Byggarbetare jämför ackordslistor vid betongelement på Göteborgsbygge, diffust dagsljus

Löner och löneökning i Byggavtalet 2025–2027 : ackordsystem, garantilön och lönerevision

Maria Maria LindbergArbetsrätt
15 minuters läsning 5 maj 2026

Byggavtalet 2025–2027 ger yrkesarbetare i byggbranschen en avtalad löneökning på totalt 6,4 procent: 3,4 procentenheter från 1 maj 2025 och ytterligare 3,0 procentenheter från 1 maj 2026. Ackordslön är normen i branschen — lön per producerad enhet — men garantilönen höjs i takt med de avtalade ökningarna. Lönemodellen, ackordslistorna och fördelningen av löneökningarna är avtalets kärna och avgör i praktiken vad varje yrkesarbetare tar hem.

À retenir : Garantilönen stiger med 3,4 % år ett och 3,0 % år två. Ackordsöverskott beskattas som vanlig lön. Lönerevisionerna genomförs den 1 maj 2025 och 1 maj 2026 — arbetsgivare som missar datumen kan bli skadeståndsskyldiga.

Ackordsystemet — hur fungerar ackordslön i byggbranschen?

Ackordslön är den dominerande lönemodellen i den svenska byggbranschen och skiljer sig fundamentalt från månads- eller timlön. En yrkesarbetare på ackord ersätts för vad som faktiskt produceras — antal murade kubikmeter vägg, antal lagda kvadratmeter golv eller antal monterade prefabricerade element — enligt ett avtalsenligt pris per enhet som kallas "ackordslistans à-pris".

Ackordssystemet i Byggavtalet bygger på principen att skickliga och effektiva hantverkare ska kunna förtjäna mer än garantilönenivån. Ackordet räknas ut per bygglag: laget registrerar utfört arbete, multiplicerar med à-priset och delar den sammanlagda ackordsumman med antalet timmar i laget. Det ger en "ackordshjälm" — ackordsöverskottet utöver garantilönen — som fördelas jämnt eller viktat mellan lagmedlemmarna beroende på lokal överenskommelse.

Tidlön vs. ackordslön — när gäller vad?

Tidlön (ersättning per timme) tillämpas i Byggavtalet vid arbete som saknar ackordslistepris, vid reparationsarbeten av ojämn karaktär och vid bygglagsmöten, förhandlingstid och liknande. Tidlönen ska motsvara minst garantilönenivån. Arbetsgivaren kan inte ensidigt bestämma att ett arbetsmoment ska utföras på tidlön om ett ackordslistepris existerar — det kräver lokal förhandling med Byggnadsklubben.

I praktiken är gränsen mellan ackord och tidlön en av de vanligaste konfliktpunkterna på byggarbetsplatser. Byggnads regionala ombudsmän hanterar regelbundet ärenden där arbetsgivare felaktigt tillämpat tidlön för arbete som borde ha ackordsprissatts — med retroaktiva lönekrav som följd.

3,4 %
Löneökning år ett (maj 2025)
Byggavtalet 2025, §Löner
3,0 %
Löneökning år två (maj 2026)
Byggavtalet 2025, §Löner
6,4 %
Total ökning avtalsperioden 2025–2027
Industrins märke, 2025

Garantilön och minimigränser 2025–2027

Garantilönen är den minimilön som en yrkesarbetare garanteras oavsett ackordutfall. Om ackordsöverskottet under en mätperiod understiger garantilönen, är arbetsgivaren skyldig att betala upp till garantinivån. Garantilönen fungerar som ett golv som skyddar yrkesarbetare vid lågt ackordstempo — exempelvis under inlärningstiden för ett nytt arbetsmoment eller vid störningar i materialleveranser.

Från och med 1 maj 2025 höjs garantilönen med 3,4 procent i enlighet med de avtalade löneökningarna. Den exakta kronanivån för garantilönen per timme och per yrkeskategori fastslås i avtalets lönebilagor och publiceras av Byggnads och Byggföretagen. Yrkesarbetare kan kontrollera sin garantilönenivå via Byggnads officiella webbplats.

