Maria LindbergAnders Svensson är 47 år och arbetar som seniorrådgivare vid Statskontoret i Stockholm. Han har jobbat statligt sedan 1998, har en bruttolön på 58 000 kr/mån och planerar att pensionera sig vid 65. När han i december 2025 fick information om att flexpensionsavsättningen under RALS 2010-T höjs från 1,5 % till 1,6 % från januari 2026, reagerade han med ett rycke på axlarna. "0,1 procentenhet låter inte som mycket." Men när han räknade ut vad det faktiskt innebär för hans pensionskapital, ändrade sig hans uppfattning.
Det här är historien om vad flexpensionshöjningen i RALS 2010-T innebär i praktiken — och varför den är en av de viktigaste förmånsförbättringarna för statliga akademiker de senaste åren.
Utgångspunkten: vad är flexpension egentligen?
Flexpension är ett frivilligt system inom statlig sektor, reglerat via RALS 2010-T, där arbetsgivaren (myndigheten) avsätter en procentandel av medarbetarens bruttolön varje månad till ett individuellt pensionskonto. Det är ett tillägg till PA16 (statens ordinarie tjänstepensionsavtal) — inte en ersättning.
Medarbetaren väljer själv hur kapitalet ska förvaltas: via SPV (Statens pensionsverk), Kåpan Pension eller ett antal privata fondförvaltare. Kapitalet växer med avkastning och kan vid pensionstidpunkten tas ut som:
- Engångsbelopp vid pensionering
- Löpande utbetalning under en bestämd period
- Deltidspension — möjligheten att gå ned i arbetstid de sista åren med flexpensionen som inkomstutfyllnad
Vad höjningen faktiskt innebär i kronor
Tillbaka till Anders. Med 58 000 kr/mån och avsättningsnivån 1,5 % har arbetsgivaren hitintills satt in 870 kr/mån på hans flexpensionskonto. Från januari 2026 höjs nivån till 1,6 %, vilket innebär:
- Ny avsättning: 58 000 × 1,6 % = 928 kr/mån
- Ökning: 928 – 870 = 58 kr/mån mer från Statskontoret
- Per år: 696 kr mer i pensionssparande betalt av arbetsgivaren
Det låter litet. Men Anders är 47 och planerar att arbeta i 18 år till. Med en genomsnittlig fondavkastning om 5 % per år (rimlig basscenario för en balanserad portfölj, [Pensionsmyndigheten 2025]) innebär de extra 58 kr/mån i 18 år:
Framtida värde av 58 kr/mån × 12 × 18 år × tillväxtfaktor:
- Extra kapital vid 65 år: ungefär 21 000 kr (räknat med månatliga insättningar och 5 % årsränta)
Men det är bara höjningen till 1,6 %. Från oktober 2026 höjs avsättningen ytterligare till 1,7 % — och parterna siktar på 2 % som målnivå i kommande avtalsperioder.
Det ackumulerade värdet: ett räkneexempel
Låt oss ta det fulla räkneexemplet för Anders — från nuläget (1,5 %) till den planerade målnivån (2 %):
| Avsättningsnivå | Månadsbelopp (58 000 kr) | Kapital vid 65 (18 år, 5 % avk.) |
|---|---|---|
| 1,5 % (nuläge t.o.m. 2025) | 870 kr/mån | ~327 000 kr |
| 1,6 % (jan 2026) | 928 kr/mån | ~349 000 kr |
| 1,7 % (okt 2026) | 986 kr/mån | ~371 000 kr |
| 2,0 % (målnivå) | 1 160 kr/mån | ~437 000 kr |
Skillnaden mellan 1,5 % och målnivån 2 % ger ungefär 110 000 kr mer i flexpensionskapital vid pensionering — för en medarbetare med Anders lön och 18 år kvar till pensionen. Det är pengar betald av arbetsgivaren, utöver lön och PA16-pension.
