Maria LindbergEn undersköterska på 75 procent täcker upp för sjuka kolleger tre gånger i veckan. Ska de extra timmarna ge mertid eller övertid — och spelar det någon ekonomisk roll? Före den 1 juni 2026 fick deltidsanställda en lägre kompensation för dessa timmar än heltidsanställda som arbetade extra. Med Kommunal–Vårdföretagarnas avtal 2025–2027 förändras det. Det här är en direkt jämförelse av regelverket före och efter reformen.
Vad är mertid och övertid? Viktiga begrepp i Arbetstidslagen
Arbetstidslagen (ATL) och kollektivavtal skiljer på tre typer av extra arbetstid:
Övertid — timmar utöver ordinarie arbetstid för heltidsanställda (40 timmar/vecka i genomsnitt). Övertidsersättning regleras i avtalet och är alltid förmånligare än grundlön.
Mertid — timmar som en deltidsanställd arbetar utöver sin avtalade tjänstgöringsgrad men inom ramarna för heltid. En 75-procentanställd som arbetar 80 procent en vecka har arbetat fem procentenheter mertid.
Allmän övertid — timmar utöver ordinarie heltidsmått (40 h/vecka) för alla anställda, oavsett tjänstgöringsgrad.
Distinktionen är avgörande: mertid och övertid ersätts på olika sätt — och det är exakt denna skillnad som reformen adresserar.
Hur mertid kompenserades före 1 juni 2026
Fram till reformens ikraftträdande fick deltidsanställda mertidsersättning för timmar de arbetade utöver sin avtalade tjänstgöringsgrad. Mertidsersättningens nivå var typiskt lägre än övertidsersättningen för heltidsanställda.
Konkret exempel före reformen: En undersköterska på 75 procent (30 timmar/vecka) arbetar en vecka 36 timmar. De sex extra timmarna räknas som mertid och ersätts med mertidstillägg — exempelvis 50 procent av timlönen. En heltidsanställd kollega som arbetar en extra timme övertid (41 timmar) fick övrig övertidsersättning — exempelvis 100 procent av timlönen.
Resultatet: samma antal extra timmar, men olika ersättning beroende på om du var deltid eller heltid.
Hur mertid kompenseras från 1 juni 2026
Från den 1 juni 2026 ersätts systemet för mertidsersättning med ordinarie övertidskompensation. Det innebär att deltidsanställda som arbetar utöver sin avtalade tjänstgöringsgrad nu får exakt samma ersättning per timme som heltidsanställda som arbetar övertid.
Konkret exempel efter reformen: Samma undersköterska på 75 procent arbetar 36 timmar en vecka. De sex extra timmarna räknas nu som övertid med övertidskompensation — på samma nivå som en heltidsanställds övertid. Ekonomisk skillnad per övertidstimme kan uppgå till 30–60 kronor beroende på grundlön och avtalets övertidstabell.
Jämförelsetabell: deltid vs heltid före och efter 1 juni 2026
| Situation | Före 1 juni 2026 | Efter 1 juni 2026 |
|---|---|---|
| Deltidsanställd arbetar extra timmar (ej övertid) | Mertidsersättning (lägre nivå) | Övertidskompensation (samma som heltid) |
| Heltidsanställd arbetar övertid | Övertidskompensation | Övertidskompensation (oförändrat) |
| Deltidsanställd överstiger 40 h/vecka | Övertidskompensation (redan) | Övertidskompensation (oförändrat) |
| Administrativt ansvar (arbetsgivare) | Separat beräkning för mertid | En enhetlig beräkningsmodell |
Reformen förenklar inte bara kompensationsmodellen för den anställde — den gör även arbetsgivarens lönehantering mer enhetlig. En avdelningschef på ett äldreboende behöver inte längre tillämpa olika regler för deltids- och heltidsanställdas extra timmar.
Vad reformen innebär i praktiken: ett scenario
Linnea arbetar som undersköterska på ett privatägt äldreboende i Malmö, med en tjänstgöringsgrad om 80 procent (32 timmar/vecka). Hennes grundlön är 31 000 kronor per månad (heltidsekvivalent), vilket ger en månadslön om 24 800 kronor.
Tre gånger i månaden täcker Linnea upp för kollegor som är sjuka — varje gång lägger hon in en extra åttimmarsdag, totalt 24 extra timmar per månad.
Före 1 juni 2026: De 24 timmarna räknas som mertid och ersätts med 50 procent tillägg på timlönen. Timlönen är 31 000 / 173 = 179 kr/h. Mertidsersättning: 24 × 179 × 1,5 = 6 444 kronor.
Från 1 juni 2026: Samma 24 timmar räknas som övertid och ersätts med samma nivå som heltidsanställd övertid — exempelvis 100 procent tillägg. Övertidsersättning: 24 × 179 × 2 = 8 592 kronor.
Skillnad: Linnea tjänar 2 148 kronor mer per månad på sina extra insatser — utan att ha gjort något annorlunda.
À retenir: Mertidsreformen 2026 gynnar deltidsanställda som regelbundet täcker upp för kollegor. Ju fler extra timmar du arbetar utöver din tjänstgöringsgrad, desto större är den ekonomiska effekten.
Konsekvenser för arbetsgivare i privat vård
Reformen är välkommen för de anställda — men skapar ett administrativt och ekonomiskt åtagande för arbetsgivaren.
