RALS 2010-T är det ramavtal om löner och anställningsvillkor som gäller för cirka 90 000 statliga akademiker och tjänstemän anslutna till Saco-S — förhandlade med Arbetsgivarverket som statens arbetsgivarorganisation. Till skillnad från avtal i privat sektor saknar RALS 2010-T en central lönesiffra: avtalet är sifferlöst, vilket innebär att lönesättningen sker i direkta, lokala samtal mellan chef och medarbetare vid varje statlig myndighet. Det senaste tilläggsavtalet trädde i kraft den 1 oktober 2025 och löper till den 30 september 2027. Parallellt med RALS 2010-T kompletterar Villkorsavtal-T (för Saco-S) de övriga anställningsvillkoren — semester, övertid, sjukpeng-tillägg och pension. Dossiern här täcker avtalets sex kärnområden och hjälper anställda, HR-chefer och arbetsrättsjurister att förstå vad som gäller — och vad som förändrats inför 2026.
Vad är RALS 2010-T och varför är det sifferlöst?
Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet — i dagligt tal RALS 2010-T — är ett kollektivavtal förhandlat mellan Saco-S och Arbetsgivarverket. Beteckningen "2010-T" anger att avtalet tillhör T-kategorin (tjänstemän) och har sin ursprungliga konstruktion från 2010, men har sedan dess reviderats löpande. Den senaste versionen gäller från oktober 2025 och publiceras officiellt av Arbetsgivarverket.
Begreppet sifferlöst är centralt för att förstå avtalets logik. I stället för att central nivå bestämmer att "löner ska höjas med 2,3 %", delegeras hela lönesättningen till varje enskild myndighet och dess lokala parter. Saco-S lokala akademikerförening förhandlar med myndighetens HR-funktion om löneprinciper och individuell lönesättning, vanligtvis en gång per år.
Fördelen med modellen är flexibilitet: en statlig forskningsinstitution kan prioritera erfarna specialister med höga löneökningar, medan en myndighet med utpräglad handläggartjänst kanske väljer jämnare fördelning. Nackdelen är att resultatet beror helt på den lokala partens förhandlingsstyrka och myndighetens budgetutrymme. En Saco-S-medlem vid en myndighet med svag lokal förening och stram budget kan alltså uppleva väsentligt sämre löneutveckling än en kollega på en välfinansierad myndighet med aktiv akademikerförening — trots att samma centrala ramavtal reglerar bägge anställningarna.
À retenir: RALS 2010-T innehåller inga individgarantier och ingen central "pott". Varje statlig anställd Saco-S-medlem är beroende av det lokala lönesamtalet och av att den lokala föreningen är aktiv i processen. Arbetsgivarverket publicerar riktlinjer och stödmaterial för myndigheterna.
Vilka 90 000 arbetstagare omfattas — och vad täcker avtalet?
RALS 2010-T gäller för arbetstagare vars anställningsvillkor regleras av det statliga avtalsområdet och som tillhör ett Saco-S-förbund. Det innebär i praktiken akademiker anställda vid statliga myndigheter, högskolor, domstolar och andra statliga verk — allt från universitetslektorer och ingenjörer vid Trafikverket till jurister vid Migrationsverket och forskare vid SMHI.
Avtalet reglerar inte bara löner i snäv bemärkelse. Rubriken "m.m." (med mera) är juridiskt meningsfull: via sitt komplement Villkorsavtal-T täcker avtalskomplexet semester, övertid, arbetstid, sjukpeng-tillägg, tjänstledighet, försäkringar och pension. Tillsammans bildar RALS 2010-T och Villkorsavtal-T den fullständiga anställningsramen för statliga Saco-S-medlemmar.
Vad förändrades den 1 oktober 2025 — och vad gäller 2026?
Tilläggsavtalet från 2025 innehåller flera konkreta nyheter som slår igenom successivt under avtalsperioden:
Flexpensionen höjs i två steg. Från och med januari 2026 höjs arbetsgivarens avsättning till flexpensionskontot från 1,5 % till 1,6 % av bruttolönen. Ytterligare en höjning till 1,7 % sker i oktober 2026, med den uttalade målbilden att nå 2 % under kommande avtalsperioder. För en statlig akademiker med 45 000 kr/mån innebär höjningen till 1,6 % ungefär 540 kr/mån mer i pensionssparande — betalt av arbetsgivaren.
