Installationsavtalet 2025–2027 lön och löneökning : allt du behöver veta

Installationsavtalet 2025–2027 ger drygt 15 000 elektriker löneökningar om 3 procent från 1 maj 2025 och ytterligare 3 procent från 1 maj 2026 — totalt 6,4 procent inklusive 0,2 procent extra pensionsavsättning. Lönesättningen kombinerar en central garantinivå (minimilön per tarifftabell) med lokal förhandling om individuell fördelning. Den som tjänar mer än tarifftabellets minimum förhandlar sin ökning lokalt med arbetsgivaren, medan de med minimilön automatiskt får uppräkning. Det här är en fullständig genomgång av lönestrukturen, lönerevisionens praktik och vad ökningarna innebär i kronor och ören.

Avtalets lönestruktur: tariff, ackordsöverskott och individuell lön

Installationsavtalet innehåller tre kompletterande löneformer som var och en tjänar ett specifikt syfte. Tarifflönen är den centralt fastställda minimilönen som alla arbetsgivare bundna av avtalet måste uppfylla. Ackordslönen gäller för hantverksarbetare som arbetar mot ackord — där ersättningen kopplas till utfört arbetsvolym snarare än tidatgång. Individuell lön fördelas efter lokal förhandling och speglar den enskilde yrkesarbetarens kompetens, erfarenhet och prestation.

Tarifftabellen i Installationsavtalet 2025–2027 specificerar minimilöner per yrkeskategori och erfarenhetsnivå. En nyutexaminerad elektriker utan fullständig behörighet befinner sig i en lägre lönegrad, medan en certifierad elinstallatör (EL) med minst tre års arbetslivserfarenhet hamnar i en högre tabell. Minimilönerna utgör ett golv — inte ett tak — vilket innebär att lokal förhandling kan och ska ge samtliga arbetstagare en lön ovanför tarifftabellets miniminivå.

Ackordslönen är vanlig på installationsarbetsplatser, framför allt vid kabelförläggning, röjningsarbeten och systematisk installation i nyproduktion. Ackordsöverskottet — den del av ackordslönen som överstiger timbasberäkningen — ingår i semesterlönegrundande inkomst och ska beaktas vid OB-beräkningar. Det är ett område där arbetsgivare lätt gör fel om lönesystemet inte är korrekt konfigurerat.

Lönerevision 2025: 3 procent från 1 maj

Lönerevision 2025 sker den 1 maj 2025. Samtliga arbetsgivare bundna av Installationsavtalet ska genomföra löneförhandlingar och säkerställa att samtliga anställda elektriker får en löneökning om minst garantibeloppet. Det centralt fastlagda garantibeloppet definieras i avtalet per lönegrad och utgör den undre gränsen för vad lokal förhandling får resultera i.

Praktiskt innebär revisionstidpunkten 1 maj att lönebesked ska ha delgivits den anställde och att det uppdaterade lönebeloppet ska synas på löneutbetalningen för maj månad. Arbetsgivare som har lönekörning i slutet av april, men revision 1 maj, måste antingen justera lönekörningsrutinen eller kompensera med retroaktiv utbetalning i junilönen. Det är ett fel som återkommer varje avtalsturn och som SEF:s förtroendevalda flaggar för i granskningar av lönespecifikationer.

Hur den lokala löneförhandlingen fungerar

Den lokala löneförhandlingen är central i Installationsavtalet. Till skillnad från offentlig sektor, där lönesättningen i hög grad sker centralt, är industrins och installationsbranschens modell att den centrala procenten (3 %) sätter ramen och den lokala förhandlingen avgör hur potten fördelas på individnivå.