Lärlings- och ungdomslöner

Byggavtalet innehåller särskilda löneregler för lärlingar och yrkesarbetare under utbildning. Lärlingslönerna är lägre än garantilönen och stiger successivt allteftersom lärlingen genomgår utbildningssteg. Denna trappmodell erkänner att en lärling i början av sin bana producerar mindre per tidsenhet men bygger upp den kompetens som på sikt motiverar full garantilön.

Ungdomslöner (för arbetstagare under 18 år) är ett separat segment med egna nivåer. Byggföretag som anställer lärlingar via gymnasiets hantverksprogram eller via branschens Yrkesintroduktionsavtal (YIA) bör kontrollera att rätt lönebilaga tillämpas — inte den ordinarie garantilönetabellen.

Industrins märke och varför det sätter taket

Industrins märke är det normerande avtal på den svenska arbetsmarknaden som fastslår det totala löneutrymmet för ett avtalsår. Märket förhandlas av parterna i teknikindustrin — IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer, Ledarna och Metallindustriarbetsgivarna (IKEM) — och publiceras som ett procenttal som övriga branscher förväntas följa.

För avtalsperioden 2025–2027 landade märket på 6,4 procent totalt (3,4 + 3,0), i linje med Riksbankens inflationsmål på 2 procent och en realinkomstökning för arbetstagarna. Byggnads accepterade märket som ram för förhandlingarna, vilket innebär att varken löneökningarna i Byggavtalet understiger eller överstiger märket med mer än marginella avvikelser.

Varför spelar märket roll för byggarbetare? Dels sätter det ett politiskt och ekonomiskt golv för lönekraven — Byggnads kan åberopa märket i förhandlingar och säga "detta är branschstandarden". Dels begränsar det löneökningarna uppåt, vilket håller nere kostnaderna för Byggföretagen-anslutna arbetsgivare och gör svenska företag konkurrenskraftiga gentemot utländska aktörer med lägre lönekostnader.

Jämföra löneökningarna med Löneökning i Transportavtalet 2025–2027 visar att båda branscher följer märket, men att fördelningen av ökningarna (front-loading vs. jämn fördelning) varierar beroende på parternas prioriteringar.

Lönerevision: process, datum och vad som händer lokalt

Lönerevision i Byggavtalet är den formella process genom vilken de avtalade löneökningarna faktiskt implementeras på arbetsplatsen. Processen skiljer sig beroende på om arbetsgivaren tillämpar central lönesättning (garantilönetabellerna justeras automatiskt) eller lokal förhandlingsmodell (lönerna sätts i dialog mellan arbetsgivaren och det lokala fackorganet).

För de flesta yrkesarbetare på ackord är lönerevisionen relativt transparent: garantilönen höjs med avtalets procentsats, och om ackordslistans à-priser justeras separat (vilket sker vid uppdatering av avtalets prislistor) påverkar det det potentiella ackordsöverskottet. Arbetsgivaren är skyldig att genomföra revisionen utan dröjsmål från revisionsdatum — en arbetsgivare som under lång tid inte betalar den höjda garantilönen kan åläggas skadestånd av Arbetsdomstolen (AD).

Steg-för-steg: hur lönerevision genomförs för byggarbetare

  1. Förbered löneunderlag — samla tidrapporter och ackordsrapporter för perioden
  2. Kontrollera avtalets garantilönenivå — hämta aktuell tabell från Byggnads eller Byggföretagen
  3. Beräkna ny garantilön — multiplicera tidigare nivå med 1,034 (för år ett) eller 1,030 (år två)
  4. Uppdatera lönesystemet — ändra grundlönenivån i löneprogrammet
  5. Dokumentera och spara — protokollför revisionsdatum och nya nivåer
  6. Informera yrkesarbetarna — ge skriftlig information om den nya lönenivån

En vanlig miss är att arbetsgivare glömmer att revidera OB-tilläggen i kronor, som i Byggavtalet är fastlagda belopp (inte procentsatser) och kan kräva separat justering om avtalet specificerar det.

Två byggarbetare i Malmö granskar ackordsrapport och lönekalkyl på laptop vid arbetsplatsbord

Ackordslistor och hur de beräknas i praktiken

Ackordslistorna i Byggavtalet är ett system av fastslagna à-priser för hundratals arbetsmoment — från grundläggning och betongarbeten till ytskikt, glas och plåtarbeten. Listorna uppdateras periodiskt och är bindande för parterna. Ett à-pris är priset per enhet arbete (per kvadratmeter, per löpmeter, per stycke) som ett bygglag fakturerar arbetsgivaren för utfört arbete.