Diskriminering av deltidsanställda avskaffas. Den tidigare regleringen om mertidsersättning innehöll bestämmelser som i praktiken gav deltidsanställda lägre kompensation per timme för arbete utöver avtalad tid, jämfört med heltidsanställda. Från oktober 2025 likställs mertids- och övertidsersättning oavsett sysselsättningsgrad — i linje med Diskrimineringslagens (SFS 2008:567) krav på likabehandling.
Semesterpenninggarantin indexeras. Garantibeloppet, som garanterar att semesterpenningen inte understiger en lägstanivå per semesterdag, uppgår till 1 709 kr/dag under 2026 [Villkorsavtal-T, 2026].
Lönesättning i statlig sektor: hur det lokala lönesamtalet fungerar
Kärnan i RALS 2010-T är processen för lokalt lönesamtal. Varje år genomför respektive myndighet lönerevision, vanligtvis under perioden mars–maj. Processen involverar tre parter: den anställde, hens närmaste chef och den lokala Saco-S-föreningen.
Chefen ansvarar för att leda samtalet och motivera föreslaget löneläge utifrån den anställdes prestation, kompetens, ansvarstagande och bidrag till myndighetens mål. Enligt Medlingsinstitutet (MI) är det just kopplingen till verksamhetsmål som skiljer statlig lönebildning från avtal med central pott.
Den lokala akademikerföreningen (Saco-S lokal) förhandlar om lönepolicyn — vilka kriterier myndigheten tillämpar och hur lönestrukturen ser ut i stort. Föreningen kan begära central förhandling (lönenämnd) om lokal oenighet uppstår. Sedan tilläggsavtalet 2025 har parterna skärpt reglerna för vad myndigheten måste dokumentera och kommunicera kring lönesättningsprinciperna.
Den anställde har rätt till ett enskilt lönesamtal med sin chef, med rätt att ta del av skriftlig motivering om begäran ställs. Lönesamtalet är ingen förhandling i juridisk mening — det är ett samtal om prestation och förväntningar — men utfallet är bindande via myndighetens lokala löneöverenskommelse med föreningen.
RALS 2010-T och Villkorsavtal-T: hur avtalsparet täcker hela anställningsförhållandet
En vanlig missuppfattning är att RALS 2010-T ensamt reglerar allt som rör anställningen. I verkligheten bildar det ett tandem med Villkorsavtal-T: RALS 2010-T hanterar lönebildning och lönesättningsprinciper, medan Villkorsavtal-T reglerar de övriga anställningsvillkoren.
Uppdelningen kan sammanfattas så här:
| Område | Regleras av | Grundlag |
|---|---|---|
| Lönesättning och lönerevision | RALS 2010-T | MBL, LAS |
| Semester, semesterpenning | Villkorsavtal-T | Semesterlagen (SFS 1977:480) |
| Övertid, mertid, OB | Villkorsavtal-T | Arbetstidslagen (SFS 1982:673) |
| Flexpension, TFA, AGS-KL | RALS 2010-T / Villkorsavtal-T | Avtalspension |
| Tjänstledighet, sjukpeng-tillägg | Villkorsavtal-T | Socialförsäkringsbalken |
| Uppsägning, turordning | LAS (lag om anställningsskydd) | LAS (SFS 1982:80) |
RALS 2010-T är alltså inte ett heltäckande anställningsavtal i sig, utan det lönespecifika fundamentet. Dossiern täcker samtliga sex kärnområden i avtalskomplexet, med egna fördjupande artiklar för varje del.
RALS 2010-T i förhållande till parallella avtal i staten
RALS 2010-T är inte det enda ramavtalet för statligt anställda. Parallellt med Saco-S-avtalet gäller OFR/S, P, O-avtalet (Offentliganställdas Förhandlingsråd) för exempelvis poliser, lärare och statliga tjänstemän tillhörande TCO-förbunden, samt Seko-avtalet för yrken med starkare LO-koppling inom staten (exempelvis fordonstekniker vid Trafikverket).
