Friskoleavtalet 2025–2027 — tecknat mellan Sveriges Lärare och Almega Friskolor — reglerar löner, arbetstid, semester och anställningsvillkor för circa 30 000 lärare och studie- och yrkesvägledare (SYV) vid drygt 800 friskoleföretag i Sverige. Avtalsperioden löper från 1 september 2025 till 31 augusti 2027 med ett totalt avtalsvärde på 6,4 procent fördelat på 24 månader. Lönerevision sker via lokal lönebildning — utan individgaranti — med märket 3,0 procent den 1 september 2025 och 2,7 procent den 1 september 2026. Från september 2026 ersätts mertid med övertidskompensation, och tjänstepensionspremien höjdes med 0,4 procentenheter till totalt 1,0 procent flexibel pension.
Avtalets parter, tillämpningsområde och rättslig ram
Friskoleavtalet är ett branschspecifikt kollektivavtal som sluts mellan Sveriges Lärare — det fackförbund som bildades 2023 genom sammanslagningen av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund — och Almega Friskolor som arbetsgivarorganisation. Avtalet utgör grunden för anställningsvillkoren hos de friskolor och friskoleföretag som är anslutna till Almega.
Tillämpningsområdet gäller lärare, förskollärare och studie- och yrkesvägledare (SYV) som är anställda inom grundskola, gymnasieskola, förskola och vuxenutbildning i fristående regi. Avtalet kompletterar och avviker på flera punkter från de lagstiftade miniminormer som ges av Lagen om anställningsskydd (LAS), Medbestämmandelagen (MBL), Semesterlagen, Arbetstidslagen och Arbetsmiljölagen — och ger i många avseenden förmånligare villkor än lagstiftningen.
Kollektivavtalets rättsliga bindning innebär att arbetsgivare som är anslutna till Almega Friskolor är skyldiga att tillämpa avtalets bestämmelser för samtliga anställda lärare, oavsett om den enskilde medarbetaren är fackligt ansluten. Avtalet binder parterna solidariskt och skapar förutsägbarhet för both arbetstagare och arbetsgivare under den 24 månader långa avtalsperioden.
À retenir: Avtalet träder i kraft 1 september 2025 och löper till 31 augusti 2027. Officiell avtalstextfinns publicerad av Almega och Sveriges Lärare på respektive organisations webbplats samt hos Kompetensföretagen.
Lönerevision och avtalsvärde: 6,4 procent på 24 månader
Det ekonomiska avtalsvärdet uppgår till totalt 6,4 procent fördelat på 24 månader, med en tvåstegsrevision:
- 1 september 2025: Lönerevisionen genomförs med ett märke om 3,0 procent (industrins märke för 2025)
- 1 september 2026: Lönerevisionen genomförs med ett märke om 2,7 procent
Revisionen sker via lokal lönebildning — det innebär att löneökningarna fördelas av arbetsgivare och lokala fackliga representanter utifrån individuell prestation, arbetsuppgifter och verksamhetens behov. Det finns ingen individgaranti i avtalet, vilket skiljer friskoleavtalet från exempelvis HÖK 25 (kommunala sektorn). I praktiken innebär detta att en enskild lärare kan erhålla mer eller mindre än märket beroende på den lokala löneöversynen — men den totala lönepotten ska motsvara märket för arbetsgivarens samlade lärarkår.
Lönebildningsprocessen regleras i enlighet med MBL och kräver att arbetsgivaren genomför lönesamtal med varje enskild anställd innan revisionen fastställs. Lokala fackliga ombud har rätt till förhandling om löneprinciper och fördelning. För skolledare och HR-chefer är det kritiskt att dokumentera lönekriterier tydligt i förväg — brister i processen kan leda till tolkningstvister.
HÖK 25 med OFR:s förbundsområde Lärare täcker kommunalt anställda lärare under andra villkor — en direkt jämförelse är relevant för jurister och HR som arbetar med rekryteringsfrågor tvärs sektorgränsen.
Arbetstid, övertid och schemalagda läger: viktiga förändringar från 2026
Friskoleavtalet innehåller detaljerade bestämmelser om arbetstid som kompletterar Arbetstidslagen (ATL). Lärares arbetstid är traditionellt organiserad kring en blandning av reglerad undervisningstid, för- och efterarbete samt kompetensutveckling. Avtalet specificerar hur denna tid ska fördelas och reglerar ersättning för tid utöver ordinarie schema.
En av de mest substantiella förändringarna i avtalet 2025–2027 träder i kraft 1 september 2026: systemet med mertid ersätts av övertidskompensation. Mertid — det vill säga arbetstid utöver ordinarie schema men inom deltidsanställningens maximigräns — hanterades tidigare med en separat ersättningsnivå. Från september 2026 harmoniseras reglerna så att kompensationen för tid utöver ordinarie schema behandlas som övertid med de ersättningsnivåer detta medför.