Processen ser ut på följande sätt:

1. Arbetsgivaren presenterar en löneöversynsplan — senast vid lönerevisionen i maj. Planen specificerar hur den totala lönesumman för den berörda personalen ska fördelas, inklusive vilka kriterier (kompetens, prestation, marknad) som vägs in.
2. SEF:s lokala fackklubb begär förhandling — vanligtvis tre till fyra veckor innan revisionsdatumet. Fackklubben granskar arbetsgivarens plan och framför krav på specifika individer eller yrkeskategorier.
3. Förhandling genomförs — parterna diskuterar och justerar. Lokal förhandling kan resultera i att en enskild elektriker får mer än garantibeloppet om fackklubbens förhandling utfaller väl.
4. Central tvistavstämning — om parterna inte enas kan SEF:s regionala ombudsman kopplas in. Ytterst avgörs en tvist om lönesättning i Arbetsdomstolen (AD), men det är sällsynt att lokala lönetvister eskalerar dit.
5. Lönebesked och utbetalning — skriftliga lönebesked ska delges senast vid revisionstidpunkten.

"Lokal förhandling handlar inte om att strida, det handlar om att dokumentera kompetensutveckling och prestation för att stötta individens löneargument," förklarade en SEF-ombudsman vid ett regionalt informationsmöte i Malmö, mars 2025 [SEF, 2025].

En vanlig fallgrop är att arbetsgivaren delar ut löneökningar utan att genomföra den formella lokala förhandlingen med fackklubben. Det kan vara ett brott mot MBL och ge rätt till skadestånd, även om löneökningen i kronor och ören formellt uppfyller garantibeloppet.

Vad 3 procent innebär i kronor och ören

Löneökningstakten i Installationsavtalet har diskuterats brett — 3 procent följer märket, men ger i praktiken en reallönesänkning om inflationen överstiger den nivån. KPI-prognosen för 2025 låg kring 2,5 procent, vilket innebär en marginell real löneökning. För 2026 är osäkerheten stor, men parterna förväntar sig att märket kommer att sättas av Industriavtalet och att Installationsavtalet, som brukligt, följer.

Källa: Branschlöner.se, SEF lönestatistik 2024. Beloppen är uppskattade medellöner och inkluderar inte OB-tillägg eller övertid. Faktisk lön varierar med region och arbetsgivare.

En montör med en månadslön om 33 000 kr får med 3 procents ökning 990 kr mer per månad — en ökning från 33 000 till 33 990 kronor brutto. Vid ytterligare 3 procent maj 2026 adderas ytterligare ~1 020 kr. Totalt handlar det om drygt 2 000 kr per månad under hela avtalsperioden — en reell förbättring, men inte dramatisk.

Pensionsavsättningens 0,2 procent

De 0,2 procentenheterna som går till extra pensionsavsättning minskar den disponibla löneökningens krontal något, men ger långsiktig kompensation via avtalspensionen (SAF-LO). En elektriker med 25 år kvar till pension kan räkna med att de extra pensionsavsättningarna 2025–2027 ger ett marginellt tillskott till pensionsbehållningen — rimligt sett i samband med den bredare deltidspensionsmöjligheten från 62 år.

Lönesättning vid provanställning och nyanställning

Nyanställda elektriker som börjar sin anställning under avtalsperioden 2025–2027 omfattas omedelbart av avtalets miniminivåer. Det finns inget undantag i Installationsavtalet för provanställda — de har samma rätt till tarifflön som tillsvidareanställda.

En vanlig fråga från arbetsgivare handlar om huruvida man kan erbjuda nyanställda en lägre lön "tills de visar vad de kan". Svaret är nej — tarifftabellen är ett bindande golv från dag ett. Däremot kan lönen vid anställningens start ligga på tarifftabellets lägsta nivå, med explicit överenskommelse om löneutveckling efter prövotidens slut (vanligtvis sex månader). En sådan löneutvecklingsplan bör dokumenteras skriftligen för att undvika tvister.

Nyanställda som rekryteras under lönerevisionsperioden (maj 2025) ska ha sin lön satt utifrån de reviderade tariffnivåerna, inte de gamla. Arbetsgivare som genomför revision retroaktivt för befintlig personal men glömmer att nyanställda direkt ska ha den nya lönenivån begår ett avtalsbrott.

À retenir: Tarifftabellen i Installationsavtalet är ett golv för alla anställda inklusive provanställda. Ny lön enligt revision 1 maj 2025 gäller för alla — också de som börjar sin anställning 1 maj eller senare.

