Maria LindbergHÖK 25 ger lärare i kommuner och regioner ett garanterat lönelyft på 3,4 procent från den 1 april 2025 och ytterligare 3,0 procent från den 1 april 2026. Lönemodellen kombinerar detta garanterade utfall med individuell, differentierad lönesättning – vilket innebär att du som lärare kan få mer än minimihöjningen om din arbetsgivare värderar din prestation, kompetens och ditt ansvar högre. Det centrala avtalet sätter golvet; det lokala lönesamtalet avgör om din lön hamnar vid golvet eller högre upp.
Denna pillarguide täcker hela lönestrukturen i HÖK 25: vad garanterat utfall faktiskt innebär juridiskt, hur revisionsprocessen ser ut steg för steg, vilka kriterier som styr din individuella lönesättning, vilka genomsnittslöner olika lärarkategorier kan förvänta sig efter HÖK 25:s höjningar, och vad du konkret kan göra för att stärka din löneutveckling.
Vad är HÖK 25:s lönemodell och hur fungerar den?
Huvudöverenskommelse HÖK 25 med OFR:s förbundsområde Lärare är slutet mellan SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och Sveriges Lärare. Lönemodellen vilar på en konstruktion som kallas garanterat utfall med individuell och differentierad lönesättning – en modell som har använts i det kommunala lärarkolletivavtalet sedan flera revisionsomgångar och som HÖK 25 bekräftar och vidareutvecklar.
Garanterat utfall (garantin) innebär att varje arbetstagare som omfattas av avtalet har rätt till en löneökning om minst det belopp som framgår av bilaga 1 till HÖK 25. Garantin är individuell – den gäller per person, inte per enhet eller kommun. En arbetsgivare kan inte "spara" lönemedel från en lärare till en annan. Det är en skyddsregel som säkerställer att ingen lärare faller utanför lönerevisionens positiva effekter.
Individuell och differentierad lönesättning innebär att arbetsgivaren – med stöd av den lokala fackliga organisationen – fördelar löneutrymmet baserat på individuell prestation, kompetens, ansvar och hur väl läraren uppfyller kommunens eller skolans mål. Systemet är utformat för att belöna lärare som tar extra ansvar, vidareutbildar sig eller arbetar på skolor med komplexa förutsättningar.
Industrins märke som taktnorm
Löneökningarna i HÖK 25 (3,4 % år 2025 och 3,0 % år 2026) är satta i linje med industrins märke – det avtal som exportindustrin (Teknikföretagen och IF Metall m.fl.) förhandlar fram och som sedan fungerar som norm för övriga arbetsmarknadens avtal. Industrins märke är en del av den svenska modellen och syftar till att säkerställa att löneökningarna i skyddad sektor (kommuner, regioner) inte överstiger de konkurrensutsatta sektorernas ökningar, vilket i sin tur håller inflationen i schack.
Parterna – SKR och Sveriges Lärare – förhåller sig till märket och har i HÖK 25 valt att följa det, med reservation för att garantinivåerna kan justeras om märket revideras under avtalsperioden. Avtalstexten och de exakta nivåerna för garanterat utfall finns i bilaga 1 till HÖK 25 på Sveriges Lärares webbplats.
Lönerevisionens gång – steg för steg
Lönerevisionen i HÖK 25 följer en fastlagd process med tydlig ansvarsfördelning mellan arbetsgivaren, läraren och den lokala fackliga organisationen (den lokala klubben av Sveriges Lärare).
Steg 1: Arbetsgivarens förberedelse (januari–mars 2025)
Inför revisionen den 1 april 2025 ska arbetsgivaren ta fram ett löneunderlag för varje berörd lärare. Underlaget ska återspegla lärarens prestation under det gångna året, baserat på de kriterier som fastställts i kommunens eller regionens lokala lönepolicy. Kommunen ska ha en dokumenterad lönepolicy som är känd av alla berörda lärare. Om policyn saknas eller inte kommunicerats kan fackklubben begära MBL-förhandling enligt Medbestämmandelagen (SFS 1976:580).
Steg 2: Lönesamtalet (februari–mars 2025)
Chefen (normalt rektor eller biträdande rektor) genomför ett lönesamtal med varje lärare. Samtalet är en central del av HÖK 25:s lönemodell och ska ge läraren en tydlig signal om vilken lönenivå arbetsgivaren avser att sätta och varför. Läraren har rätt att ha en facklig företrädare med sig vid samtalet om hen önskar det. Lönesamtalet är inte förhandlingsbart i sig – det är arbetsgivarens tillfälle att kommunicera sin bedömning. Den faktiska förhandlingen om lönesumman sker mellan arbetsgivare och fackklubb.