À retenir: Flexpensionen är inte statens "riktiga" tjänstepension — det är ett extra sparande som ger medarbetaren valfrihet. PA16 är den juridiska grunden; flexpension är det individuella tillägget. Håll koll på ditt konto hos SPV eller Kåpan.
Anders beslutar: ta ut som engångsbelopp eller deltidspension?
Anders funderar på alternativet att använda flexpensionen för att gå ned till 80 % arbetstid vid 62 års ålder — tre år innan ordinarie pension. Det kräver att han vid 62 har tillräckligt kapital för att täcka inkomstbortfallet.
Med 1,7 % avsättning från oktober 2026 och 15 år kvar till 62-strecket (vid tillfälle att börja ta ut):
- Flexpensionskapital vid 62: ungefär 310 000 kr (5 % avkastning, 15 år)
- Inkomstbortfall vid 80 % av 58 000 = 11 600 kr/mån brutto
- Möjlig deltidspensionsperiod: 310 000 / 11 600 ≈ 27 månader (ca 2 år och 3 månader)
Det innebär att Anders kan arbeta 80 % från 62 till 64 och 3 månader, med flexpensionen som inkomstutfyllnad — utan att ta av sin ordinarie pension. Det är en form av pension-in-pension-möjlighet som saknar direkt kommunal eller privat motsvarighet i bred skala.
Hur väljer du fondförvaltare och placeringsstrategi?
Anders, 47 år, har en 18-årig horisonten till ordinarie pension. Det talar för en mer offensiv placeringsstrategi — hög aktieandel — de närmaste 10 åren, med successiv nedtrappning mot obligationer och räntor de sista 5–8 åren.
Valmöjligheterna i statlig sektor:
SPV (Statens pensionsverk): Standardvalet om du inte aktivt väljer. SPV förvaltar flexpensionskapitalet i en balanserad portfölj med automatisk risksänkning med åldern. Enkelt och hanterbart för dem som inte vill aktivt förvalta.
Kåpan Pension: Statliga arbetstagares kooperativa pensionskassa. Kåpan erbjuder en rad fonder med varying riskprofil och har historiskt haft konkurrenskraftig avkastning.
Privata fondförvaltare: Medarbetare kan i de flesta fall välja att flytta flexpensionskapitalet till privata aktörer — SEB, Handelsbanken, AMF m.fl. Det ger tillgång till ett bredare fondutbud men kräver aktivt engagemang.
Oavsett val: logga in på SPV:s webbplats eller Kåpan.se och kontrollera ditt aktuella flexpensionssaldo. Många statliga anställda har aldrig loggat in och vet inte hur mycket de har sparat.
Vad händer med flexpensionen om du slutar din statliga anställning?
Det är en viktig fråga för den som funderar på att byta till privat sektor. Flexpensionskapitalet är intjänat och tillhör den anställde — det försvinner inte om du slutar. Du fortsätter dock inte att få nya avsättningar när du lämnar statlig sektor.
Alternativ vid byte av anställning:
- Låta kapitalet stå kvar hos SPV/Kåpan och ta ut det vid pensionering, oavsett var du jobbar
- Flytta kapitalet till en privat pensionsförsäkring (IPS eller annan försäkring) med hjälp av en pensionsrådgivare
Kapitalet är skattemässigt hanterat som tjänstepension och beskattas vid uttagstillfället (normalskatt). Det är inte ett ISK och inte en kapitalförsäkring.
Läs mer om hur pensionsförändringar 2026 påverkar statliga anställda och AP-fonderna och om pensionsbeslut som påverkar din framtid i våra relaterade nyhetsartiklar.
