Maria LindbergSaco-S eller OFR/S? Vilket ramavtal gäller för dig beror på ditt fackförbund – inte på din myndighet. Men skillnaderna i villkor mellan RALS 2010-T (Saco-S – Arbetsgivarverket) och RALS-T (OFR/S, P och O – Arbetsgivarverket) är mer subtila än många tror. Båda är sifferlösa, båda gäller från 1 oktober 2025 till 30 september 2027, och båda utgår från samma arbetsgivarpart. Det är i detaljerna som skillnaderna uppstår.
Avtalsparternas struktur – vem är Saco-S och vem är OFR?
Arbetsgivarverket förhandlar med tre fackliga motparter i statlig sektor:
| Facklig motpart | Förbund (urval) | Avtalsnamn |
|---|---|---|
| Saco-S | Naturvetarna, Sveriges Ingenjörer, SULF, DIK, Akademikerförbundet SSR | RALS 2010-T + Villkorsavtal-T |
| OFR/S, P och O | Fackförbundet ST, SEKO, Officersförbundet | RALS-T (OFR/S) + Villkorsavtal-T |
| Seko | Seko (teknisk och servicepersonal) | Separat avtal |
Viktigt: Villkorsavtal-T – det avtal som reglerar OB, övertid, semester, sjuklön och de flesta anställningsvillkor – gäller i stort sett lika för Saco-S och OFR/S. Det är RALS-avtalet (löneprincipen) som skiljer sig åt.
RALS 2010-T (Saco-S) vs RALS-T (OFR) – likheterna
Likheterna är faktiskt fler och mer centrala än skillnaderna:
Sifferlöst tillsvidareavtal. Båda RALS 2010-T och RALS-T (OFR/S) är sifferlösa – de innehåller inga centralt fastlagda löneökningsprocent och inga individgarantier. Lönesättningen sker lokalt, individuellt och differentierat, på samma principiella grund.
Lönesamtalets krav. I båda avtalen är det obligatoriskt att genomföra ett individuellt lönesamtal per år. Chefen ska diskutera prestation och kriterier – inte bara kommunicera ett beslut.
Avtalsperiod. Båda gäller från 1 oktober 2025 till 30 september 2027.
Arbetsgivarpart. Arbetsgivarverket är motpart för båda. Det innebär att myndighetens HR-avdelning tillämpar samma grundprinciper oavsett vilken facklig motpart den lokala föreningen tillhör.
À retenir : Det du som anställd möter i det dagliga – lönesamtalet, OB-reglerna, semestern – är i allt väsentligt detsamma oavsett om du är organiserad i Saco-S eller OFR/S.
De verkliga skillnaderna mellan RALS 2010-T och RALS-T (OFR)
Skillnaderna är specifika och tekniska. Här är de viktigaste:
Lönesamtalets protokollkrav
RALS 2010-T (Saco-S) betonar den akademiska lönemodellens förankring i Saco-S:s dokumenterade lönesamtalsprinciper. Saco-S har en mer detaljerad vägledning för hur lönesamtalet ska protokollföras och dokumenteras jämfört med OFR/S:s tillämmpning. I praktiken kan detta innebära att anställda organiserade i Saco-S har starkare dokumentationsstöd vid tvister.
Lokala förhandlingarnas karaktär
Saco-S-föreningen (LA) på varje myndighet har ofta en djupare tradition av att förhandla akademikers löner baserat på marknadsdata och individprofiler. OFR/S-föreningen tenderar att ha en bredare bas av anställda (fler förbund, fler yrkeskategorier) och kan ha en annan förhandlingsstil – mer kollektiv, mindre individfokuserad.
Flexpensionens tillämpning
Flexpensionsavsättningen (1,6 % från januari 2026, 1,7 % från oktober 2026) gäller för båda avtalsområdena – men den exakta administrationen och informationskanalen skiljer sig. Saco-S-förbunden (t.ex. Akademikerförbundet SSR, DIK) ger ofta mer detaljerad pensionsrådgivning till sina medlemmar via förbundsspecifika kanaler.
Ansvarsfördelning vid central förhandling
Om oenighet uppstår om lönesättningen på myndighetsnivå kan Saco-S eskalera till central förhandling via Saco-S kansli. OFR/S har en liknande eskaleringsväg men via OFR:s centralorganisation. Processen är tekniskt densamma (MBL § 10–14) men förbundens resurser och förhandlingsstyrka varierar.
Villkorsavtal-T – det gemensamma anställningsvillkorsavtalet
Villkorsavtal-T är det avtal som faktiskt reglerar den anställdes vardag. Det gäller lika för Saco-S-organiserade och OFR/S-organiserade. Innehållet täcker:
| Villkorsområde | Reglering | Lika för Saco-S och OFR? |
|---|---|---|
| Semester (antal dagar) | 28–35 dagar beroende på ålder | Ja |
| Semesterpenninggaranti | 1 709 kr/dag (2026) | Ja |
| OB-tillägg (nivåer) | Kväll, natt, helg, storhelg | Ja |
| Övertid (typer) | Generell (×1,5) och kvalificerad (×2,0) | Ja |
| Sjuklön | 10 % avdrag dag 1, full lön dag 2–14 | Ja |
| Flexpension | 1,6 % jan 2026, 1,7 % okt 2026 | Ja |
| Mertid deltid | Avskaffad diskriminerande regel (okt 2025) | Ja |
Den viktigaste konsekvensen av Villkorsavtal-T:s enhetlighet är att en statlig arbetsgivare inte kan särskilja anställningsvillkor baserat på facklig tillhörighet. En Saco-S-organiserad och en OFR/S-organiserad på samma myndighet i samma befattning ska ha identiska villkor – utom möjligtvis i de lönerelaterade frågor som hanteras av respektive RALS-avtal.
