Från den 1 juni 2025 gäller ett nytt kollektivavtal för drygt 50 000 arbetstagare inom privat vård, äldreomsorg och behandling i Sverige. Kommunal och Vårdföretagarna har slutit en tvåårig överenskommelse — giltig till den 31 maj 2027 — som reglerar allt från löner och OB-tillägg till uppsägningsskydd och försäkringar. Det är ett avtal som berör undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter och skötare i branscher E och F, och som innehåller flera konkreta förändringar jämfört med föregående period.
Det här dossieret samlar all väsentlig information om avtalet på ett ställe. Varje delområde — löner, övertid, semester, anställningsskydd, arbetstid och försäkringar — behandlas i ett eget fördjupningsavsnitt.
Avtalets parter, scope och juridiska grund
Kommunal–Vårdföretagarna-avtalet för privat vård och omsorg regleras av två parter: Kommunal (Kommunalarbetarnas förbund), som organiserar majoriteten av personalen inom sektorn, och Vårdföretagarna, som är arbetsgivarorganisationen för privata vård- och omsorgsföretag i Sverige. Avtalet tillämpas inom bransch E (privat vård, behandling och äldreomsorg) och bransch F (personlig assistans).
Den juridiska ramen vilar på ett flertal svenska lagar: Lagen om anställningsskydd (LAS), Medbestämmandelagen (MBL), Semesterlagen, Arbetstidslagen (ATL) och Arbetsmiljölagen. Kollektivavtalet kan på flera punkter avvika från lagstiftningens miniminivåer — men aldrig underskrida dem. Det innebär att avtalets bestämmelser om exempelvis övertidskompensation och semestervillkor i regel är förmånligare för arbetstagarna än vad lagen föreskriver.
Avtalet gäller för arbetsgivare anslutna till Vårdföretagarna och anställda som är medlemmar i Kommunal eller vars anställning regleras av avtalets tillämpningsområde. Totalt berör det uppskattningsvis 50 000 arbetstagare [Kommunal, 2025].
Löner och löneökningar 2025–2026: struktur och lönepotter
Löneökningen uppgår till 3,4 procent för avtalsåret 2025 och 3,0 procent för 2026. Dessa procentsatser gäller OB-tillägg och övriga ersättningar. Utöver de generella höjningarna tillkommer individuella lönepotter: 1 018 kronor per heltidsanställd i bransch E och 893 kronor per heltidsanställd i bransch F under 2025.
En viktig nyhet är den valfria lönemodellen. Arbetsgivare och lokala fackliga representanter kan välja mellan individuell lönesättning — där varje arbetstagare får lönen satt efter prestation och kompetens — och generella krontalshöjningar, som ger samma belopp till samtliga berörda. Modellen ger flexibilitet men kräver att lokala parter är överens; om de inte når enighet gäller ett centralt lönestöd.
OB-ersättningarna justeras med samma procenttal som den generella löneökningen. Det innebär att kväll-, natt- och helgtillägg räknas upp i linje med löneutvecklingen — en fråga som länge engagerat många inom vårdsektorn, där oregelbunden arbetstid är regel snarare än undantag.
Sex kärnområden som avtalet reglerar
Kommunal–Vårdföretagarna-avtalet för 2025–2027 sträcker sig långt utöver löner. Dossieret fördjupar sig i sex centrala områden:
1. Löner och löneökning — generella ökningar, individuella lönepotter och valfri lönemodell.
2. OB-tillägg och övertid — ersättningsnivåer för kväll, natt, helg och utökad övertidskompensation.
3. Semester och ledighet — semesterdagar, semesterlön och föräldraledighetens påverkan på pensionsgrundande lön.
4. Uppsägning och anställningsskydd — LAS-regler inom sektorn, turordningsregler och omplaceringsrätt.
5. Arbetstid och flextid — ordinarie arbetstid, schemaläggning och den reformerade mertidsregeln från 2026.
6. Försäkringar och pension — avtalsförsäkringar, tjänstepension och trygghetsråd.
Varje område har sina egna regler i avtalet, och samspelet med svenska arbetsrättslagar gör att detaljer kan variera beroende på anställningsform och branschgren (E eller F).
Vad förändras från 1 juni 2026?
Den mest uppmärksammade förändringen i avtalet träder i kraft den 1 juni 2026: mertidsersättningen ersätts av ordinarie övertidskompensation. Det innebär att deltidsanställda som arbetar utöver sin avtalade tjänstgöringsgrad får samma ersättning som heltidsanställda som arbetar övertid. Förändringen likställer deltids- och heltidsanställdas rättigheter — en fråga som funnits på agendan under flera avtalsrörelser.
