RALS 2025–2027 gäller från 1 oktober 2025 och sätter ramarna för löner och arbetsvillkor för cirka 130 000 statsanställda i Sverige. Avtalet sluts mellan Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O — de tre förbunden Fackförbundet ST, Polisförbundet och Officersförbundet — och gäller till och med 30 september 2027. Det handlar inte om en centralt fastställd lönesiffra, utan om ett processavtal: lönerna bestäms lokalt på varje myndighet utifrån definierade ramar. För dig som statsanställd, HR-chef eller arbetsrättsjurist är det avgörande att förstå både ramarna och de konkreta rättigheterna som avtalet ger.
Vad är RALS 2025–2027 och varför är det sifferlöst?
RALS — Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet — är ett sifferlöst processavtal. Det innebär att parterna centralt inte fastställer en viss procentuell löneökning som ska gälla alla. I stället reglerar avtalet hur den lokala lönebildningen ska gå till: processen, tidplanen, förhandlingsrättigheterna och — vid oenighet — det utrymme som då aktiveras automatiskt.
Denna modell bygger på individuell och differentierad lönesättning. Varje myndighet förhandlar med sina lokala fackliga parter om lönerevision, utifrån verksamhetens behov, budget och medarbetarnas prestationer och kompetens. Tanken är att lönen ska avspegla det faktiska bidraget och marknadssituationen, inte ett centralt beslut taget långt från den enskilde medarbetaren.
Å retenir: RALS 2025–2027 är inte ett avtal om vad du får i lön — det är ett avtal om hur lönen bestäms. Utan lokal förhandling och ett välförberett lönesamtal riskerar du att stanna på en lön som inte speglar din insats. — Kommentar från arbetsrättsjurister med erfarenhet av statlig sektor
Förståelsen av det sifferlösa systemet är avgörande för både arbetstagare och HR-chefer. En statsanställd som inte vet hur processen fungerar riskerar att aldrig påverka sin löneutveckling, medan en HR-chef som inte kan processen riskerar att bryta mot avtalet.
Läs mer om lönetransparensdirektivets påverkan på lönekraven i Sverige — ett direktiv som stärker rätten att känna till lönestrukturer även inom statlig sektor.
Vilka arbetstagare och förbund omfattas av RALS?
RALS 2025–2027 gäller arbetstagare inom det statliga avtalsområdet som är organiserade i OFR/S,P,O — en förhandlingssammanslutning bestående av tre förbund:
- Fackförbundet ST — det största förbundet för statstjänstemän, med medlemmar på myndigheter, domstolar, länsstyrelser och statliga affärsverk
- Polisförbundet — organiserar poliser och civilanställda inom Polismyndigheten
- Officersförbundet — organiserar officerare och specialistofficerare inom Försvarsmakten
Totalt berörs omkring 130 000 arbetstagare. Det är viktigt att notera att RALS/OFR/S,P,O är ett av flera parallella avtal inom det statliga avtalsområdet: Saco-S och Seko har egna centrala avtal med Arbetsgivarverket. Är du organiserad i ett Saco-förbund (exempelvis Akademikerförbundet SSR, Naturvetarna eller DIK) gäller i stället Saco-S-avtalet.
Arbetsgivarverket är statens centrala arbetsgivarorganisation och motpart till alla de centrala fackliga organisationerna. Verket företräder drygt 250 statliga myndigheter och anger de övergripande ramarna för statliga arbetsgivares lönesättning och arbetsvillkor.
En statlig arbetstagare kan snabbt kontrollera vilket avtal som gäller genom att se vilket förbund hon eller han tillhör och via sin myndighets HR-funktion bekräfta att RALS/OFR-avtalet är tillämpligt.
Löneutrymme och oenighetsutrymme: hur fungerar märket i praktiken?
I Sverige sätts löneutvecklingen i hela ekonomin av det så kallade märket — den normgivande ökningstakten som vanligtvis utgår från industrins avtal. För perioden 2025–2027 uppgår industrins märke totalt till 6,4 %. RALS 2025–2027 är utformat i linje med detta märke.
Eftersom RALS är sifferlöst aktiveras ett oenighetsutrymme bara om de lokala parterna inte når en överenskommelse vid lönerevision:
- Revisionsår 2025 (lönerevision per 1 oktober 2025): oenighetsutrymmet är 3,4 %
- Revisionsår 2026 (lönerevision per 1 oktober 2026): oenighetsutrymmet är 2,9 %
Oenighetsutrymmet är alltså inte en garanterad löneökning — det är ett tak som bara gäller om förhandlingarna bryter samman och central skiljedom begärs. I normalfallet bestämmer myndigheten och de lokala facken fritt hur pengarna fördelas, utan att oenighetsutrymmet behöver aktiveras.
À retenir: Statsanställda saknar individgarantier i RALS. Det finns ingen miniminivå du automatiskt når. Ditt utfall beror helt på den lokala lönedialog du för med din chef och de lokala avtalsparter som förhandlar för din myndighet.