Anders slutsats — och vad det innebär för dig
Anders Svensson räknade och insåg att 0,1 procentenheter faktiskt inte är försumbart. Med 18 år kvar till pensionen och en lön som sannolikt stiger med åren är den kumulativa effekten av höjningarna substantiell. Han beslutade sig för att:
- Logga in på SPV och se sitt aktuella saldo (det visade sig vara 127 000 kr efter 27 år)
- Flytta 40 % av kapitalet till en mer aktiv aktiefond (tidigare låg allt i standardvalet)
- Planera för deltidspension vid 62 med flexpensionen som buffer
Det kräver inga komplicerade åtgärder — men det kräver att man faktiskt gör det, och att man förstår att flexpension inte är "gratis pension" som sköter sig själv utan engagemang från den anställde.
För dig som är statlig akademiker och Saco-S-ansluten: höjningen är automatisk och kräver inget av dig. Men om du aldrig tittat på ditt flexpensionskonto — nu är ett bra tillfälle.
Observera: Räkneexemplen i denna artikel är illustrativa och bygger på antagna avkastningsnivåer (5 % per år). Faktisk avkastning kan vara högre eller lägre. Kontakta SPV, Kåpan eller en pensionsrådgivare för personlig rådgivning om din specifika situation.
Flexpension i internationell och sektoriell jämförelse
Flexpension är en konstruktion som saknar direkt motsvarighet i privat sektor på bred front. Privata arbetsgivare bidrar till tjänstepension via ITP1 (premiepension, ca 4,5 % av lönen), men det saknar flexpensionens specifika flexibla uttag för deltidspension. Kommunal sektor har AKAP-KL (premiebestämd pension) som kan likna flexpension i struktur, men den kommunala sektorn har inte infört ett eget flexpensionssystem med de successiva höjningarna som RALS 2010-T innehåller.
I Norge och Danmark finns liknande avtalspensionsmodeller med flexibelt uttag och successivt höjda arbetsgivaravsättningar — men modellerna varierar. Medlingsinstitutet (MI) pekar på att det statliga flexpensionssystemet är ett av de mer konkurrenskraftiga inslagen i det statliga avtalsomplexet för akademiker jämfört med nordiska grannar.
För karriärval: Om du som akademiker väljer statlig sektor framför privat sektor med exakt samma nominella lön, är flexpensionens höjning mot 2 % en av de faktorer som förbättrar det statliga alternativets attraktionskraft. Räknat på en 40-årig karriär med 2 % avsättning och 5 % avkastning kan flexpensionskapitalet vid pensionering uppgå till 500 000–800 000 kr beroende på löneutvecklingen — utöver PA16-pensionen. Det är ett substantiellt tillskott som sällan inkluderas i enkla lönejämförelser.
Den anställde som vet om detta och aktivt väljer förvaltning är i en väsentligt bättre pensionssituation än kollegan som lämnar allt i standardvalet och ignorerar kontot. Kunskapen om RALS 2010-T:s flexpensionsbestämmelser är i sig ett pensionskapital.
Praktiska steg för att maximera din flexpension
Oavsett om du nyss börjat i statlig sektor eller har 30 år bakom dig, är dessa steg konkreta och genomförbara:
Om du är under 40: Välj en hög aktieandel (80–100 %) och låt flexpensionskapitalet växa aggressivt. Tid är din starkaste tillgång. SPV:s "Långsiktig aktie" och Kåpans aktivt förvaltade fonder är relevanta alternativ. Logga in och verifiera att avsättning på 1,6 % registreras korrekt från januari 2026.
Om du är 40–55: Balanserad portfölj med 60–70 % aktier och 30–40 % räntor. Fundera på om deltidspension vid 62–64 passar din livssituation — och om så, beräkna om ditt kapital räcker för den perioden.
Om du är 55+: Börja trappa ned aktieandelen. Undersök konkret möjligheten till deltidspension via flexpension. SPV erbjuder kostnadsfri pensionsrådgivning — boka ett möte.
Kontakta även din lokala Saco-S-förening: de kan informera om specifika möjligheter och varianter av flexpensionsuttaget som gäller vid just din myndighet.