Hur ett ackord räknas ut

Ett bygglag med fyra snickare monterar en prefabricerad väggsektion. Ackordslistans à-pris för montering är 120 kronor per kvadratmeter. Laget monterar 80 kvadratmeter under veckan, vilket ger en ackordsumma på 9 600 kronor. Laget arbetar totalt 160 timmar (4 × 40 h). Ackordshälmen per timme är 9 600 ÷ 160 = 60 kr/h. Om garantilönen är 185 kr/h och en yrkesarbetare dessutom har 10 kr/h i individuell lönetillägg, är den totala timlönen 255 kr/h.

Komplexiteten uppstår när arbetet involverar moment som saknar à-pris i listan. I dessa fall kan laget och arbetsgivaren förhandla ett lokalt à-pris — den processen kallas "särskild ackordsöverenskommelse" och ska dokumenteras i protokoll. Om parterna inte enas tillämpar arbetsgivaren tidlön till garantilönenivån, och laget kan begära central prövning via Byggnads.

Mästarsnickaren Johan Petersson, 23 år i branschen: "Ackordslistorna är inte alltid uppdaterade i takt med hur byggtekniken förändras. Vi hade ett case där vi installerade ett nytt typ av prefabsystem och det gick tre veckor innan vi fick ett lokalt à-pris på plats. Under den tiden gick vi på garantilön — det kostar, men det är avtalsmässigt rätt."

Hur jämförs löner i Byggavtalet med Teknikavtalet och Transportavtalet?

Att jämföra lönenivåer mellan kollektivavtal är komplext eftersom lönemodellerna skiljer sig åt. Byggavtalets ackordssystem gör att en yrkesarbetare med hög produktivitet kan ligga 20–40 procent över garantilönen i faktisk timinkomst. Teknikavtalets löner baseras på individuell lönesättning med en lägstanivå, utan ackordskomponent.

Byggavtalet (ackord, hög)
~220–260 kr/h
Byggavtalet (garantilön)
~185 kr/h
Teknikavtalet IF Metall
~190–220 kr/h
Transportavtalet (yrkeschaufför)
~185–210 kr/h

Obs: Siffrorna är uppskattningar baserade på avtalsenliga nivåer 2025. Exakta lönegrader varierar per yrkeskategori, region och individuellt tillägg. Källa: Byggnads, IF Metall, Transport avtalsdokument 2025.

Jämförelsen med Löneökning Teknikavtalet 2025-2027 visar att industrins märke håller löneökningarna i linje med varandra, men att den faktiska lönesumman för en byggarbetare med bra ackord kan överstiga teknikindustrins genomsnittslön.

Lönedumpning och svartkontraktsarbete — vad säger avtalet?

Byggbranschen är en av de sektorer i Sverige där lönedumpning och olagliga arbetsförhållanden förekommer i högre grad än i andra branscher. Byggnads har i rapporten "Svart på vitt 2024" dokumenterat att uppskattningsvis 20–30 procent av utländska underentreprenörer på svenska byggarbetsplatser inte betalar avtalsenliga löner till sina anställda. [Källa: Byggnads, 2024]

Byggavtalet skyddar enbart arbetstagare som är anställda hos arbetsgivare bundna av avtalet (via Byggföretagen eller via hängavtal). Underentreprenörer utan kollektivavtalsanknytning kan i princip betala lägre löner — men om de är verksamma på en arbetsplats där Byggnads har en lokal klubb, kan facket begära insyn i lönehandlingar och vid misstanke om underbetalt arbete tillkalla Arbetsmiljöverket.

Utstationeringslagen (1999:678) förpliktar utländska arbetsgivare att betala minst Byggavtalets garantilöner och OB-tillägg till utstationerad personal, men tillsynen är begränsad och efterlevnaden variabel. HR-chefer som anlitar utländska underentreprenörer bär ett ansvar för att säkerställa att utstationerade arbetstagares löner dokumenteras — detta kan annars ge upphov till solidariskt löneskadeståndsansvar för beställarföretaget.