Avtalsperioden för OFR/Seko löper till september 2027 — samma slutdatum som RALS 2010-T. Att synkronisera avtalsperioderna är medveten strategi: det förenklar samordning och minskar risken för "fripassagerarproblem" mellan avtalsområdena.
En viktig skillnad: OFR/S-avtalet har historiskt inkluderat garanterade lägstanivåer ("individgarantier") för löneutveckling, medan RALS 2010-T genomgående är sifferlöst och saknar sådana garantier. Det gör RALS 2010-T mer flexibelt men också mer beroende av lokal förhandlingsstyrka. Läs mer om polisavtalet OFR/S och hur statliga yrkesgrupper regleras i jämförande perspektiv.
Pension och försäkringar: vad täcker RALS 2010-T utöver lönen?
Statliga anställda Saco-S-medlemmar har tillgång till ett förmånspaket som på flera punkter överstiger det lagstadgade minimikravet. De viktigaste komponenterna vid sidan av PA16 (statens tjänstepensionsplan) är:
Flexpension är ett frivilligt avsättningssystem där arbetsgivaren sätter in en procentandel av bruttolönen på ett individuellt pensionskonto. Den aktuella nivån är 1,5 % fram till december 2025, varefter den stiger till 1,6 % (januari 2026) och 1,7 % (oktober 2026). Parterna har angett 2 % som långsiktig målnivå. Den anställde väljer själv fondförvaltare och kan i vissa fall ta ut flexpensionen för att finansiera deltidspension. Medlingsinstitutet (MI) publicerar regelbundet statistik om pensionsavsättningars nivåer i det statliga avtalsområdet.
TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada) ger ersättning vid arbetsolycka och yrkessjukdom utöver det som Försäkringskassan betalar. Försäkringen gäller per automatik för alla RALS 2010-T-anställda och kräver ingen anmälan från den enskilde.
AGS-KL (Avtalsgruppsjukförsäkring) kompletterar sjukpenningen vid längre sjukskrivning och träder in när Försäkringskassans ersättning inte täcker upp till 80 % av lönen. Maxgränsen samverkar med socialförsäkringsbalken (SFB kap. 26) och beräknas på den sjukpenninggrundande inkomsten.
Den samlade försäkrings- och pensionsnivån för statliga akademiker gör att det totala anställningsvärdet ofta överstiger jämförbara privata tjänster med nominellt högre lön — ett förhållande som är centralt när HR analyserar rekryteringsutmaningar gentemot privat sektor. Enligt Medlingsinstitutet uppgick den genomsnittliga lönen i statlig sektor till 44 900 kr/mån under 2024, men det verkliga konkurrensläget mot privata arbetsgivare bestäms av det samlade kompensationspaketet inklusive PA16, flexpension och avtalsförsäkringar.
Vad RALS 2010-T innebär för HR-chefer och arbetsgivare
För statliga arbetsgivare — myndigheter, verk och domstolar — är RALS 2010-T inte bara ett avtal att följa utan ett aktivt HR-instrument. Arbetsgivarverket stödjer sina medlemsmyndigheter med lönestatistik, rådgivning och förhandlingsstöd, men det operativa ansvaret vilar på myndighetens egna HR-funktion och närmsta chef.
De praktiska skyldigheterna för arbetsgivaren inkluderar:
- Genomföra individuella lönesamtal med samtliga tillsvidareanställda Saco-S-medlemmar inför varje lönerevision
- Dokumentera lönesättningsprinciperna och kommunicera dem till den lokala akademikerföreningen innan revisionen startar
- Förhandla med Saco-S lokal om lokala lönekriterier (MBL § 11 och § 38)
- Administrera flexpensionsavsättningarna korrekt: 1,6 % från januari 2026, 1,7 % från oktober 2026
- Säkerställa likabehandling avseende mertids- och övertidsersättning för deltidsanställda, i enlighet med det reviderade avtalet
Arbetsgivare som brister i dessa skyldigheter riskerar MBL-talan och skadeståndskrav från Saco-S. Enligt Arbetsgivarverkets egna riktlinjer är den lokala dialogen — inte enbart den formella förhandlingen — avgörande för ett väl fungerande lönebildningsarbete. Mer information om parallella statliga avtal ges i vår guide till ramavtalen för statsanställda.
