet ger arbetsgivaren möjlighet att flytta det ordinarie lönerevisionsdatumet från den 1 april, mot bakgrund av verksamhetens planeringsprocess. Detta kräver lokal förhandling med den fackliga representationen enligt 11 § Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL).
À retenir : Löneökningarna är garanterade i storlek men inte i fördelning. Som anställd bör du förbereda ett lönesamtal med konkreta argument om prestation och marknadsvärde — den individuella processen avgör om du ligger i övre eller undre delen av utrymmet.
Arbetstidsförkortning, flextid och avveckling av nattarbetsförbudet
IT-avtalet 2025–2027 inför en gradvis arbetstidsförkortning: från och med 2026 erhåller varje anställd en extra ledig dag per kalenderår. Denna rätt finansieras av de 0,5 procentenheter som avsatts i avtalspaketet och är inte beroende av lokal förhandling — den gäller automatiskt för alla som omfattas av avtalet.
Flexibel arbetstid — "flextid" — är ett vedertaget inslag i IT-branschen och regleras av Arbetstidslagen (ATL, SFS 1982:673) kompletterat med avtalets bestämmelser. Avtalet tillåter förtroendearbetstid för kvalificerade tjänstemannapositioner, vilket innebär att ordinarie arbetstidsramar ersätts av en överenskommelse om att arbetsuppgifterna ska utföras utan fast styrning av arbetstimmar. Arbetsgivaren behåller dock ansvar för att den anställde inte systematiskt övertidsarbetar, i enlighet med Arbetsmiljölagen (AML, SFS 1977:1160) kapitel 2.
En viktig nyhet är att IT-avtalet 2025–2027 avvecklar det tidigare nattarbetsförbudet. Arbetsgivare kan nu förlägga arbete nattetid (klockan 22.00–06.00) utan att behöva separat dispens, förutsatt att lokala förhandlingar genomförs och att AML:s krav på hälsoövervakning och riskbedömning uppfylls. För arbetstagare innebär detta att det är viktigt att följa upp hur det lokala facket hanterar frågan och att vara medveten om rätten till nattarbetsersättning enligt avtalets OB-regler.
Teknikavtalet Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna 2025–2027 är ett angränsande avtal med liknande flexibilitetsbestämmelser, värt att jämföra för de arbetstagare vars arbetsgivare bedriver verksamhet i både IT- och tillverkningssektorn.
Flexpension: ett förstärkt sparande för techsektorn
Flexpensionsavsättningen höjs med sammanlagt 0,4 procentenheter under avtalsperioden: 0,2 procentenheter 2025 och ytterligare 0,2 procentenheter 2026, vilket höjer den totala flexpensionsnivån till 1,7 procent av lönesumman. Flexpension är en avsättning utöver det ordinarie tjänstepensionsavtalet ITP och ger den anställde möjlighet att gå ner i arbetstid i slutet av karriären med bibehållen pensionsnivå.
Systemet administreras av Alecta och tillgångarna är förknippade med den enskilda individen — de bärs med vid eventuellt byte av arbetsgivare inom de kollektivavtalstäckta sektorerna. För en 55-årig IT-specialist med 30 år kvar till ordinarie pensionsålder innebär höjningen en märkbar ökning av det totala pensionskapitalet, även om det exakta utfallet beror på löneutveckling och fondval.
Arbetsgivare med många seniora medarbetare bör se flexpensionshöjningen som ett HR-verktyg snarare än enbart en kostnad: möjligheten till gradvis pensionering kan minska risken för kompetensflykt och bidra till en mer strukturerad successionsplanering.
Anställningsskydd, uppsägning och LAS-kopplingen
Anställningsskyddet för de 55 000 anställda under IT-avtalet TechSverige regleras i samspel med Lagen om anställningsskydd (LAS, SFS 1982:80). Sedan 2022 års LAS-reform är möjligheterna till undantag från turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist vidgade — arbetsgivare kan undanta tre nyckelpersoner från turordningen utan att behöva förhandla med facket, och ytterligare undantag kan avtalas lokalt.