Lönens koppling till semester och OB

Lönestrukturen i Installationsavtalet interagerar med semesterlöneberäkningens underlag. Enligt Semesterlagen (SemL) ska semesterlönen beräknas på ett underlag som inkluderar rörliga lönedelar — OB-tillägg, ackordsöverskott och liknande. Om en elektriker tjänar stor del av sin inkomst via OB (exempelvis vid schemalagda nattskift), måste dessa belopp inkluderas i semesterlöneunderlaget.

En praktisk konsekvens: en elektriker som tjänar 33 000 kr i grundlön men därtill 5 000 kr i OB månadsvis har en semesterlönegrundande inkomst på ~38 000 kr. Arbetsgivare som beräknar semesterlönen enbart på grundlönen underberäknar och kan åläggas att betala retroaktiv semesterlön vid en fackklubbens lönerevision.

Lönen påverkar även OB-tilläggets beräkningsbas om OB anges som procent av timlönen (vilket är ett alternativt beräkningssätt som tillåts lokalt). Med 3 procents löneökning ökar i sådana fall också OB-beloppet proportionellt. I avtal som anger OB i fasta kronbelopp (45 kr/h, 123 kr/h) sker ingen automatisk uppräkning — beloppen är fasta till nästa lönerevision.

Lönetvister: hur de uppstår och hur de löses

Lönetvister under Installationsavtalet uppstår vanligtvis i tre situationer: felaktig tillämpning av tarifftabellen, utebliven lokal förhandling och felaktig semesterlöneberäkning. Arbetsdomstolen (AD) har i ett flertal mål fastslaget att kollektivavtalsbundna arbetsgivare inte ensidigt kan avvika från avtalets minimilöner — inte ens med den anställdes samtycke, om samtycket erhållits utan facklig insyn.

Hur hanteras en tvist?

Den normala processen är:

1. Den anställde eller fackklubbens förtroendevalda identifierar avvikelsen
2. Facket begär förhandling med arbetsgivaren (MBL § 10)
3. Parterna förhandlar om retroaktiv löneutbetalning
4. Om ingen uppgörelse nås kallas central förhandling med SEF och Installatörsföretagen
5. Ytterst avgörs tvisten av Arbetsdomstolen (AD) om parterna inte kan enas

Preskriptionstiden för lönekrav är i allmänhet tio år (preskriptionslagen), men för kollektivavtalsrättsliga anspråk gäller kortare preskriptionstider. SEF rekommenderar att lönekrav väcks inom två år från att felaktigheten uppstod, för att undvika processuella hinder.

För HR-chefer är lärdomen tydlig: noggrann dokumentation av lönebesked, förhandlingsprotokoll och lönespecifikationer skyddar mot retroaktiva krav. En välordnad lönerevision — med skriftliga lönebesked och protokoll från den lokala förhandlingen — är det effektivaste rättsskyddet för arbetsgivaren.

Märket och installationsbranschens lönenorm

Begreppet "märket" är centralt för att förstå löneökningstakten i Installationsavtalet. Märket är den löneökningstakt som sätts av exportindustrin — IF Metall och Teknikföretagen — i det s.k. Industriavtalet. Eftersom exportindustrin konkurrerar internationellt och inte kan vältra kostnadsökningar vidare till utländska kunder, sätter märket ett disciplinerande tak för nominell löneökningstakt i hela ekonomin.

Installationsavtalet 2025–2027 följer märket om 3 procent per år. Historiskt har SEF och IN ibland avtalat om en marginellt högre ökningstakt för specifika yrkes- eller lönegrupper, men för 2025–2027 är märkeföljsamheten total. Skälet är branschens beroende av byggindustrins konjunktur — med ökade byggkostnader och dämpad nyproduktion är parterna varsamma med att pressa upp lönekostnaderna utöver vad marknaden klarar.