Arbetstid, flextid och övertid i statlig sektor
Normalarbetstiden i statlig sektor är 40 timmar per vecka för heltidsanställda, men de flesta statliga myndigheter tillämpar flextidsavtal som innebär att avvikelser om ±3 timmar per dag kan kompenseras inom en fastlagd flextidsram. Flextiden registreras vanligtvis i myndighetens tidsregistreringssystem och kan omvandlas till kortare ledighet när flextidssaldot tillräckligt byggts upp.
Övertid uppstår när arbete utförs utöver den fastlagda veckoarbetstiden efter order från arbetsgivaren. Övertidsersättning beräknas i enlighet med Villkorsavtal-T och Arbetstidslagen (ATL, SFS 1982:673). Kompensationsledighet är det vanligaste sättet att reglera övertid i statlig sektor — kontant övertidsersättning förekommer men är ovanligare. Arbetstidslagen sätter en maxgräns för övertid om 48 timmar per sjuveckorsperiod i genomsnitt, beräknat under en referensperiod om fyra månader.
Den viktigaste förändringen i det reviderade avtalet från 2025 gäller mertid för deltidsanställda. Mertid — arbete utöver avtalad deltid men under heltidsgränsen — ska nu kompenseras på samma villkor som övertid, vilket eliminerade den tidigare skillnaden som diskriminerade deltidsarbetare. Ändringen berör i praktiken alla myndigheterna som har deltidsanställda Saco-S-medlemmar och kräver anpassning av lokala rutiner för tidsregistrering och utbetalning.
Anställningsskydd och uppsägning: vad gäller för statligt anställda?
Statliga anställda omfattas av Lagen om anställningsskydd (LAS, SFS 1982:80) med vissa avvikelser som regleras i avtalet. Staten är i grunden en trygg arbetsgivare: saklig grund krävs för uppsägning, och turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist tillämpas med visst utrymme för kompetensavvägningar via Trygghetsavtalet (TA).
En praktisk skillnad mot privat sektor: statliga arbetsgivare kan inte avtala bort LAS-skyddet i samma utsträckning som privata arbetsgivare kan sedan LAS-ändringarna 2022. Staten är bunden av förordning (1994:373) om anställning av lärare, och flertalet statliga anställningar är tillsvidareanställningar med automatisk provanställningsperiod om sex månader.
Turordningsreglerna i LAS innebär att anställda med kortast anställningstid sägs upp först vid driftinskränkning. Staten tillämpar dock Trygghetsavtalet (TA), som ger arbetsgivaren rätt att undanta upp till fem nyckelpersoner om dessa bedöms vara av särskild vikt för verksamhetens fortlevnad — en möjlighet som inte finns i LAS grundversion. Arbetstagare som sägs upp på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning under nio månader från avslutad anställning (LAS § 25).
Trygghetsstiftelsen administrerar stödet till uppsagda statliga tjänstemän: omställningsstöd, karriärcoachning och i vissa fall ekonomiskt stöd vid utbildning. Stiftelsen finansieras gemensamt av samtliga statliga myndigheter och är tillgänglig för alla med statlig anställning, oavsett vilket avtal som reglerat deras anställning. Under 2024 fick nära 3 200 statsanställda stöd från Trygghetsstiftelsen [Trygghetsstiftelsen årsredovisning, 2024].
Observera: Informationen i detta dossier är avsedd för allmän orientering och utgör inte juridisk rådgivning. Regler om anställningsvillkor kan variera beroende på myndighet och lokala avtal. Kontakta din lokala Saco-S-förening, ett Saco-förbund eller en arbetsrättsjurist för rådgivning i ditt specifika fall.
