Maria LindbergDen 1 juni 2025 träder Kommunal–Vårdföretagarnas nya lönestruktur i kraft. För drygt 50 000 anställda i privat vård och omsorg innebär det löneökningar om 3,4 procent det första avtalsåret och 3,0 procent det andra — men strukturen bakom dessa siffror är mer komplex än en enkel procenthöjning. Individuella lönepotter, en valfri lönemodell och branschspecifika variationer gör att den faktiska löneökningen kan variera avsevärt mellan arbetstagare.
Hur löneökningen 2025 beräknas: generell procent och individuell pott
Löneökningen i Kommunal–Vårdföretagarna-avtalet 2025–2027 består av två delar:
Del 1: Generell procenthöjning OB-tillägg och övriga ersättningar höjs med 3,4 procent 2025 och 3,0 procent 2026. Dessa procentsatser tillämpas automatiskt på berörda ersättningstyper och kräver inga lokala förhandlingar.
Del 2: Individuella lönepotter Utöver den generella höjningen tillkommer en lönepott per heltidsanställd:
- Bransch E (vård, behandling, äldreomsorg): 1 018 kronor
- Bransch F (personlig assistans): 893 kronor
Potten fördelas lokalt av arbetsgivaren i dialog med Kommunals lokala ombud. Fördelningskriterierna — prestationsbaserat, kompetensbaserat eller jämnt fördelat — ska vara överenskomna. Saknas lokal enighet aktiveras centralt lönestöd.
Bransch E vs bransch F: varför skiljer lönepotterna sig?
Kommunal–Vårdföretagarna-avtalet reglerar två branscher med delvis olika ekonomiska förutsättningar:
Bransch E — privat vård, behandling och äldreomsorg — är finansierad via kommunala upphandlingar och verksamhetsavtal. Ersättningsnivåerna från kommunerna ger arbetsgivarna ett relativt förutsägbart ekonomiskt utrymme, vilket möjliggör en något högre lönepott.
Bransch F — personlig assistans — är finansierad via Försäkringskassans schablonersättning per assistanstimme. Ersättningsnivån är politiskt reglerad och har historiskt sett inte hängt med i löneutvecklingen, vilket pressar branschens lönepotts-utrymme.
Det förklarar gapet: 1 018 kronor i bransch E mot 893 kronor i bransch F. Skillnaden är inte ett uttryck för att personal i personlig assistans är värd mindre — utan en konsekvens av sektorns finansieringsmodell.
En personlig assistent som arbetar heltid och tjänar 28 000 kronor per månad kan vid en jämn fördelning av potten räkna med en engångsutbetalning om 893 kronor brutto (alternativt en kronpåläggning om ca 74 kr/mån under ett år om potten sprids). En undersköterska i bransch E på samma lön kan räkna med motsvarande 1 018 kronor.
Den valfria lönemodellen: individuell eller generell?
Den valfria lönemodellen är en strukturell nyhet i 2025 års avtal och ger lokala parter ett reellt val om hur löneökningen ska genomföras.
Alternativ 1: Individuell lönesättning
Den individuella modellen innebär att varje arbetstagare får sin lön satt utifrån en dialog med närmaste chef, baserat på kriterier som:
- Arbetsresultat och prestationsnivå
- Kompetens och erfarenhet
- Ansvar och självständighet i arbetet
Fördelen är att högpresterande personal kan belönas mer generöst — ett viktigt rekryteringsverktyg för arbetsgivare som vill attrahera och behålla nyckelkompetens.
Alternativ 2: Generella krontalshöjningar
Krontalshöjningar innebär att samtliga anställda i det berörda kollektivet får exakt samma löneökning i kronor, oavsett prestation. Det är enklare att administrera och upplevs ofta som mer transparent och rättvist av de anställda.
Vad händer om parterna inte är överens?
Om lokala parter inte kan enas om vilken modell som ska gälla — eller om hur individuella löner ska sättas — aktiveras centralt lönestöd. Det innebär att Kommunal och Vårdföretagarna centralt fastställer en lösning, i regel i form av en generell krontalshöjning baserad på pottens belopp.
À retenir: Välj lönemodell proaktivt. Utan lokal enighet blir utfallet ett centralt fastslaget generellt belopp — som kan vara sämre för individen än en genomtänkt individuell fördelning.