Semesterlön och hur ackordsöverskottet räknas in

Semesterlönen beräknas enligt Semesterlagen (1977:480) som 12 procent av den intjänade bruttolönen under intjänandeåret. För ackordslöntagare innebär detta att ackordsöverskottet — den del av lönen som överstiger garantilönen — ingår i beräkningsunderlaget. En yrkesarbetare med hög ackordsinkomst tjänar in en proportionellt sett hög semesterlön.

Praktiskt exempel: semesterlön för ackordsarbetare

En snickare tjänar under ett intjänandeår:

  • Garantilön: 185 kr/h × 1 760 h = 325 600 kr
  • Ackordsöverskott: 40 kr/h × 1 760 h = 70 400 kr
  • Total bruttolön: 396 000 kr

Semesterlön per dag = 396 000 × 12 % ÷ 25 semesterdagar = 1 901 kr/dag

En kollega på ren garantilön i samma företag tjänar 325 600 × 12 % ÷ 25 = 1 563 kr/dag. Skillnaden på 338 kr per semesterdag ackumuleras till över 8 000 kr på 25 semesterdagar — en konkret ekonomisk fördel för den produktivare yrkesarbetaren.

Byggföretag med många ackordsarbetare bör ha ett lönesystem som beräknar semesterlöneskulden löpande, eftersom semesterersättningen annars kan underskattas vid bokslut och vid avslutat anställningsförhållande.

Lönespecifikation, ackordslistor och miniräknare på träbord på svensk byggarbetsplats

Vanliga frågor om löner i Byggavtalet 2025–2027

Vad är skillnaden mellan garantilön och ackordshjälm?

Garantilön är den minimilön arbetsgivaren är skyldig att betala oavsett ackordsutfall — ett golv under lönen. Ackordshjälmen (eller ackordsöverskottet) är den del av lönen som överstiger garantilönen tack vare hög produktion på ackord. En yrkesarbetare med garantilön på 185 kr/h som presterar ett ackord om 230 kr/h har en ackordshjälm på 45 kr/h. Ackordshjälmen är variabel och inte garanterad — den beror på hur snabbt och effektivt laget arbetar.

Kan arbetsgivaren sänka lönen under avtalsperioden?

Nej. Byggavtalet är bindande under avtalsperioden 1 maj 2025 – 30 april 2027. Arbetsgivaren kan inte sänka löner under garantilönegolvet, inte ta bort OB-tillägg som avtalat och inte ensidigt ändra ackordspriser som fastlagts i avtalets prislistor. En sådan åtgärd utgör ett avtalsbrott och kan leda till skadeståndstalan via Arbetsdomstolen.

Gäller lönerevisionsdatumet alla yrkesarbetare?

Lönerevisionsdatumet (1 maj 2025 resp. 1 maj 2026) gäller för garantilönernas höjning. Individuella lönetillägg — utöver garantilönen — kan regleras i lokala överenskommelser och ha egna revisionsdatum. Ackordslistornas à-priser kan justeras vid separata tillfällen om parterna centralt beslutar om det.

Hur påverkar sjukfrånvaro ackordsintäkten?

Under sjukperioder erhåller yrkesarbetare sjuklön (dagen utöver karensavdraget, upp till 80 % av lönen), inte ackordslön. Sjuklönen beräknas på en genomsnittlig timlön, inklusive ackordsöverskott, under de senaste 12 månaderna eller en kortare period om anställningen är yngre. Sjukfrånvaro minskar i praktiken ackordslagets kapacitet och kan dra ner hela lagets ackordsöverskott.

Avertissement : Denna artikel är av allmän karaktär och utgör inte juridisk rådgivning om lön eller lönerätt. Vid tvister om lön, ackord eller lönerevision — kontakta din lokala Byggnadsklubb eller en arbetsrättsjurist med erfarenhet av byggbranschen.

Pensionsavsättningen och dess koppling till lönestrukturen

Pensionsavsättningen i Byggavtalet sker via SAF-LO Tjänstepension, som administreras av Fora. Avsättningen beräknas som en procentsats av den pensionsmedförande lönen — ett begrepp som inkluderar grundlön (inkl. garantilön), ackordsöverskott och OB-tillägg, men exkluderar vissa engångsbetalningar.