Steg 3: Lokal förhandling (mars–april 2025)
Arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen förhandlar om fördelningen av det totala löneutrymmet. Utrymmet är det belopp som arbetsgivaren har att fördela, baserat på det garanterade utfallet och eventuella lokalt tillförda medel. Förhandlingen ska ske i god tro och arbetsgivaren ska kunna redovisa principerna för sin fördelning.
Steg 4: Utfall eller central beslutsgång
Om lokal enighet nås träder de nya lönerna i kraft retroaktivt från den 1 april 2025 och betalas ut med retroaktiv justering. Om parterna inte når enighet aktiveras avtalets centrala beslutsgång: SKR och Sveriges Lärare centralt avgör fördelningen i enlighet med de ramar som fastlagts i bilaga 1 till HÖK 25. Denna fallbackmekanism existerar för att säkerställa att ingen lärare går utan löneökning på grund av lokal oenighet.
Individuell lönesättning – vilka kriterier styr din lön?
HÖK 25:s lönemodell fastslår att lönen ska sättas utifrån individuella och differentierade kriterier, men specificerar inte exakt vilka dessa kriterier ska vara. Det är upp till varje arbetsgivare att i sin lokala lönepolicy ange de kriterier man använder. Typiska kriterier i kommunala lönepolicys för lärare inkluderar:
- Måluppfyllelse: I vilken utsträckning läraren uppnår kommunens och skolans pedagogiska mål och bidrar till elevernas kunskapsutveckling
- Kompetens och skicklighet: Formell utbildning, yrkeserfarenhet, vidareutbildning och förmåga att omsätta kunskap i praktiken
- Ansvar och komplexitet: Tar läraren på sig extra ansvar – som mentorskap, ledning av ämneslag eller komplexa klasser med hög andel nyanlända elever?
- Svårighet i uppdraget: Skolor i socioekonomiskt utsatta områden ger ofta lönepåslag, eftersom uppdraget bedöms som svårare och behovet av att attrahera kompetenta lärare är störst
- Marknadsläge: Bristyrken som matematiklärare och NO-lärare på gymnasiet kan lönesättas högre p.g.a. tillgång och efterfrågan
Vad individuell lönesättning inte innebär
Individuell lönesättning är inte synonymt med "godtycklig" lönesättning. Arbetsgivaren är skyldig att tillämpa sina kriterier konsekvent och transparent, och den lokala fackliga organisationen har rätt att kräva motivering för de löner som sätts. Om en lärare anser att lönesättningen strider mot diskrimineringslagstiftningen (t.ex. på grund av kön eller ålder) kan hen anmäla detta till Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller driva ärendet via sin fackliga organisation med stöd i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567), som ålägger arbetsgivare att genomföra lönekartläggning och aktiva åtgärder för löneutjämning.
Lönenivåer för olika lärarkategorier – vad kan du förvänta dig?
Lönenivåerna för kommunalt anställda lärare varierar betydligt beroende på utbildningsinriktning, arbetsgivare och region. Nedan presenteras genomsnittslöner baserade på SCB:s lönestrukturstatistik (2024) och beräknad effekt av HÖK 25:s garanterade ökning på 3,4 procent år 2025 [Statistiska centralbyrån, lönestrukturstatistiken 2024]:
| Lärarkategori | Medianlön 2024 (kr/mån) | Beräknad medianlön apr 2025 (+3,4 %) |
|---|---|---|
| Förskollärare | 36 200 | 37 432 |
| Grundskollärare F–6 | 39 100 | 40 432 |
| Grundskollärare 7–9 | 40 800 | 42 187 |
| Gymnasielärare | 42 500 | 43 945 |
| Specialpedagog/speciallärare | 44 100 | 45 600 |
| Studie- och yrkesvägledare (SYV) | 39 500 | 40 843 |
| Rektor | 55 000 | 56 870 |
Källa: SCB lönestrukturstatistik 2024. Beräknad medianlön 2025 inkluderar enbart garanterat utfall +3,4 % och avser kommunalt anställda.