Den som jämför Installationsavtalets löneökning med exempelvis IT-branschens individuella lönesättning bör beakta att kollektivavtalets golv ger en trygghet och förutsägbarhet som saknas i icke-avtalsbundna sektorer. En elektriker med avtalslön vet med säkerhet att den nominella lönen ökar minst 3 procent varje maj — utan förhandlingsoro och utan risk för nollökning.

Lönenivå jämfört med relaterade avtal

Installationsavtalet täcker exklusivt elektriker organiserade under SEF. Jämfört med Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl 2025–2027 — som gäller rörmokare och kyltekniker — är tarifftabellerna i Installationsavtalet utformade för elektrikers specifika yrkesstruktur med certifiering (EL-behörighet) som central parameter för lönegradering.

Lönenivåerna i installationsavtalet är generellt sett konkurrenskraftiga jämfört med byggnadsarbetare under Byggavtalet och med transportarbetare under Transportavtalet. Det är inte de nominella grundlönerna som skiljer avtalen åt — samtliga följer märkets 3 procent — utan de branschspecifika tilläggen: OB-nivåer, arbetstidsförkortning och pensionslösningar är de faktiska differentierande faktorerna.

En elektriker med god arbetstid och aktiv förhandling kan ha en totalkompensation (grundlön + OB + ackordsöverskott) som överstiger en ingenjörs ingångslön — utan akademisk utbildning men med yrkescertifiering och branschvana som kapital.

Checklista för arbetsgivare: lönerevision maj 2025

HR-chefer och lönekonsulter inom Installatörsföretagens medlemsföretag bör följa dessa steg för att genomföra lönerevisionen korrekt:

1. Hämta avtalets tarifftabell — bekräfta att du har rätt version av Installationsavtalet 2025–2027. Tillgänglig på Installatörsföretagens webbplats eller via MI (Maskinentreprenörerna och Installatörerna).
2. Identifiera berörda medarbetare — samtliga elektriker (hantverkare) och relevanta tjänstemän med koppling till installationsverksamheten.
3. Kalla fackklubb till förhandling — senast fyra veckor innan 1 maj. Dokumentera kallelsen och protokollet.
4. Beräkna garantibelopp per medarbetare — lägst 3 procents ökning, med hänsyn till tarifftabellets minimilön.
5. Fördela lönesumman — ta hänsyn till kompetens, prestation och marknadslön. Motivera fördelningen skriftligen.
6. Utfärda lönebesked — senast 1 maj. Säkerställ att lönespecifikationen för maj reflekterar den nya lönen.
7. Uppdatera lönesystemet — nya OB-belopp (45 kr/h och 123 kr/h) gäller från samma datum. Kontrollera att lönesystemet hämtar rätt OB-tariff.
8. Kontrollera semesterlöneunderlaget — säkerställ att ackordsöverskott och OB ingår i beräkningsunderlaget.
9. Spara dokumentation — förhandlingsprotokoll, lönebesked och beräkningsunderlag ska arkiveras minst två år.
10. Kommunicera internt — informera chefer på alla nivåer om de nya lönenivåerna och OB-beloppen.

Genom att följa checklistan minskar risken för lönetvister, retroaktiva krav och MBL-brott avsevärt.

Lönerevision 2026: vad händer i maj nästa år?

Andra lönerevisionen sker 1 maj 2026 med ytterligare 3 procent. Förhandlingsprocessen är densamma som 2025, men med en viktig skillnad: alla löner utgår nu från den reviderade nivån från 2025 som bas. Kumulativa effekten av 3 + 3 procent (med sammansatt ränta) är 6,09 procent i löneökning utöver 2025, plus 0,2 procentenheter pensionsavsättning per år.

Parterna har inga förinlagda klausuler om s.k. "övergångskrav" eller "garanterat reallöneskydd" — om inflationen slår ut löneökningstakten är det en fråga för nästa avtalsrunda 2027. Det är en känd risk med märkessystemet och föremål för regelbunden politisk debatt, men inom ramen för Installationsavtalet 2025–2027 gäller fast 3 procent.