I Byggavtalet 2025–2027 höjs avsättningsprocenten med 0,1 procentenhet per avtalsår. Den exakta procentsatsen varierar beroende på ålder: SAF-LO-systemet är ett åldersbaserat avtal där avsättningen ökar med åldern för att kompensera för det kortare innestående spartiden. Yngre yrkesarbetare (under 26 år) har lägre avsättningsprocent; äldre yrkesarbetare (över 55 år) har den högsta.

Vad höjningen av pensionsavsättningen innebär i kronor

Anta att en 45-årig snickare har en pensionsmedförande lön på 400 000 kronor per år. En höjning av avsättningsprocenten med 0,1 procentenhet innebär en extra avsättning på 400 kr/år. Under en 20-årig period med real avkastning på 3 procent per år (Foragereras genomsnitt) ger denna extra avsättning ett tillskott till pensionsbehållningen om uppskattningsvis 10 000–15 000 kronor vid 65 år. Liten årsvis ökning — men sammansatt effekt är mätbar.

Arbetsgivaren är skyldig att betala Fora-avgifterna månadsvis. Försenade betalningar kan ge dröjsmålsränta och i värsta fall täckts av en garantimekanism, men arbetsgivare som systematiskt underlåter att betala riskerar stämning från Fora och eventuellt solidariskt ansvar för pensionsavdrag från de anställdas löner.

Skatt på ackordslön och ackordsöverskott

Ackordslön beskattas som vanlig löneinkomst och är inte föremål för någon förmånlig skattebehandling jämfört med timlön. Varken ackordsöverskottet eller den del av lönen som tillfaller garantilönegolvet är skattebefriade. Arbetsgivaren innehåller preliminärskatt (A-skatt) och redovisar till Skatteverket på vanligt sätt.

En aspekt som enskilda yrkesarbetare bör känna till är att ackordsinkomstens ojämna fördelning över månaderna kan leda till att skatteuttaget inte stämmer exakt med det slutliga årsutfallet. En yrkesarbetare som under januari–mars har låg ackordsinkomst men under april–september har hög ackordsinkomst kan i teorin ha ett preliminärskattuplägg som resulterar i kvarstående skatt. Att justera sin jämkning via Skatteverkets e-tjänst kan jämna ut skattebetalningarna.

Byggnadsarbetare som arbetar för flera arbetsgivare under samma år — till exempel under en kortare projektanställning — bör säkerställa att den sammanlagda skattetabellen är korrekt. En vanlig miss är att bägge arbetsgivare tillämpar skattetabell 30 (grundavdrag) parallellt, vilket resulterar i underbetald preliminärskatt och slutskatteavi på våren.

Regionala löneskillnader och storstadstillägg

Den svenska byggbranschen har historiskt sett haft regionala löneskillnader som delvis speglar skillnader i produktivitetsnivå, levnadskostnader och lokal konkurrens om yrkesarbetare. I storstadsregioner — Storstockholm, Storgöteborg och Malmö — tenderar ackordsöverskotten att vara högre, dels för att projekten är större och effektivare (fler timmar per lag per dag utan transportstopp), dels för att konkurrensen om skickliga yrkesarbetare driver upp de lokala lönetilläggen.

Byggavtalet fastslår nationella garantilöner utan geografisk differentiering — garantilönenivån är densamma i Kiruna som i Stockholm. Lokala tilläggsavtal och individuella lönetillägg (ovan garantilön) kan däremot skilja sig markant. En erfaren snickare i Stockholmsregionen kan ha ett lokalt individuellt tillägg på 20–40 kr/h utöver garantilönen, vilket ger en total timinkomst 10–20 procent över nationell garantilönenivå.

Glesbygdsregioner och norrlandslän brottas med rekryteringsutmaningar som delvis kompenseras av resetersättning och traktamente vid utsändning till avlägset belägna projekt — en fördel som direkt regleras i Byggavtalet 2025–2027 via den höjda resetersättningsgränsen från 87 till 120 km.

Lönefordringar och preskription — när preskriberas ett lönekrav?

Lönekrav i byggbranschen preskriberas normalt efter tio år (preskriptionslagen, 1981:130), men kollektivavtalet kan ha kortare preskriptionstider för specifika krav. I praktiken är den viktigaste preskriptionsfristregeln i Byggavtalet att krav på ackordsberäkning eller OB-tillägg ska framställas inom rimlig tid efter att felet upptäckts, annars kan arbetsgivaren invända att kravet preskriberats.