För en undersköterska som arbetar 75 procent men ibland täcker upp för frånvarande kolleger innebär detta konkret att det tillkommande arbetet räknas som övertid och ersätts därefter. Det administrativa arbetet med att hantera dessa timmar ökar för arbetsgivaren, men för den anställde innebär det ett stärkt ekonomiskt skydd.
Dossieret täcker: anställda, HR och arbetsgivare
Det här dossieret är utformat för tre målgrupper med olika behov av avtalet:
Anställda söker svar på frågor som: Vad är min OB-ersättning i natt? Hur många semesterdagar har jag rätt till? Vad händer om jag sägs upp?
HR-chefer och personalansvariga behöver förstå hur lönesättning, schemaläggning och lokala förhandlingar ska hanteras i linje med avtalet och LAS.
Arbetsrättsjurister vill ha precision kring avtalets förhållande till lagstiftning, turordningsregler och tvistlösning.
Alla tre perspektiv behandlas i de enskilda fördjupningsartiklarna. Avtalstext och officiella källor finns tillgängliga hos Kommunal och Vårdföretagarna.
En jämförelse med liknande kollektivavtal i vårdsektorn, som HÖK 25 för Vårdförbundet, visar att Kommunal–Vårdföretagarna-avtalet i flera delar erbjuder konkurrerande villkor — men med en annan lönestruktur och delvis annorlunda OB-nivåer, vilket gör direkt jämförelse värdefull för den som funderar på vilket avtal som gäller för sin arbetsplats.
Avertissement : De uppgifter som presenteras i detta dossier grundar sig på den avtalsinformation som offentliggjorts av Kommunal och Vårdföretagarna per maj 2025. Avtalstext kan uppdateras — kontakta din fackliga representant eller arbetsgivare för aktuella uppgifter som gäller din specifika anställning.
Avtalets roll i den svenska modellen för privat vård
Den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter — fack och arbetsgivare — sköter villkoren på arbetsmarknaden genom förhandlingar, utan direkt statlig inblandning. Inom privat vård och omsorg har denna modell historiskt sett fungerat väl: avtalen har successivt förbättrat villkoren för en sektor som länge haft låga löner och hög personalomsättning.
Kommunal representerar en bred bas av anställda inom omsorgssektorn: undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, köksbiträden och skötare. Förbundet har drygt 520 000 medlemmar nationellt [Kommunal, 2024]. Vårdföretagarna å sin sida organiserar privata vård- och omsorgsföretag med varierande storlek — från stora börsnoterade bolag till lokala familjeföretag med ett fåtal anställda.
Avtalsrörelsen 2025 ägde rum i ett läge med hög inflation under föregående år och press från båda håll: arbetstagarsidan krävde kompensation för köpkraftsförluster, medan arbetsgivarsidan pekade på utmaningarna med finansiering från kommuner och regioner. Det slutliga resultatet — 3,4 procent det första avtalsåret — ligger i linje med industrins märke och Medlingsinstitutet (MI) normtal för 2025 [MI, 2025].
Skillnaden mot kommunsektorn, som regleras av HÖK-avtal med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), är viktig att understryka: Kommunal–Vårdföretagarna-avtalet gäller enbart för privata arbetsgivare. En anställd på ett kommunalt äldreboende lyder under ett annat avtal — även om hon har samma arbetsuppgifter som en kollega hos ett privat företag på andra sidan gatan.
Försäkringar, pension och trygghet utanför lönen
Kollektivavtalet reglerar inte bara lönen utan även det skyddsnät som träder i kraft vid sjukdom, olycka eller dödsfall. Inom privat vård och omsorg gäller Avtalsgruppens sjukförsäkring (AGS-KL) och Trygghetsrådets (TRS) omställningsstöd vid uppsägning på grund av arbetsbrist.
Tjänstepensionen för anställda inom Kommunal–Vårdföretagarna sköts via AKAP-KL, den kollektivt avtalade pensionen för kommunala och privata omsorgssektorn. Avsättningsprocenten och åldersgränser varierar beroende på anställningens längd och ålder, och det är klokt att verifiera sin pensionsplan hos Collectum eller via arbetsgivaren.
En undersköterska med 25 år i yrket kan vid korrekt avsättning se fram emot en tjänstepension som kompletterar den allmänna pensionen med ett månadsbelopp om 3 000–6 000 kronor beroende på lön och val av fondförvaltning. Det gör tjänstepensionen till en avgörande del av den totala ersättningen — och en viktig faktor vid val av arbetsgivare.
Vad händer om arbetsgivaren bryter mot avtalet?
Brott mot kollektivavtalet hanteras i första hand av Kommunals lokala ombud, som kan kräva rättelse och skadestånd i enlighet med MBL och avtalet. Om parterna inte når enighet kan ärendet hänskjutas till Arbetsdomstolen (AD), som prövar tvisten slutgiltigt.