HR-chefer bör kalkulera in lönekostnadernas ökning i budgetprocessen 2026. Med 3 procents revision 1 maj ökar den totala lönekostnaden inklusive sociala avgifter (ca 31 %) med drygt 4 procent räknat på helårsbasis (revision halvvägs in på räkenskapsåret ger halv effekt). För ett medelstort installationsföretag med 50 anställda elektriker och en genomsnittlig månadslön om 38 000 kr innebär det ca 1,4 Mkr i ökad lönekostnad per år.

Avertissement: Informationen i denna artikel är av allmän karaktär och avspeglar avtalets innehåll per maj 2025. Lokala avtal, individuella avvikelser och lönesystemens specifika implementation kan ge avvikande resultat. Kontakta SEF eller Installatörsföretagen för rådgivning i enskilda ärenden.

Lönestatistik för elektriker: var ligger medianlönen 2026?

Lönestatistik för elektriker i Sverige uppdateras löpande av Statistiska centralbyrån (SCB) och av branschorganisationerna. Medianlönen för elektriker (SNI-kod 43.21) uppgick 2024 till ungefär 36 000–38 000 kronor per månad beroende på region och branschsegment, enligt SCB:s lönestrukturstatistik [SCB, 2024]. Stockholm och malmö-regionen har de högsta lönenivåerna, med skillnader upp till 15–20 procent gentemot landsbygdsorten.

Regionala löneskillnader

Tarifftabellen i Installationsavtalet sätter ett nationellt golv, men lokala marknadsförhållanden skapar betydande regionala skillnader:

• Stockholm — hög efterfrågan på elektriker för nyproduktion och datahallsprojekt driver upp marknadslöner 20–25 procent över tarifftabellets minimum
• Göteborg — industrins behov av industri-elektriker vid Volvo- och SKF-anläggningar skapar ett segmenterat marknadspris
• Malmö — cross-border-arbete med danska arbetsgivare påverkar lönenivåerna uppåt för elektriker med godkänd dansk behörighet
• Landsorten — tarifftabellets minimum är mer styrande; lokal överskjutande lön ovanför tarifftabellen är ovanligare

Dessa skillnader hanteras inte av det centrala avtalet — de regleras via lokal förhandling och arbetsgivarnas konkurrens om kompetent personal.

Vad påverkar den individuella lönen mest?

Tre faktorer har störst påverkan på en enskild elektrikers lön:

1. Yrkescertifiering och behörighet — EL-behörighet ger tillträde till en högre lönegrad i tarifftabellen och är det enskilt viktigaste löneargumentet i lokal förhandling
2. Specialisering — elinstallatörer med specialisering inom solcellsinstallation, datahallar, laddinfrastruktur (EVSE) eller industriautomation kan förhandla marknadslöner som överstiger standardtarifftabellen
3. Tjänsteålder och lojalitet — avtalets garantibelopp skyddar inte uteslutande mot lågbetalda nyanställda, men arbetsgivare tenderar att ge erfarna elektriker en löneökning ovanför garantin för att behålla dem

Traktamente och resekostnader: inte lön, men nödvändig del av totalkompensationen

Utöver ordinarie lön reglerar Installationsavtalet traktamente och resekostnadsersättning — ersättningar som inte ingår i den skattemässiga lönen men som påverkar totalkompensationen avsevärt för elektriker som arbetar på rörliga arbetsplatser.

Traktamente utbetalas när en elektriker arbetar på en annan ort än sin ordinarie arbetsort och nödgas övernatta. Beloppet är kopplat till Skatteverkets schablonbelopp och revideras regelbundet. För 2025 uppgår det skattefria traktamentet till 260 kronor per natt för övernattning i Sverige [Skatteverket, 2025].

Resekostnadsersättning — i daglig tal kallad milersättning — utbetalas för resor med privat fordon i tjänsten. Skatteverkets schablon (25 kr per mil 2025) används som bas, men lokala avtal kan specificera en högre nivå. För elektriker med långa dagspendlingar till byggarbetsplatser utanför hemorten kan resekostnadsersättningen utgöra en väsentlig del av totalkompensationen.