Byggnads ombud rekommenderar sina medlemmar att bevara lönespecifikationer och ackordsrapporter i minst tre år bakåt. Ackordsrapporter — de dokument som visar utfört ackordsarbete och à-prisets tillämpning — är central bevisning vid lönedispyter. En yrkesarbetare som saknar dokumentation har svårt att driva sitt lönekrav, även om Arbetsdomstolen i vissa fall accepterar vittnesmål om arbetsvolym.

Arbetsgivare ska enligt lag (Bokföringslagen, 1999:1078) bevara löneunderlag i minst sju år. Elektroniska lönesystem gör det enklare att söka ut historik, men äldre pappersarkiv — som fortfarande förekommer hos mindre byggbolag — kan vara svåra att återfinna vid tvist.

Checklista för yrkesarbetare: kontrollera din lön mot Byggavtalet

Att regelbundet stämma av sin lön mot avtalets krav minskar risken för att underbetald lön ackumuleras under lång tid. Byggnads rekommenderar att yrkesarbetare kontrollerar följande minst en gång per år:

  • Garantilönenivå — stämmer din lönespecifikation med avtalets aktuella garantilön?
  • OB-tillägg — betalas rätt kronobelopp per timme för kvälls-, natt- och helgarbete?
  • Ackordsredovisning — finns skriftliga ackordsrapporter för varje mätperiod?
  • Semesterlön — inkluderas ackordsöverskott i semesterlöneunderlaget?
  • Pensionsavsättning — är Fora-avgifterna betalda? Kontrollera via Fora.se.
  • Lönerevision — höjdes lönen med 3,4 % från 1 maj 2025?

Vid misstanke om fel — kontakta omedelbart den lokala Byggnadsklubben. Fackombud har rätt att begära insyn i löneunderlaget och kan bistå vid förhandling med arbetsgivaren.

Framtidsutsikter för löner i byggbranschen 2026–2027

Det andra avtalsåret (maj 2026 – april 2027) träder in med en löneökning om 3,0 procent från 1 maj 2026. I skrivande stund (2026) pågår budgetering hos större byggföretag inför detta revisionstillfälle. Byggkonjunkturen har gradvis stabiliserats efter den kraftiga avmattningen 2023–2024 drivet av höjda räntor och minskade bostadsbyggstarter.

Byggnads prognosar — baserat på Konjunkturinstitutets (KI) bedömningar — att den reala löneökningen för yrkesarbetare i byggbranschen 2025–2027 är positiv men modest, vilket innebär att köpkraften ökar något men att löneklyftorna gentemot de mest välbetalda tjänstemannayrkena inte minskar nämnvärt. En yrkesarbetare med fullt ackord 2026 bör ligga på en real lön klart över KI:s prognos för genomsnittlig hushållsinkomst i Sverige.

Det strukturella kompetensförsörjningsproblemet i byggbranschen — brist på utbildade yrkesarbetare inom betong, puts och takläggning — förväntas på sikt driva upp lönerna utöver märket om branschen vill attrahera unga hantverkare. Avtalsrörelsen 2027 lär se ett ökat tryck från Byggnads på yrkes- och erfarenhetstillägg för att differentiera lönen baserat på kompetens.

Lönemodellen i Byggavtalet 2025–2027 är mer komplex än en enkel procentsats antyder. Ackordsystemet, garantilönegolvet, OB-strukturen och pensionsavsättningens koppling till löneunderlaget skapar ett sammanhängande system som kräver god branschkännedom för att tillämpa rätt. Yrkesarbetare och HR-chefer som förstår systemets logik är bättre rustade att fånga upp fel, förhandla lokalt och planera ekonomin — både på individnivå och för hela projektorganisationen.

