Maria LindbergHur många timmar per vecka ska en elektriker egentligen arbeta? Och vad händer om man jobbar mer eller mindre — kan det tas ut som flextid? Installationsavtalet 2025–2027 reglerar arbetstid, flextid och arbetstidsförkortning med specifika regler som skiljer sig från enbart Arbetstidslagens (ATL) minimikrav. Den här artikeln besvarar de 8 frågor som elektriker och HR-chefer ställer oftast om arbetstid i installationsbranschen.
Vad är ordinarie arbetstid för elektriker under Installationsavtalet?
Ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka, vilket speglar Arbetstidslagens (ATL, SFS 1982:673) standardvecka. Arbetstiden förläggs normalt måndag–fredag under dagtid (kl. 06:00–18:00). Arbetsgivaren har rätt att schemalägga arbetstiden inom denna ram utan den anställdes samtycke, förutsatt att den förlagda arbetstiden är skälig och att förändringar kommuniceras med rimlig framförhållning.
Installationsavtalet tillåter också att den ordinarie arbetstiden genomsnittsberäknas över en period om upp till fyra månader om parterna lokalt kommit överens om det. Det innebär att en elektriker kan arbeta 48 timmar en vecka och 32 timmar nästa vecka, om årsgenomsnittet håller sig vid 40 timmar.
Vad är arbetstidsförkortning och hur fungerar den?
Installationsavtalet 2025–2027 ger elektriker rätt till 32 timmars arbetstidsförkortning per år — utöver semester och helgdagar. Förkortningen kan tas ut som hela dagar (5 timmar + schemaläggning) eller halva dagar i samråd med arbetsgivaren.
À retenir: De 32 timmarna är inte automatiska ledigheter som tas ut löpande — de kräver planering och samråd med arbetsgivaren. Oanvända timmar vid årets slut förfaller om inte lokalt avtal anger något annat. HR-chefer bör planera för hur arbetstidsförkortningen schemaläggs tidigt i kalenderåret.
Är flextid obligatoriskt enligt Installationsavtalet?
Nej. Flextid är en möjlighet — inte ett krav — i Installationsavtalet. För att flextid ska gälla på en arbetsplats krävs att arbetsgivaren och SEF:s lokala fackklubb tecknar en skriftlig lokal överenskommelse. Utan en sådan överenskommelse gäller fast arbetstid.
En lokal flextidsöverenskommelse specificerar vanligtvis:
- Kärntid (de timmar då alla anställda ska vara på plats, exv. kl. 09:00–15:00)
- Flexram (de timmar inom vilka in- och uttag tillåts, exv. kl. 07:00–19:00)
- Maximalt positivt och negativt flexsaldo (exv. ±40 timmar)
- Regler för uttag av hel flexdag (exv. minst en veckas förvarning)
- Hantering av negativt saldo vid anställningens upphörande
Vad händer med flexsaldot vid anställningens upphörande?
Ett positivt flexsaldo — dvs. att den anställde arbetat fler timmar än avtalad arbetstid — ska utbetalas som lön vid anställningens upphörande, om det inte kunnat tas ut som ledighet. Beräkningsunderlaget är timlönen vid tidpunkten för anställningens upphörande.
Ett negativt flexsaldo — att den anställde tagit ut mer ledighet än intjänade timmar — kan dras från slutlönen, men arbetsgivaren kan inte kräva kontant återbetalning om lönen inte räcker. Reglerna för negativt saldo bör specificeras i den lokala flextidsöverenskommelsen för att undvika tvister.
Räknas restid till och från arbetsplatsen som arbetstid?
Nej, i normalfallet. Restid till och från den ordinarie arbetsplatsen räknas inte som arbetstid. Däremot kan restid i tjänsten räknas som arbetstid om den anställde utför arbetsuppgifter under resan (exv. koordinerar ett projekt via telefon) eller om resan sker i direkt anslutning till ett arbetsuppdrag på annan ort.
En elektriker som dagligen pendlar tre timmar till ett projekt på annan ort kan i vissa fall ha rätt till restidsersättning. Installationsavtalet reglerar specifikt restidsersättning för arbete på annan ort — kolla din lokala überenskommelse eller kontakta SEF:s ombudsman.