Läs mer om hur nya löneregler 2026 påverkar dina rättigheter som anställd — inklusive förändringar som berör statsanställda.
Villkor utöver lön: semester, flextid, övertid och pension
RALS 2025–2027 reglerar inte bara löneprocessen — avtalet och dess bilagor täcker en rad arbetsvillkor som är avgörande för det dagliga arbetslivet som statsanställd.
Semestertillägg och tre extra lediga dagar
En central nyhet i avtalet är möjligheten att växla semestertillägget mot tre extra lediga dagar per år. Det innebär att en arbetstagare som väljer ledighet i stället för semestertillägget får dessa dagar utöver den ordinarie semestern enligt Semesterlagen (1977:480). Valet är frivilligt och görs individuellt. HR-avdelningar behöver upprätta rutiner för hur valet dokumenteras och hanteras i lönesystemet.
Flexpension och PA 16 från 1 januari 2026
Från den 1 januari 2026 höjs premien för flexpension inom det statliga tjänstepensionsavtalet PA 16. Flexpensionen är en extra avsättning utöver den ordinarie tjänstepensionen och syftar till att ge äldre statsanställda möjlighet att trappa ned arbetstiden utan motsvarande lönebortfall. Samtidigt sänks avgiften till Trygghetsstiftelsen permanent till 0,2 % — en förändring som frigör resurser för myndigheterna och sänker den totala lönebikostnaden marginellt.
Övertid, OB och arbetstid
Statsanställda har rätt till övertidsersättning och ob-tillägg enligt de lokala och centrala avtalen, i enlighet med Arbetstidslagen (1982:673). RALS-avtalets bilagor specificerar beräkningsgrunderna, och avvikelser från lagstiftningen kräver stöd i kollektivavtal. Flextid är vanligt förekommande inom statlig sektor och regleras i lokala flextidsavtal.
Anställningsskydd och rättslig grund för statsanställda
Som statsanställd skyddas du av samma grundläggande arbetsrättsliga lagstiftning som gäller på den privata arbetsmarknaden, men med viktiga statsspecifika tillägg:
- Lagen om anställningsskydd (LAS, 1982:80) — reglerar uppsägningstider, saklig grund och turordningsregler. Statliga myndigheter är bundna av LAS, men statliga kollektivavtal kan ge ett starkare skydd.
- Medbestämmandelagen (MBL, 1976:580) — ger de fackliga organisationerna rätt till förhandling vid viktiga förändringar i verksamheten, inklusive omorganisationer och driftsändringar.
- Semesterlagen (1977:480) — fastställer miniminivåer för semester. RALS-avtalets bilagor reglerar hur semestertillägg beräknas och när valet om semesterdagsväxling ska göras.
- Arbetstidslagen (1982:673) och Arbetsmiljölagen (1977:1160) — sätter gränser för arbetstid, övertid och arbetsgivarens ansvar för en säker arbetsmiljö.
Statsanställda åtnjuter därtill ett förstärkt anställningsskydd i och med att statliga myndigheter är bundna av förvaltningsrättsliga regler om saklighet och opartiskhet vid alla personalbeslut. En felaktig uppsägning eller ett otillbörligt avsked kan prövas i Arbetsdomstolen.
Officiella källor och var du hittar det fullständiga avtalet
RALS 2025–2027 är ett offentligt avtal och kan läsas i sin helhet via officiella kanaler. Arbetsgivarverket publicerar avtalstexten med samtliga bilagor på sin webbplats. OFR och dess förbund tillhandahåller egna sammanfattningar och tolkningsguider för sina respektive medlemmar.
Följande officiella källor är relevanta för arbetstagare, HR-chefer och jurister:
- Arbetsgivarverket: avtal och skrifter — innehåller avtalstexten med bilagor samt vägledningsdokument
- OFR: statlig sektor/statstjänstemän — OFR:s information till sina förbund om avtalets innehåll och tillämpning
- Tullkust (PDF): RALS 2025–2027 och övriga bilagor — fullständig avtalstext i pdf-format
- Medlingsinstitutet (MI): förhandling och avtal — oberoende information om avtalets plats i den svenska lönebildningsmodellen
Det är viktigt att läsa det fullständiga avtalet och inte enbart tolkningar — tillämpningsfrågor ska alltid bedömas mot avtalstexten i sin helhet, gärna i samråd med en arbetsrättsjurist.
Avertissement: Informationen i detta dossier är av allmän karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. För din specifika situation — oavsett om du är arbetstagare, HR-chef eller arbetsgivare — bör du rådfråga en arbetsrättsjurist med erfarenhet av statlig sektor.
Vad är nytt jämfört med föregående RALS-avtal?