Dessa siffror är medianer – det betyder att hälften av lärarna i respektive kategori tjänar mer och hälften tjänar mindre. Lönespridningen är betydande: en gymnasielärare i matematik med lång erfarenhet i Stockholmsregionen kan ha en lön som ligger 15–20 procent över medianen, medan en nyutexaminerad grundskollärare i en rural kommun typiskt ligger under.
Regionala skillnader i lärarlöner
Lönenivåerna varierar markant mellan kommuner. Stockholms stad, Göteborg och Malmö erbjuder generellt högre löner, delvis p.g.a. arbetsmarknadskonkurrens och delvis p.g.a. de komplexare uppdragen i storstadsområden. Landsbygdskommuner kompenserar ibland med lägre boendekostnader men matchar sällan storstädernas lönenivåer. HÖK 25:s garanterade utfall gäller oavsett kommunens storlek eller region, vilket innebär att minimiskyddet är nationellt medan takplatsen sätts lokalt.
Lönesamtalet – hur du förbereder dig och maximerar din löneökning
Lönesamtalet är lärarens viktigaste tillfälle att påverka sin individuella lön – och det är ett tillfälle som många lärare inte utnyttjar fullt ut. Nedan följer en praktisk guide för att förberedda sig inför lönesamtalet under HÖK 25-perioden.
Steg 1: Dokumentera dina prestationer under året
Innan samtalet: samla konkreta exempel på vad du åstadkommit det senaste läsåret. Har du ansvarat för ett ämneslagsarbete? Infört en ny pedagogisk metod som förbättrat elevresultaten? Handlett en studiehandledare? Allt detta är dokumentation som stärker ditt argument för en löneökning utöver garanterat utfall.
Steg 2: Analysera kommunens lönepolicy
Begär en kopia av arbetsgivarens lönepolicy om du inte redan har tillgång till den. Identifiera vilka kriterier din arbetsgivare tillämpar och anpassa din argumentation till dessa kriterier. Om din arbetsgivare tillämpar "svårighetsgrad i uppdraget" som kriterium – och du arbetar i en komplex klass – lyft det specifikt.
Steg 3: Sätt upp ett konkret lönebud
Inför samtalet: ta reda på vilken lönenivå du menar är rimlig, baserat på dina prestationer och kommunens kriteriesättning. Formulera budet som ett krav, inte som en önskan. "Jag anser att min lön bör vara X kronor per månad från och med 1 april 2025, baserat på följande prestationer och ansvar" är ett starkare argument än "Jag skulle gärna se om det vore möjligt att höja min lön lite."
Steg 4: Ta hjälp av din fackliga organisation
Om du är medlem i Sveriges Lärare kan du begära stöd från din lokala klubb inför och under lönesamtalet. Facket kan ge råd om vilken nivå som är rimlig att kräva i din situation, och kan om nödvändigt föra din talan i den lokala löneförhandlingen. Vid allvarliga avvikelser från avtalets intentioner kan facket begära central förhandling.
Viktigt att notera: Lönesamtalet är arbetsgivarens kommunikation av sin bedömning – du kan inte tvinga arbetsgivaren att höja lönen utöver garanterat utfall om de inte finner skäl för det. Men ett välförberett lönesamtal ökar väsentligt sannolikheten för att din individuella prestation synliggörs och belönas.
Läraryrkets löneutveckling i ett historiskt perspektiv
Lärares löner i Sverige har under de senaste tio åren haft en positiv real löneutveckling, delvis som ett resultat av medvetna satsningar från kommunerna och de centrala avtalens konstruktion. Läraryrkets attraktivitet som karriärval har länge diskuterats i relation till lärarbristen – SCB:s prognoser pekar på ett underskott av utbildade lärare på upp till 45 000 personer till år 2035 [SCB, prognoser för lärarbrist 2024]. Att höja lärarnas löner ses som ett verktyg för att attrahera fler till yrket och behålla erfarna lärare i skolan.
Löneutveckling 2015–2025
Under perioden 2015–2025 ökade genomsnittslönen för grundskollärare med ungefär 35 procent i nominella termer – en betydligt starkare ökning än genomsnittet för alla yrkesgrupper i Sverige under samma period. Mycket av denna ökning var ett resultat av Lärarlyftets och liknande politiska initiativ, men de centrala kollektivavtalen (HÖK-serien) har successivt förankrat de höjda nivåerna. HÖK 25 förlänger denna trend med ytterligare två år.