Kan arbetsgivaren ändra arbetstidsförläggning utan samtycke?
Ja, men med begränsningar. Arbetsgivaren kan ändra schemaläggningen med skälig framförhållning — normalt minst en vecka. Väsentliga förändringar (exv. permanent byte från dagshift till kvällsshift) kräver förhandling med SEF:s lokala fackklubb (MBL § 11) och kan inte genomdrivas mot den anställdes vilja om förändringen innebär en betydande försämring av anställningsvillkoren.
En elektriker som under lång tid arbetat dagtid och plötsligt erbjuds permanent nattschema utan förhandling och utan ersättning för OB-skillnaden har starka arbetsrättsliga argument mot förändringen.
Hur hanteras sjukfrånvaro och flextid?
Sjukfrånvaro påverkar inte flextidsaldot direkt. En dag med sjukfrånvaro räknas som om arbetstiden fullgjorts — dvs. en sjukdag på 8 timmar minskar inte flexsaldot. Sjuklön betalas av arbetsgivaren under de 14 första sjukdagarna.
Om en anställd har negativt flexsaldo och blir sjuk, stoppas det negativa saldots tillväxt — sjukdagarna räknas som neutrala. Problematiken uppstår om den anställde är sjuk under lång tid och återvänder med ett befintligt negativt saldo: det negativa saldot kvarstår och den anställde kan behöva arbeta in timmar eller ta ut arbetstidsförkortning/semester för att balansera.
Vad gäller vid övertid i relation till flextid?
Övertid är arbete utöver ordinarie veckoarbetstid (40 timmar). Flextid är rörlig schemaläggning inom ramen för den ordinarie arbetstiden. Det är viktigt att hålla isär de två systemen:
- Timmar utöver 40h per vecka = övertid (rätt till 50–100% tillägg)
- Timmar utanför flexramen men inom 40h-gränsen = förskjuten arbetstid (OB kan tillkomma)
- Timmar inom flexramen och inom 40h-gränsen = flextid (inget övertidstillägg)
Se Övertid och OB-tillägg i Teknikavtalet 2025 för en jämförelse med ett angränsande branschavtal.
Avertissement: Arbetstidsregler under Installationsavtalet kan avvika lokalt via lokal flextidsöverenskommelse. Kontakta SEF eller din arbetsgivares HR-avdelning för frågor om din specifika situation.
Praktisk guide: så tar du ut arbetstidsförkortningens 32 timmar
- Kontrollera om din arbetsplats har lokal flextidsöverenskommelse — fråga din chef eller SEF:s lokala ombud
- Planera tidigt i kalenderåret — diskutera med din närmaste chef vilka dagar som passar för att ta ut arbetstidsförkortningen utan att störa projekten
- Anmäl i god tid — normalt minst en vecka i förväg, helst mer
- Följ upp att timmarna registreras korrekt — säkerställ att HR-systemet minskar saldot med rätt timmar
- Kontakta SEF om du möts av hinder — om arbetsgivaren systematiskt vägrar att låta dig ta ut din arbetstidsförkortning bryter de mot avtalet
Arbetstidsförkortningens 32 timmar är din rättighet — inte en gunst. Den ska genomföras, inte förfalla.
Sammanfattning: arbetstid och flextid under Installationsavtalet 2025–2027
Installationsavtalet ger elektriker en tydlig struktur för arbetstiden: 40 timmar per vecka som standard, möjlighet till flextid via lokal överenskommelse och 32 timmars arbetstidsförkortning per år. Övertid kompenseras med 50–100 procents tillägg och kan inte ersättas med vanlig lön. Flexsaldot vid anställningens upphörande ska betalas ut — ett positivt saldo som dras av på slutlön är ett avtalbrott.
För HR-chefer är den viktigaste lärdomen att de tre systemen — ordinarie arbetstid, flextid och arbetstidsförkortning — är separata och kräver separata rutiner i lönesystemet. En elektriker som arbetat extra timmar och förväntar sig att de räknas som flextid, men i lönesystemet inte registreras alls, är grunden till en framtida tvist. Tydlighet och dokumentation förebygger konflikter.