Hur lönerevision går till: steg för steg
Lönerevision i enlighet med Kommunal–Vårdföretagarna-avtalet följer en strukturerad process. Här är de centrala stegen:
- Tidpunkt för revision: Lönerevision sker per det datum som anges i avtalets lönebilaga — vanligtvis den 1 oktober 2025 för det första avtalsåret. Kontrollera din arbetsgivares lönerevisionsdatum.
- Lokal förhandling om modell: Arbetsgivaren och Kommunals lokala ombud förhandlar om vilken lönemodell som ska tillämpas (individuell eller generell).
- Lönesättningssamtal: Vid individuell modell sker lönesättningssamtal mellan arbetstagare och närmaste chef. Arbetstagaren har rätt att veta vilka kriterier lönen baseras på.
- Kommunikation av ny lön: Arbetstagaren informeras skriftligt om sin nya lön senast i samband med revision. Avvikelser från förväntad lön bör genast anmälas till Kommunals lokala ombud.
- Verifiering av lönespecifikation: Kontrollera att den nya lönen reflekteras korrekt i lönespecifikationen, inklusive uppdaterade OB-nivåer baserade på den höjda grundlönen.
En anställd som anser att hennes lön efter revision inte speglar hennes kompetens och prestation har rätt att begära en förklaring från arbetsgivaren. Kommunals ombud kan stötta i denna process.
OB-tillägg räknas med: vad påverkas av löneökningen?
En fråga som ofta förbises: OB-tillägg räknas upp med samma procentsats som den generella löneökningen — 3,4 procent 2025. Det innebär att ersättningen per timme för kväll, natt och helg höjs i linje med lönen.
Konkret: om din natt-OB var 45 kronor per timme, höjs den med 3,4 procent till ungefär 46,53 kronor per timme. För en undersköterska som regelbundet arbetar nattskift kan detta motsvara en tillkommande ersättning om 200–400 kronor per månad, beroende på antal nattimmar.
Vad som inte räknas upp automatiskt är den individuella grundlönen — den bestäms av lönerevisionens utfall. Om din grundlön är individuell och inte höjs med 3,4 procent (exempelvis för att din arbetsgivare valde individuell modell och du fick ett lägre utfall), är det ändå OB-tabellens procentsats som styr ersättningshöjningen.
Se löneökningens struktur i Teknikavtalet 2025 för en jämförelse med hur lönestruktur kan se ut i ett industriavtal — det illustrerar välvad Kommunal–Vårdföretagarnas modell skiljer sig från rent industribaserade modeller.
Så maximerar du din lön under avtalsperioden 2025–2027
Avtalet ger ramar — men hur du agerar inom dessa kan påverka din faktiska lön markant.
1. Delta aktivt i lönesättningssamtal. Kom förberedd med konkreta exempel på din insats, ditt ansvar och din kompetensutveckling. Arbetsgivaren ska basera lönesättningen på kriterier — hjälp dem att se din bidragsförmåga.
2. Begär feedback om avvikelser. Om din lönehöjning understiger kollegornas i liknande tjänster och roller, begär en skriftlig förklaring. Kommunals ombud kan stötta i en tvistförhandling om du anser att lönesättningen är diskriminerande eller godtycklig.
3. Kontrollera att din deltidslön är korrekt. Deltidsanställda med 75 procent tjänstgöring ska få 75 procent av lönepotten (75 % × 1 018 kr = 763,50 kr bransch E). Kontrollera att arbetsgivaren beräknat rätt.
4. Bevaka OB-tabellen. Natt- och helgarbete ger OB-tillägg — kontrollera att dessa räknas upp korrekt och att de beräknas på rätt underlag.
5. Kolla din pensionsavsättning. AKAP-KL-avsättningen beräknas på din pensionsgrundande lön. En korrekt höjd lön ska speglas i en ökad pensionsavsättning. Kontrollera detta via Collectums portal.
FAQ: löneökning och lönepotter
Måste min arbetsgivare ge mig exakt 3,4 procent i löneökning? Nej. 3,4 procent är procenthöjningen för OB och tillägg. Din individuella grundlöneökning bestäms lokalt via lönepotten och den valda modellen. Total ekonomisk effekt kan variera.