Jämförelse med andra kommunala yrken
Lärarnas löner jämförs ofta med sjuksköterskors och socialsekreterares löner, som också förhandlas via HÖK-avtalen (fast med andra fackförbund som motpart). Sjuksköterskor, vars avtal regleras av HÖK 25 med Vårdförbundet, har under det senaste decenniet haft en liknande löneutveckling – med garanterade ökningar som ligger i linje med industrins märke. Det kommunala avtalslandskapet är relativt sammanhållet i sin lönemodell men differentierat per yrkeskategori i sina nivåer.
Vad gäller för lärare utanför det centrala avtalet?
Inte alla lärare i Sverige omfattas av HÖK 25 med OFR:s förbundsområde Lärare. Lärare anställda av friskolor (privata skolhuvudmän) regleras i stället av branschavtal som förhandlas av arbetsgivarorganisationer som Friskola Sverige eller Almega. Dessa avtal kan ha annorlunda lönenivåer, revisionstidpunkter och lönemodeller. Statligt anställda lärare (t.ex. vid folkhögskolor med statlig finansiering) kan i stället falla under det statliga avtalsområdet och regleras av RALS-avtalet (Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet).
Det finns också lärare som är helt utanför kollektivavtalssystemet – det är dock ovanligt i Sverige eftersom kollektivavtalstäckningen för lärare i kommunal sektor är mycket hög. Lärare utan kollektivavtal har enbart det skydd som LAS och Arbetstidslagen ger, utan de förmånliga regler och garantier som HÖK 25 inför.
Avvikelse: HÖK Kommunal
Lärare i kommunal omsorg och vård (assistenter, undersköterskor) som arbetar under HÖK Kommunal 2025–2027 regleras av ett annat avtal med sina egna lönenivåer, garantier och revisionsmodell. En förväxling mellan HÖK 25 Lärare och HÖK Kommunal är vanlig men juridiskt viktig – de är separata avtal med separata bilagor och separata parter.
Rättigheter vid tvist om lönesättning
Om du som lärare anser att din lönesättning strider mot HÖK 25:s bestämmelser – t.ex. att du inte fått det garanterade utfallet eller att din lön satts diskriminerande – finns det tydliga kanaler för att driva ärendet.
Första steget: Kontakta din lokala fackliga representant (klubb/sektion av Sveriges Lärare). Facket kan begära att arbetsgivaren redovisar principerna för lönesättningen och kan, om de anser att avtalet inte följs, begära central förhandling med SKR.
Andra steget: Om den centrala förhandlingen inte löser tvisten kan arbetstagarsidan hänskjuta ärendet till Arbetsdomstolen (AD). AD prövar om arbetsgivaren följt kollektivavtalets bestämmelser och kan döma ut skadestånd om brott mot avtalet konstateras.
Diskriminering: Om tvisten rör diskriminerande lönesättning (t.ex. löneskillnader baserade på kön) kan ärendet anmälas till Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller drivas av facket direkt i AD med stöd i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Arbetsgivaren är enligt DiskrL skyldig att genomföra löpande lönekartläggning och har bevisbördan om en lärare kan visa prima facie-bevis för diskriminering.
Vanliga frågor om lön i HÖK 25
Vad händer om min chef vägrar genomföra lönesamtalet? Arbetsgivaren är skyldig att genomföra lönesamtalet som ett led i löneprocessen. Om chefen uteblir utan saklig grund kan facket begära MBL-förhandling och eventuellt kräva att processen genomförs korrekt. En vägran kan i extremfall leda till att Arbetsdomstolen fastslår att arbetsgivaren brutit mot avtalet.
Gäller garanterat utfall även för mig om jag är anställd på prov? Provanställda lärare som anställts av arbetsgivare som är bundna av HÖK 25 omfattas av avtalets bestämmelser, inklusive det garanterade utfallet vid revisionstidpunkten, om provanställningen pågår vid revisionstillfället.
Kan kommunen betala ut löneökningen retroaktivt? Ja. Om den lokala förhandlingen slutförs efter revisionstidpunkten (1 april 2025) betalas mellanskillnaden retroaktivt. Det är en rättighet som säkerställs av avtalstexten och inte kräver att läraren aktivt begär det.