Vanliga tvister rör:
- Felaktig OB-beräkning (exkludering av obekväma arbetstider)
- Utebliven semesterlön vid avslutad anställning
- Åsidosättande av turordningsregler vid driftsinskränkning
- Otillåtna visstidsanställningar utöver avtalets gränser
Arbetsdomstolens praxis är bindande och kan åberopas av båda parter. Den som anser sig felbehandlad bör kontakta sin Kommunal-avdelning inom preskriptionstiden, som normalt är två år från det att overenskommet belopp förföll till betalning.
Hur avtalet jämförs med HÖK Kommunal och andra vårdsektoravtal
Kommunal–Vårdföretagarna-avtalet för privat vård bör inte förväxlas med HÖK Kommunal 2025–2027, som reglerar anställda i den kommunalt drivna sektorn. De två avtalen har delvis olika lönenivåer, OB-ersättningar och regler för turordning vid uppsägning.
En ren jämförelse visar att den generella lönenivån i kommunsektorn historiskt legat något högre, men att privata arbetsgivare inom Vårdföretagarna på flera orter konkurrerar med tilläggsförmåner: mer flexibla scheman, snabbare karriärvägar och ibland bättre möjligheter till heltid. Avgörande för den enskilda arbetstagaren är att känna till vilket avtal som gäller på den egna arbetsplatsen och vad det konkret innebär.
À retenir: Kommunal–Vårdföretagarna-avtalet 2025–2027 gäller privata arbetsgivare inom vård, behandling och äldreomsorg (bransch E och F). Det ger löneökningar om 3,4 % (2025) och 3,0 % (2026), en reformerad mertidsregel från juni 2026, och individuella lönepotter på 1 018 kr (bransch E) respektive 893 kr (bransch F) per heltidsanställd.
Praktisk guide till avtalsdokumenten
Avtalet finns tillgängligt i sin helhet på Kommunals och Vårdföretagarnas respektive webbplatser. Det är uppdelat i ett huvudavtal och ett antal bilagor som reglerar specifika yrkesgrupper och arbetsuppgifter. Att navigera avtalstexten kan vara krävande — särskilt för den som inte är van vid arbetsrättsliga dokument.
Några praktiska riktpunkter för den som vill läsa avtalet direkt:
- Lönebilagorna specificerar minimilöner per yrkesgrupp och tjänstgöringsgrad. Kontrollera att din faktiska lön inte understiger dessa miniminivåer.
- OB-tabellen anger ersättning per timme för kväll (måndag–fredag 19.00–22.00), natt (22.00–06.00) och helg. Tabellerna skiljer sig åt för bransch E och bransch F.
- Semesterbestämmelserna samverkar med Semesterlagen. Avtalet anger eventuella förmånligare villkor — till exempel rätt till fler dagar eller annan beräkningsmetod.
- Turordningsreglerna vid driftsinskränkning är avtalets sätt att hantera LAS 22 §. Lokala avvikelser kan förhandlas med stöd av MBL 38 §.
- Pensionsavsättningarna regleras i AKAP-KL-bilagan. Avsättningsprocenten är progressiv och ökar med åldern.
Har du frågor om hur avtalet påverkar din specifika situation rekommenderas kontakt med Kommunals närmaste avdelningskontor eller arbetsgivarens HR-funktion. Juridisk rådgivning behövs i regel enbart vid faktisk tvist.
Sammanfattning av dossieret: sex fördjupningar, ett avtal
Det här dossieret om Kommunal–Vårdföretagarna privat vård och omsorg 2025–2027 ger en samlad bild av ett avtal som berör drygt 50 000 arbetstagare i Sverige. Från lönestruktur till mertidsreform, från semesterrätt till anställningsskydd — varje facett behandlas i ett eget avsnitt.
Läsaren rekommenderas att börja med den pillarartikeln som ger den fullständiga överblicken, för att sedan fördjupa sig i de delområden som är mest relevanta för den egna situationen. Alla artiklar är skrivna med utgångspunkt i officiell avtalsinformation och svensk arbetsrättslagstiftning — aldrig i allmänna EU-regler eller branschneutralt innehåll.
Officiella källor för vidare läsning:
- Kommunal: Privat vård, omsorg, äldreomsorg och behandling samt personlig assistans
- Kommunal: Avtal klart 2025 – Vårdföretagarna
- Medlingsinstitutet: Avtalsrörelsen 2025
Avtalsrörelsen 2025 markerade en vändpunkt för privat vård och omsorg: för första gången fick deltidsanställda genomslag för en likvärdigt behandling vid mertid, och den valfria lönemodellen ger lokala parter ett reellt förhandlingsutrymme. Det återstår att se hur dessa förändringar tillämpas i praktiken — en fråga som arbetsrätten och facket noggrant kommer att följa under hela avtalsperioden fram till maj 2027.