Ökad lönekostnad: Arbetsgivare som haft deltidsanställda med regelbundna mertidstimmar kan räkna med ökade lönekostnader från juni 2026. Det är viktigt att beakta detta i personalbudgeten för verksamhetsåret 2026.
Schemaläggningsincitament: Den högre kostnaden för extra timmar kan leda till att arbetsgivare väljer att erbjuda fler heltidstjänster istället för att täcka vikariatsbehov med deltidsanställda. Det kan i sin tur gynna de anställda som vill ha fler timmar och mer ekonomisk trygghet.
Enhetlig beräkningsmodell: Lönesystemet behöver uppdateras för att hantera den nya regeln korrekt. HR-avdelningar bör säkerställa att lönesystemet från och med juni 2026 tillämpar övertidskompensation — inte mertidsersättning — för deltidsanställdas extra timmar.
Jämför gärna med hur övertid och OB-tillägg hanteras i Teknikavtalet 2025, där övertidsreglerna för industrin länge tillämpats konsekvent oavsett tjänstgöringsgrad — ett system Kommunal-sektorn nu alltså tar efter.
Officiella källor och vidare läsning
Regelverket grundar sig på Kommunal–Vårdföretagarnas kollektivavtal 2025–2027 och Arbetstidslagen (1982:673). Mer om avtalet finns hos:
Se även HÖK Kommunal 2025–2027 för jämförelse med kommunsektorns övertidsregler, som regleras av ett separat avtal.
Avertissement : Exemplen i denna artikel är illustrativa och baserade på typiska avtalsnivåer. Exakta ersättningsnivåer framgår av Kommunal–Vårdföretagarnas avtalstext och dina lokala lönevillkor. Kontakta Kommunals lokala ombud för rådgivning om din situation.
Varför ändrades reglerna? Bakgrunden till mertidsreformen
Frågan om mertid och övertid för deltidsanställda har diskuterats inom Kommunal under flera avtalsrörelser. Bakgrunden är demografisk: inom privat vård och omsorg är andelen deltidsanställda historiskt hög. Upp till 60 procent av personalen vid många äldreomsorgsenheter arbetar deltid — många ofrivilligt, på grund av brist på heltidstjänster [Kommunal, 2023].
Det innebär att en stor del av det faktiska arbetet i sektorn utförs av deltidsanställda som täcker upp för frånvaro och arbetar fler timmar än sin avtalade tjänstgöringsgrad. Under det gamla systemet kompenserades dessa timmar sämre än för heltidsanställdas övertid — trots att arbetsinsatsen var identisk.
Kommunal argumenterade länge för likabehandlingsprincipen: lika arbete ska ge lika ersättning, oavsett om man är deltids- eller heltidsanställd. Med 2025 års avtal vann facket igenom detta krav.
Vad händer med ATL:s mertidsregler?
Arbetstidslagen (ATL) reglerar den maximalt tillåtna mertiden per år. Enligt ATL 10 § får mertid uppgå till högst 200 timmar per kalenderår om inget annat avtalats. Kollektivavtalet kan avvika från detta, och Kommunal–Vårdföretagarna-avtalet kan innehålla specifika begränsningar.
Från juni 2026 gäller att den extra arbetstid som deltidsanställda utför — oavsett om det formellt betecknas som mertid eller övertid — ersätts med övertidskompensation. Den juridiska klassificeringen (mertid vs övertid) kan fortfarande vara relevant för ATL:s begränsningar, men den ekonomiska ersättningen är nu likvärdig.
Fem vanliga frågor om mertid och övertid från juni 2026
Gäller reformen för alla deltidsanställda i Kommunal–Vårdföretagarnas avtal? Ja, reformen gäller för samtliga deltidsanställda som lyder under kollektivavtalet, i såväl bransch E som bransch F.
Behöver jag begära övertidskompensation aktivt? Nej. Din arbetsgivare ska tillämpa reformen automatiskt från juni 2026. Om du märker att mertidsersättning fortfarande tillämpas efter detta datum, påpeka det för Kommunals lokala ombud.
Kan min arbetsgivare erbjuda mig kompensationsledighet istället för övertidsersättning? Kompensationsledighet istället för övertidsersättning är möjligt om parterna är överens. Det kräver dock aktivt samtycke från den anställde — arbetsgivaren kan inte ensidigt besluta om det.
Påverkar reformen min rätt till fler timmar (heltid)? Reformen påverkar ersättningsnivån för extra timmar, inte rätten till utökad tjänstgöringsgrad. En deltidsanställd som vill ha fler timmar bör separat ansöka om utökning av sin tjänstgöringsgrad.
Vad händer om jag i juni 2026 har pågående mertidsöverenskommelse? Befintliga muntliga eller skriftliga överenskommelser om mertid behöver ses över. Från reformdatumet gäller avtalets nya övertidsregel — och eventuella äldre överenskommelser kan behöva uppdateras.
Mertidsreformen 2026 är en av de mest konkret påvisbara förändringarna i Kommunal–Vårdföretagarnas avtal 2025–2027. Den berör de flesta deltidsanställda i sektorn och innebär en rättvisare ersättning för en arbetsinsats som hittills kompenserats ojämlikt. Att förstå skillnaden mellan mertid och övertid — och hur ersättningen förändras — är avgörande för varje deltidsanställd i privat vård och omsorg.