Se RALS 2025–2027 för statliga arbetstagare (OFR/S) för en djupare genomgång av OFR/S-avtalets löneprinciper.
Scenario: Mikael byter fackförbund – vad händer med hans villkor?
Mikael är IT-arkitekt på Skatteverket och byter från Fackförbundet ST (OFR/S) till Sveriges Ingenjörer (Saco-S). Han undrar om det påverkar hans lönesättning och villkor.
Villkorsavtal-T: Oförändrat. Mikaels OB-tillägg, semester, övertidsregler och sjuklön är exakt desamma oavsett vilken organisation han tillhör.
Lönerevisionen: Här kan det ske en förskjutning. Mikaels nya fackliga representant (lokal Saco-S-förening/LA) tar nu hans ärenden i löneförhandlingen. Om LA är starkare förhandlare på Skatteverket kan det vara en fördel. Om LA är svagare, en nackdel. Fackförbundets lokala närvaro och resurser spelar roll.
Praktiskt råd: Fråga din blivande fackförening hur många medlemmar de har på din myndighet och hur aktiva de är i lönerevisionsprocessen. En liten LA med 3 aktiva på en myndighet med 200 Saco-anställda kan ha begränsad kapacitet.
Sammanfattning: vilket avtal gäller för dig?
| Scenario | Avtal |
|---|---|
| Du är organiserad i Naturvetarna, Sveriges Ingenjörer, SULF, DIK eller annat Saco-förbund | RALS 2010-T (Saco-S) |
| Du är organiserad i Fackförbundet ST, SEKO eller OFR/S-förbund | RALS-T (OFR/S) |
| Du är oorganiserad | Inga kollektivavtalsförmåner utöver Villkorsavtal-T:s minimilagstiftning |
| Du arbetar på en myndighet som inte är ansluten till Arbetsgivarverket | Separat avtal – kontakta din arbetsgivare |
Det viktigaste är att du vet vilket fackförbund du tillhör och att du är ansluten till den lokala föreningen på din myndighet. Det är lokala föreningen (LA för Saco-S, lokal klubb för OFR/S) som gör det faktiska löneförhandlingsarbetet.
Se hela dossieret om RALS 2025–2027 på RALS 2025–2027 statssektor dossieret för en bredare kontextualisering av statlig sektors avtalsstruktur.
Avertissement : Informationen i denna artikel är av allmänt informativt slag och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta ditt fackförbund för din specifika situation.
Anställningsskydd – LAS gäller lika
En fråga som ofta ställs är om anställningsskyddet skiljer sig beroende på facklig tillhörighet. Svaret är nej: Lagen om anställningsskydd (LAS, SFS 1982:80) gäller för alla statliga anställda oavsett fackförbund. Kompletterande skydd ges via Trygghetsavtalet (TA), som administreras via Trygghetsstiftelsen (TSn) – och det gäller lika för Saco-S-organiserade och OFR/S-organiserade.
Turordningsreglerna (LAS § 22) tillämpas på myndighetsnivå och respekterar inte facklig tillhörighet – de bygger på anställningstid och kompetensprofil. Vid uppsägning av arbetsbrist genomförs turordningsprocessen av arbetsgivaren i samråd med alla berörda fackföreningar, inklusive Saco-S LA och OFR/S-klubb gemensamt om båda finns på myndigheten.
Det betyder att en Saco-S-organiserad och en OFR/S-organiserad med exakt samma anställningstid och kompetens hanteras identiskt i en varselprocess. Fackförbundets roll är att bevaka att LAS tillämpas korrekt och att yrka omplacering och utvidgad turordning i enlighet med lagen.
Lönestatistik per avtalsområde – vad säger Medlingsinstitutet?
Medlingsinstitutet (MI) publicerar varje år detaljerad lönestatistik per avtalsområde och sektor. Statistiken visar genomsnittlig löneutveckling och lönespread inom den statliga sektorn, uppdelat per förbundsgrupp.
Historiskt sett har Saco-S-organiserade (akademiker) i genomsnitt haft något högre löner än OFR/S-organiserade inom samma myndigheter – vilket är förväntat givet att Saco-S representerar en mer homogen grupp av akademiker med efterfrågad spetskompetens. Men löneökningstakten i procent har varit i paritet – den sifferlösa modellen ger inget avtalsstrukturellt försprång till något av förbundsområdena.
Lönestatistik per förbund (t.ex. Naturvetarnas eller Sveriges Ingenjörers löneenkäter) ger en finare granularitet – de visar median- och percentillöner per utbildningsgrupp och befattningsnivå, vilket är mer användbart inför ett individuellt lönesamtal än sektorsaggregaten.
Är det avgörande vilket förbund du väljer?
Den praktiska skillnaden mellan att vara Saco-S-organiserad kontra OFR/S-organiserad på en statlig myndighet är mer en fråga om förbundstillhörighet och lokal LA-kapacitet än om avtalets formella innehåll. Villkorsavtal-T är gemensamt och lika. RALS-avtalens principer är parallella.
Det som verkligen spelar roll är:
- Förbundets sakkunskap kring din yrkesgrupp och lönemarknad
- LA:s lokala närvaro och aktivitet på din specifika myndighet
- Förbundets förhandlingsresurser och historisk framgång på liknande myndigheter
Dessa faktorer är svåra att kvantifiera i förväg – prata med kollegor och lokala fackliga representanter på din myndighet för att bilda dig en uppfattning.