Dessa ersättningar är viktiga att kommunicera tydligt i samband med lönerevision — en elektriker som erbjuds en lön strax ovanför tarifftabellets minimum på en rörlig arbetsplats kan ändå ha en god totalkompensation tack vare höga traktamenten och milersättning. Omvänt: en arbetsgivare som sätter hög grundlön men låg resekostnadsersättning kan i praktiken underersätta elektriker med långa pendlingsavstånd.

Lönesamtalet: hur elektriker förbereder sin löneförhandling

Avtalets lokala förhandlingsmodell förutsätter att den enskilde elektriker är aktiv i sin löneutveckling. Till skillnad från offentlig sektor, där lönenivåer i hög grad är transparenta och bestäms efter standardiserade lönekriterier, är installationsbranschens lönemodell beroende av att den enskilde kan argumentera för sin kompetens och prestation.

Fem punkter inför lönesamtalet

1. Dokumentera avslutade projekt — specificera vilka installatörsprojekt du ansvarat för, värdet på projekten och vilka resultat du levererat (inga fel-anmärkningar, hållen tidsplan, kundnöjdhet).
2. Lista certifieringar och utbildningar — ny EL-behörighet, certifiering i laddinfrastruktur (EVSE), elinstallationsutbildning, elsäkerhetsutbildning eller annan specialisering stärker ditt löneargument.
3. Jämför med marknaden — använd Branschlöner.se eller SEF:s lönestatistik för att visa att din lön understiger marknadsnivån för din erfarenhetsnivå i din region.
4. Koppla till företagets behov — om företaget startar ett nytt segment (exempelvis solcell eller EVSE-installation) och du har rätt kompetens, är den matchningen ett starkt argument för marknadsmässig lön.
5. Involvera fackklubbens förtroendevalda — SEF:s lokala ombud kan bistå vid förhandlingen och har tillgång till statistik och branschdata som stöder ditt anspråk.

Lönesamtalet är inte en konflikt — det är en affärsmässig diskussion mellan två parter med delvis sammanfallande intressen. Arbetsgivaren vill behålla kompetent personal; du vill ha marknadsmässig ersättning. Rätt förberedelse gör samtalet mer effektivt för båda.

FAQ: vanliga frågor om lön i Installationsavtalet

Vad händer om min arbetsgivare inte ger mig 3 procents ökning?

Om arbetsgivaren är bunden av Installationsavtalet och inte genomför lönerevision med minst garantibeloppet begår de ett avtalsbrott. Kontakta din fackliga representant (SEF:s lokala klubb eller ombudsman) omedelbart. SEF kan begära förhandling med arbetsgivaren och kräva retroaktiv utbetalning.

Gäller löneökningen även om jag är sjukskriven under revisionstidpunkten?

Ja. Lönerevisionen gäller oberoende av om du är sjukskriven, föräldraledig eller på semester den 1 maj. Din lön räknas upp från och med revisionsdatumet.

Kan arbetsgivaren sänka min lön efter att den höjts?

Nej. Lönesänkning kräver den anställdes samtycke och är i praktiken aldrig möjlig utan en förändring av anställningssituationen (exempelvis byte av arbetstid, lönegrad eller arbetsuppgifter). En arbetsgivare som ensidigt sänker lönen bryter mot anställningsavtalet och kan stämmas för skadestånd.

Hur vet jag vilken lönegrad jag tillhör?

Lönegraden framgår av ditt anställningsavtal eller lönebesked. Om du är osäker, kontakta din arbetsgivare och begär en kopia av din placering i tarifftabellen. Din lokala fackklubb kan hjälpa till att tolka tabellen.

Ingår ackordsöverskott i lönen vid beräkning av sjuklön?

Ja, vid sjukdom under de 14 första dagarna betalar arbetsgivaren sjuklön (80 procent av den sjuklönegrundande inkomsten). Ackordsöverskott ingår i den sjuklönegrundande inkomsten, vilket innebär att elektriker med hög ackordsandel har en sjuklöneberäkningsbas som överstiger timlönen.