Kan lönepotten användas till att höja bara en persons lön? Potten fördelas lokalt, men fördelningen ska vara överenskommen med Kommunals ombud och baseras på avtalade kriterier. En godtycklig koncentration till en person utan grund kan leda till förhandling eller tvist.
Vad händer om min arbetsgivare inte genomför lönerevision i tid? Fördröjd lönerevision ger dig rätt till retroaktiv betalning från revisionsdatumet. Kontakta Kommunals ombud om revisionen dröjer.
Hur jämför sig löneökningen med HÖK Kommunal och andra avtal? Löneökningstakten i HÖK Kommunal 2025–2027 för kommunsektorn bestäms av andra förhandlingar. Privat sektors avtal med Vårdföretagarna följer industrins märke men har en unik pottstruktur.
Avertissement : Löneinformation i denna artikel baseras på avtalets offentliggjorda dokument per maj 2025. Lokala förutsättningar kan variera — kontakta Kommunals avdelning för individuell rådgivning.
Löneökningen i ett bredare perspektiv: reallön och köpkraft
Nominell löneökning och reallön är inte samma sak. Under 2022–2023 upplevde Sverige inflationstoppar om 8–10 procent [SCB, 2023], vilket innebar att nominella löneökningar på 2–3 procent i praktiken var kraftiga reallönesänkningar för de anställda.
Avtalet 2025–2027 förhandlades i ett läge där inflationen dämpats till runt 2 procent. Med 3,4 procent det första avtalsåret innebär avtalet en positiv reallöneutveckling för de flesta — förutsatt att inflationen inte rusar upp igen under perioden.
Kommunals vice ordförande uttalade i samband med avtalssigneringen att "vi äntligen ser ett avtal som ger real löneutveckling — inte bara kompensation för stigande priser." Det är en reflektion av att sektorn länge legat efter lönemässigt jämfört med industrin.
Från ett HR-perspektiv är löneökningen också en signal om sektorns attraktivitet. Privata vårdgivare konkurrerar om personal inte bara med varandra utan också med kommuner, regioner och den privata servicebranschen. Konkurrenskraftiga lönehöjningar — kombinerade med individuella lönepotter — ger arbetsgivare ett verktyg att proaktivt anpassa löner för att behålla nyckelkompetens.
Checklista: lönerevision 2025 för anställda
Använd den här checklistan inför och efter lönerevision:
- Vet du revisionsdatumet? Kontrollera i ditt anställningsavtal eller hos arbetsgivaren.
- Vet du vilken lönemodell som gäller? Individuell eller generell krontalshöjning?
- Har du fått information om din nya lön? Du ska informeras skriftligt.
- Stämmer lönespecifikationen? Kontrollera att ny lön och uppdaterade OB-nivåer är rätt.
- Är din deltidslönepott korrekt beräknad? Proportionellt till din tjänstgöringsgrad.
- Är pensionsavsättningen uppdaterad? AKAP-KL-avsättning ska spegla ny lön.
- Har du fört anteckningar från lönesamtal? Dokumentation underlättar vid eventuell tvist.
Om du kan bocka av alla punkter är revisionen genomförd korrekt. Saknas något — kontakta Kommunals lokala ombud.
Officiella källor för löneuppgifter
Detaljerade lönetabeller och avtalsdokument finns hos:
- Kommunal: Avtal om privat vård, omsorg, äldreomsorg och behandling samt personlig assistans
- Vårdföretagarna: Kollektivavtal
Löneökningstakten i relation till industrins märke publiceras av Medlingsinstitutet i deras rapporter om avtalsrörelsen 2025.
Lönen är mer än siffran på lönespecifikationen — det är summan av grundlön, OB-tillägg, pensionsavsättning och försäkringsskydd. Kommunal–Vårdföretagarna-avtalet 2025–2027 förbättrar samtliga dessa komponenter och markerar ett viktigt steg mot mer konkurrenskraftiga villkor i en sektor som länge haft rekryteringsproblem.
Att förstå lönestrukturen fullt ut — inklusive skillnaden mellan generell procenthöjning, individuell lönepott och valfri lönemodell — är nyckeln till att agera rätt vid revision. Oavsett om du är anställd som vill veta vad du har rätt till, HR-chef som implementerar lönerevisionen eller facklig representant som förhandlar, ger den här guiden grunden för en välgrundad förhandlings- och revisionsstrategi under avtalsperioden 2025–2027.