RALS 2025–2027 innehåller flera konkreta nyheter jämfört med föregående avtalsperioder, utöver de grundläggande processreglerna:
Semesterväxling — en ny valmöjlighet
Möjligheten att välja tre extra lediga dagar i stället för semestertillägget är en strukturell nyhet i det statliga avtalet. För arbetstagare som värdesätter ledighet framför den kontanta utbetalningen ger detta en faktisk valmöjlighet. Valet måste göras vid fastställda tidpunkter och är inte retroaktivt. HR-avdelningar behöver uppdatera sina rutiner och lönesystem för att hantera de dubbla alternativen korrekt.
Trygghetsstiftelsens sänkta avgift
Trygghetsstiftelsen är ett omställningsstöd för statsanställda vars tjänster dras in eller vars myndigheter avvecklar verksamhet. Stiftelsen finansieras av en avgift som betalas av de statliga myndigheterna som arbetsgivare. Genom RALS 2025–2027 sänks denna avgift permanent till 0,2 % av lönesumman, vilket innebär en lättnadsåtgärd för myndighetsbudgetarna utan att omställningsstödets grundläggande funktion påverkas.
Flexpensionspremien höjs inom PA 16
Tjänstepensionsavtalet PA 16 är det centrala pensionsavtalet för statsanställda. Från och med den 1 januari 2026 höjs premiesatsen för flexpensionen — den del av PA 16 som ger äldre statsanställda möjlighet att trappa ned arbetstiden. Höjningen innebär att den framtida pensionsnivån för dem som nyttjar flexpensionen stärks marginellt, och att arbetsgivarens kostnad ökar något.
Oenighetsutrymmet — en säkerhetsnät, inte en garanti
Det är ett vanligt missförstånd att oenighetsutrymmet (3,4 % för 2025 och 2,9 % för 2026) är en automatisk löneökning. Så är det inte. Utrymmet aktiveras bara om lokala förhandlingar strandar och en formell oenighet konstateras. I sådant fall fördelas pengarna centralt enligt avtalets bestämmelser — men fördelningen behöver inte gynna den enskilde lika väl som en framgångsrik lokal förhandling hade gjort.
HR-chefens ansvar: tolka och tillämpa RALS korrekt
För HR-chefer och personalansvariga på statliga myndigheter innebär RALS 2025–2027 ett konkret operativt ansvar. Lokala förhandlingar om lönerevision måste planeras noggrant, och processen måste följa avtalets ordning steg för steg — annars riskerar myndigheten att hamna i en formell oenighet som leder till ett sämre utfall för arbetsgivaren.
Centrala operativa frågor för HR i och med RALS 2025–2027:
- Tidplan: Lönerevision per 1 oktober 2025 resp. 1 oktober 2026 kräver att lokala förhandlingar påbörjas i god tid — normalt under august-september respektive år.
- Lönesamtal: Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda lönesamtal till varje arbetstagare. Samtalet ska genomföras professionellt och dokumenteras.
- Lönekartläggning: Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) ska arbetsgivare med minst 10 anställda genomföra en lönekartläggning varje år. Statliga myndigheter är inte undantagna.
- Semesterväxling: Rutiner för dokumentation av den anställdes val (semestertillägg eller tre extra dagar) måste finnas på plats före revisionen.
- PA 16 flexpension: HR behöver informera berörda medarbetare (typiskt 62+) om förändringen i premierna från 1 januari 2026 och hur den påverkar deras pensionsplan.
Jämfört med avtal i privat sektor — som exempelvis Teknikavtalet för Unionen och Sveriges Ingenjörer — är det statliga systemet mer decentraliserat. Det kräver större HR-kompetens lokalt, men ger också myndigheten stor flexibilitet att styra lönestrukturen efter verksamhetens behov.
Dossierens sex kärnområden: vad detta dossier täcker
Detta dossier om RALS 2025–2027 är strukturerat kring de sex kärnområden som avtalet och tillhörande lagar reglerar för statsanställda. Varje delartiktel fördjupar ett specifikt område och kan läsas fristående:
- Löneprocess och lokal lönebildning — hur det sifferlösa processavtalet fungerar i praktiken, från lönesamtal till lokal förhandling och oenighetsutrymmets aktivering
- Övertid och OB-ersättning — regler för mertid, övertid och ob-tillägg i statlig sektor, beräkningsgrunder och vanliga tvister
- Semester och semestertillägg — hur semesterlagen samverkar med RALS-avtalets bilagor, och hur du räknar ut vad semesterdagsväxlingen är värd för just dig
- Anställningsskydd och uppsägning — LAS-tillämpningen i statlig sektor, saklig grund, turordningsregler och vad en statsanställd gör om uppsägningen bestrids
- Arbetstid och flextid — arbetstidslagen och lokala flextidsavtals samspel, regler för heltid, deltid och distansarbete
- Försäkringar och pension (PA 16) — hur PA 16-avtalet fungerar, vad flexpensionspremien innebär och vad förändringarna 2026 betyder för din pension
Samtliga artiklar är skrivna med fokus på svenska regler och Sverigespecifika förhållanden. Hänvisningar sker alltid till gällande lagtext och officiella avtalstexter.