Byggavtalet 2025–2027 : dossier komplett för byggnadsarbetare och HR

Visa hela mappen
Löneökning Byggavtalet 2025–2027 : 3,4 % år 1, 3,0 % år 2 — guide complète
Arbetsrätt

Löneökning Byggavtalet 2025–2027 : 3,4 % år 1, 3,0 % år 2 — guide complète

Löneökningen i Byggavtalet 2025–2027 uppgår till totalt 6,4 procent: 3,4 procent från den 1 maj 2025 och 3,0 procent från den 1 maj 2026. Ökningstakten är identisk med industrins märke — den norm

15 minuters läsningMay 5, 2026
OB och övertid Byggavtalet 2025 : satser, beräkning och traktamente
Arbetsrätt

OB och övertid Byggavtalet 2025 : satser, beräkning och traktamente

OB-ersättning i Byggavtalet 2025 varierar från 20 till 70 procent av timlönen beroende på arbetstid. Kvällsarbete ger 20–35%, nattarbete upp till 50%, och arbete på söndag och röd dag ger 70% till

8 minuters läsningMay 5, 2026
Semester och ledighet för byggnadsarbetare 2025 : Semesterlagen vs Byggavtalet
Arbetsrätt

Semester och ledighet för byggnadsarbetare 2025 : Semesterlagen vs Byggavtalet

Semesterlagen ger alla arbetstagare i Sverige 25 semesterdagar. Byggavtalet 2025–2027 kompletterar — men kan inte inskränka — lagens skydd. Vilka regler gäller egentligen för semester och ledighet f

6 minuters läsningMay 5, 2026
Anställningsskydd och uppsägning Byggavtalet 2025 : 8 saker du måste veta
Arbetsrätt

Anställningsskydd och uppsägning Byggavtalet 2025 : 8 saker du måste veta

Varje år varslas eller sägs upp tusentals byggnadsarbetare i Sverige — ofta utan att veta vilka rättigheter de faktiskt har. Lagen om anställningsskydd (LAS) ger ett grundläggande skydd, men Byggavtal

6 minuters läsningMay 5, 2026
OB-tillägg och övertid i Byggavtalet 2025–2027 : regler, belopp och beräkning
Arbetsrätt

OB-tillägg och övertid i Byggavtalet 2025–2027 : regler, belopp och beräkning

OB-tillägg (obekväm arbetstid) och övertidsersättning i Byggavtalet 2025–2027 är fastlagda som fasta kronbelopp per timme för OB, och procen

8 minuters läsningMay 5, 2026
Anställningsskydd och uppsägning i byggbranschen 2025 : 7 rättigheter och 5 vanliga misstag
Arbetsrätt

Anställningsskydd och uppsägning i byggbranschen 2025 : 7 rättigheter och 5 vanliga misstag

Att bli uppsagd på en byggarbetsplats är inte detsamma som att bli av med jobbet direkt. Lagen om anställningsskydd (LAS) ger byggnadsarbetare ett skydd som [Byggavtalet 202](/se/tidskrift/advokater/a

6 minuters läsningMay 5, 2026
Arbetstid och flextid i byggbranschen 2025 : vanliga frågor och svar
Arbetsrätt

Arbetstid och flextid i byggbranschen 2025 : vanliga frågor och svar

Hur många timmar per dag kan en byggnadsarbetare egentligen bli beordrad att arbeta? Gäller flextid i byggbranschen? Vad händer när vädret stoppar arbetet — är det tjänstledigt? Arbetstidsreglerna i B

5 minuters läsningMay 5, 2026
Försäkringar och pension i Byggavtalet 2025–2027 : TFA, AGS och ny pensionsavsättning
Arbetsrätt

Försäkringar och pension i Byggavtalet 2025–2027 : TFA, AGS och ny pensionsavsättning

Marcus, 48 år, snickare med 22 år i branschen, visste inte att han var försäkrad mot arbetsolyckor via TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada) tills han fell av ett ställning i Linköping och bröt ar

7 minuters läsningMay 5, 2026
Semester och ledighet i Byggavtalet 2025–2027 : rättigheter, förläggning och semesterlön
Arbetsrätt

Semester och ledighet i Byggavtalet 2025–2027 : rättigheter, förläggning och semesterlön

Semesterlagen eller Byggavtalet — vilket regelverk styr egentligen din semester som byggnadsarbetare 2025? Svaret är: båda, men med olika ansvar. [Semesterlagen](/se/tidskrift/advokater/arbetsratt/grö

6 minuters läsningMay 5, 2026

Våra experter

Fördelar

Snabba och precisa svar på alla dina frågor och assistansförfrågningar i fler än 200 kategorier.

Tusentals användare har gett ett betyg på 4,9 av 5 i nöjdhet för råd och rekommendationer från våra assistenter.