Hur beräknas garanterat utfall vid deltidsanställning? Deltidsanställda lärare har rätt till samma procentuella löneökning som heltidsanställda. Garanterat utfall beräknas på din faktiska lönenivå, inte på en hypotetisk heltidslön.
Juridisk ansvarsfriskrivning: Informationen i denna artikel är av allmänt informativt slag och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta din fackliga organisation eller en arbetsrättsjurist för råd i din specifika situation.
Karriärtjänster och lönelyft utöver HÖK 25
Utöver det centrala lönesystemet i HÖK 25 finns sedan 2013 det statliga karriärstegsreformen, som ger kommunerna statliga medel för att inrätta karriärtjänster: förstelärare och lektorer. Dessa tjänster är inte reglerade i HÖK 25 men påverkar lärarnas totala lönesättning avsevärt.
Förstelärare – statligt lönebidrag utöver grundlönen
En förstelärare i kommunal skola erhåller ett statligt lönebidrag på 10 000 kronor per månad utöver sin grundlön, finansierat av Skolverkets bidragssystem. Kommunen ansöker om bidraget och utser läraren i samråd med skolledningen och fackliga representanter. Förstelärartjänsten regleras av förordningen (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare och är ett supplement till, inte en del av, HÖK 25:s lönesystem. Det innebär att lönerevisionen under HÖK 25 tillämpas på grundlönen, och bidraget om 10 000 kronor är sedan ett separat tillägg.
Lektor – högskolenivå i kommunal skola
En lektor i kommunal skola är en lärare med forskarutbildning (licentiat- eller doktorsexamen) som är anställd i en karriärtjänst med ännu högre lönebidrag än försteläraren. Lektorer förekommer främst i kommunala gymnasieskolor och i gymnasiets naturvetenskapliga program. Lönebidraget för lektorer är högre än för förstelärare, men antalet tjänster är begränsat och kräver att kommunen uppfyller specifika kriterier.
Karriärtjänsternas relation till HÖK 25
Det är viktigt att förstå att karriärtjänsterna är ett politiskt initiativ som kompletterar men inte ersätter HÖK 25:s lönemodell. En förstelärare är fortfarande bunden av HÖK 25 vad gäller revisionsprocessen, semester, arbetstid och anställningsskydd – men lönenivån justeras uppåt på grund av karriärtjänstens statliga bidrag. Förekomsten av karriärtjänster kan skapa spänningar i den lokala löneförhandlingen om arbetsgivaren anser att förstelärare redan fått "sin" löneökning via bidraget. Facket brukar i sådana situationer hävda att bidraget och lönerevisionen är separata spår och inte ska samordnas.
Lön under föräldraledighet och sjukfrånvaro
En fråga som många lärare har men sällan ställer i lönesamtalet gäller hur föräldraledighet och sjukfrånvaro påverkar lönesättningen under HÖK 25-perioden.
Föräldralediga lärares rätt till löneökning
Lärare som är föräldralediga vid revisionstidpunkten (1 april 2025 eller 1 april 2026) har rätt till den garanterade löneökningen, precis som aktiva lärare. Föräldraledighet får enligt lag inte diskrimineras mot vid lönesättning, och HÖK 25:s garanterade utfall gäller oavsett om läraren är i tjänst eller på ledighet. Den nya lönenivån gäller retroaktivt från revisionstidpunkten och appliceras på löneutbetalningen när läraren återgår i tjänst.
Arbetsgivarens möjlighet att göra en individuell lönesättning (utöver garanterat utfall) för föräldralediga lärare är mer komplicerad: eftersom arbetsgivaren inte har haft möjlighet att observera prestationen under ledigheten behöver bedömningen ske baserat på perioden före ledigheten. Sveriges Lärare rekommenderar i sådana fall att läraren begär att prestationsbedömningen sker baserat på det senaste läsåret med full tjänstgöring.
Sjukfrånvaro och lön
Sjukfrånvaro påverkar inte rätten till löneökning under HÖK 25 – garanterat utfall gäller oavsett sjukfrånvarons längd. Om arbetsgivaren däremot vill använda sjukfrånvaro som ett argument för lägre individuell lönesättning är detta juridiskt vanskligt: sjukfrånvaro är i sig inte ett prestationskriterium, och ett sådant agerande kan angripas som diskriminering av funktionsnedsatt person (Diskrimineringslagen § 1 kap. 5 §) om sjukfrånvaron är kopplad till en varaktig sjukdom eller skada.