IT-avtalet kompletterar LAS med egna bestämmelser om varselperioder, omplaceringsutredningar och avtalspension. Kollektivavtalet kan, enligt 2 § LAS, ge anställningsskydd som avviker från lagen i den mån det inte försämrar för arbetstagarna. Vid osäkerhet om vad som gäller är det lokala fackklubbens tolkning av avtalet — inte arbetsgivarens — som ska begäras in.
Provanställning får enligt LAS vara längst sex månader. IT-avtalet specificerar inte kortare tid, men praxis inom sektorn är att provanställning används för nya medarbetare och förlängs sällan utan saklig grund. Rätten att avbryta en provanställning utan saklig grund kvarstår för båda parter, men fackklubbarna kan kräva förhandling enligt MBL om åtgärden väcker frågor om trakasserier eller diskriminering.
Teknikavtalet 2025–2027 för Unionen och Sveriges Ingenjörer ger en jämförande bild av hur liknande anställningsskyddsfrågor hanteras i ett angränsande avtal med delvis samma parter.
Semester, OB-tillägg och övertid: avtalets vardagsvillkor
Semester och ledighet
Semesterlagen (SemL, SFS 1977:480) fastställer rätten till 25 semesterdagar per år. IT-avtalet innehåller inga generella avvikelser uppåt från denna miniminivå, men lokala överenskommelser kan ge fler dagar — i synnerhet vid längre anställningstid. Semestertillägget — den extra ersättning som betalas ut under semestern — är reglerat i avtalet och uppgår till ett tillägg om 0,5 procent av månadslönen per semesterdag, utöver ordinarie lön.
OB-tillägg och övertidsersättning
Obekväm arbetstid (OB) kompenseras med procentuella tillägg på timlönen. IT-avtalet anger specifika nivåer för kvälls-, natt- och helgarbete, vilka är bindande minimiregler. Sedan nattarbetsförbudet avvecklats 2025 kan nattarbete nu förekomma utan dispens, men OB-tillägget för natt är obligatoriskt och kan inte avtalas bort på lokal nivå utan att det kompenseras på annat vis.
Övertid regleras av ATL och IT-avtalet parallellt. Allmän övertid får uppgå till 48 timmar under en fyraveckorsperiod, med ett årsmaximum. Övertidsersättning ges antingen som pengar eller som kompledighet — de exakta nivåerna skiljer sig åt beroende på om den anställde har förtroendearbetstid eller inte.
À retenir : Anställda med förtroendearbetstid har i princip ingen rätt till övertidsersättning enligt lag, men arbetsgivaren kan ändå ha en avtals- eller praxisbaserad skyldighet att kompensera systematiskt övertidsarbete. Kontrollera ditt lokala avtal eller kontakta din fackliga kontakt.
HR-strategiska konsekvenser för arbetsgivare i IT-sektorn
Lönekostnadsökningens verkliga effekt
En löneökning på 3,0 procent 2025 och 2,5 procent 2026 kombinerat med ökad flexpensionsavsättning och arbetstidsförkortning innebär att de totala personalkostnaderna för en genomsnittlig arbetsgivare med 50 anställda under avtalet ökar med uppskattningsvis 7–9 procent under perioden, inklusive sociala avgifter och semesterlönekostnader. Det är ett tak — inte ett golv — för individuell lönesättning, och arbetsgivare i konkurrens om seniora ingenjörer eller specialister i cybersäkerhet betalar i praktiken väsentligt mer.
Lönerevisionsdatumets flexibilitet
Möjligheten att flytta lönerevisionsdatumet från den 1 april är ny och strategiskt viktig för bolag vars budgetår inte sammanfaller med kalenderåret. En arbetsgivare med oktober–september-budgetår kan nu förhandla om att revidera löner i oktober, vilket synkroniserar personalkostnader med budgetprocessen. Förutsättningen är lokal MBL-förhandling med fackklubben — en god relation med Unionens representanter är en förutsättning för att utnyttja flexibiliteten.
Rekrytering och kompetensförsörjning
Kollektivavtalet är en konkurrensfaktor vid rekrytering: 62 procent av kandidater på den svenska techmarknaden uppger i Manpower-undersökningar att avtalstäckning påverkar deras val av arbetsgivare [Manpower, 2024]. For en startup som växer från 10 till 50 medarbetare innebär anslutning till IT-avtalet ett paket av grundvillkor som gör det lättare att konkurrera om etablerade specialister mot storbolagen.
Teknikavtalet IF Metall/Verkstadsavtalet 2025–2027 illustrerar hur en annan tekniksektor hanterar liknande HR-utmaningar inom ramen för ett tjänstemannaavtal.
Officiella källor och hur du läser avtalet
IT-avtalet TechSverige 2025–2027 publiceras i sin helhet av parterna. De officiella källorna är:
- Unionen (primär källa för anställda): unionen.se/kollektivavtal/it-avtalet-inom-techsverige
- TechSverige (arbetsgivarsidan): techsverige.se
- Sveriges Ingenjörer: sverigesingenjorer.se
- MI (Ledarna): mi.se
Avtalet är uppdelat i ett huvudavtal och ett antal bilagor (till exempel bilagan om lönerevision och bilagan om flexpension). Vid tvist är det alltid den fullständiga avtalstexten — inte en sammanfattning — som är bindande. Parterna ger råd om tolkning via sina respektive rådgivningstjänster.
Inom det här dossieriet täcker vi i detalj de sex mest nachfrågade delarna av avtalet: löneökning och minimilön, OB-tillägg och övertid, semester och ledighet, uppsägning och anställningsskydd, arbetstid och flextid samt försäkringar och flexpension. Artiklarna riktar sig till dig som är anställd, HR-chef eller arbetsrättsjurist och vill ha ett djupare grepp om vad reglerna faktiskt innebär i praktiken — inte bara i teorin.
Avertissement : Informationen i det här dossieriet är avsedd för allmän orientering och utgör inte juridisk rådgivning. Vid specifika arbetsrättsliga frågor om IT-avtalet TechSverige bör du konsultera din fackliga organisation, din arbetsgivares HR-avdelning eller en kvalificerad arbetsrättsjurist.
IT-avtalets relation till lagstiftningen: LAS, MBL och Semesterlagen
Kollektivavtalet existerar inte i ett vakuum — det samverkar med ett nätverk av arbetsrättsliga lagar där MBL, LAS, Semesterlagen, ATL och AML sätter ramarna.
MBL (Lagen om medbestämmande i arbetslivet, SFS 1976:580) kräver att arbetsgivaren förhandlar med facket innan beslut som väsentligen förändrar arbets- och anställningsvillkor. IT-avtalets bestämmelser om exempelvis lönerevisionsdatum och nattarbete aktiverar denna förhandlingsskyldighet.
LAS ger anställningsskyddets yttre gränser; kollektivavtalet kan fylla ut eller, inom lagstiftningens ramar, avvika från dessa. Turordningsreglerna vid uppsägning kan till exempel förhandlas bort i sin helhet för företag med färre än tio anställda — en möjlighet som är vanlig i techsektorns snabbväxande startupbolag.
Semesterlagen anger 25 dagar som minimum; avtalet kan gå längre men inte kortare. ATL sätter övertidstaket; IT-avtalet kan, mot lokal förhandling, tillåta en annorlunda hantering via förtroendearbetstid. För arbetsrättsjuristen är kartläggningen av vilken regel som har företräde — lag, avtal, eller lokalt avtal — den centrala uppgiften vid varje tvist.
Sammanfattningsvis utgör IT-avtalet TechSverige 2025–2027 en välbalanserad kompromiss som stärker köpkraften för anställda, ger arbetsgivarna operativ flexibilitet och moderniserar arbetstidsreglerna för en bransch som inte längre passar in i industriepokens arbetstidsmallar. De sex artiklarna i dossieriet ger dig verktygen att navigera varje delaspekt av avtalet — från ditt första lönesamtal till en potentiell tvist om turordning.