Schemalagd lägerersättning höjdes med 25 procent till 750 kronor per påbörjat dygn (från tidigare 600 kronor). Denna ersättning gäller lärare som deltar i skolläger och liknande schemalagd verksamhet utanför den ordinarie arbetsplatsen. Höjningen är ett erkännande av den särskilda belastning som schemalagda övernattningsuppdrag innebär för lärarkåren.
Rätten till ledighet regleras av Semesterlagen som kompletterats av avtalets egna bestämmelser om ferietjänst kontra semestertjänst. För lärare anställda med ferieanställning gäller att lovperioderna räknas in i anställningen på ett sätt som skiljer sig från den reguljära semestermodellen.
Anställningsskydd, uppsägning och LAS i friskolan
Anställningsskydd för lärare i friskolor regleras primärt av Lagen om anställningsskydd (LAS), men friskoleavtalet innehåller kompletterande bestämmelser som i vissa avseenden avviker från lagens dispositiva delar. Lärare med tillsvidareanställning har ett starkt anställningsskydd, men särbeskaffenheter i friskolesektorn — som skolornas riskexponering mot verksamhetsnedläggning — skapar specifika frågeställningar som varken LAS eller det kommunala HÖK-avtalet fångar upp på samma sätt.
Friskoleavtalets bestämmelser om turordning vid driftsinskränkning kompletterar LAS § 22. Avtalsparter kan teckna lokala turordningsöverenskommelser som avviker från lagens huvudregel om sist-in-först-ut, förutsatt att fackets lokala representant samtycker. HR-chefer vid friskolor behöver ha god kunskap om dessa möjligheter — och de legala riskerna om processen sköts felaktigt.
Uppsägningstiderna i friskoleavtalet följer LAS miniminivåer och sträcker sig beroende på anställningstid. Avtalet reglerar dessutom specifika villkor kring provanställning: den maximala prövotiden är sex månader, och provanställning kan avslutas av båda parter utan att uppsägningsgrunder enligt LAS behöver åberopas.
À retenir: För lärare i friskolor gäller att arbetsrättstvister i första hand hanteras av lokala fackliga ombud och arbetsgivare i förhandling enligt MBL. Kan parterna inte enas, kan tvistefrågor hänskjutas till Arbetsdomstolen (AD) — det svenska domstolsväsendet för arbetsrättsfrågor. Arbetsrättsjurister med uppdrag i friskolesektorn bör ha god kännedom om AD:s praxis gällande kollektivavtalstolkning.
Pension och försäkringar: flexibel pension höjd till 1,0 procent
En av de mer subtila men ekonomiskt betydelsefulla förändringarna i friskoleavtalet 2025–2027 är höjningen av tjänstepensionspremien med 0,4 procentenheter — från 0,6 procent till totalt 1,0 procent flexibel pension. Denna förändring avser den del av pensionsavsättningen som läraren själv kan påverka placeringsalternativen för, i enlighet med det pensionsavtal som gäller för sektorn.
Pensionssystemet för lärare i friskolor bygger på ITP-planen (Industrins och handelns tilläggspension) som administreras via Alecta och Collectum. Utöver den obligatoriska avsättningen ger det flexibla pensionsalternativet den anställde möjlighet att välja om premien ska placeras i traditionell förvaltning (Alecta) eller i fondförsäkring. Höjningen till 1,0 procent innebär att lärare med lång anställningstid och god lön kan bygga en marginellt mer substantiell tjänstepensionsbehållning än under föregående avtal.
Friskoleavtalet innefattar därutöver bestämmelser om kollektiva försäkringslösningar — sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring och livförsäkring — som arbetsgivaren är skyldig att teckna för samtliga arbetstagare som täcks av avtalet. Dessa försäkringar kompletterar det statliga socialförsäkringssystemet och ger anställda ett utökat skydd vid sjukdom, olycksfall eller dödsfall.
"Höjningen av den flexibla pensionspremien är ett steg i rätt riktning, även om lärare i friskolor fortfarande har lägre tjänstepensionsavsättningar än exempelvis kommunalt anställda under KAP-KL-systemet", konstaterar arbetsrättsspecialister med inriktning mot utbildningssektorn.
Vad innebär friskoleavtalet för arbetsgivare och HR-chefer?
För HR-chefer och skolledare vid friskolor utgör friskoleavtalet det primära styrdokumentet för personaladministration. Implementering av avtalet kräver proaktiva insatser på tre plan: löneprocessen, arbetstidsförläggning och lokal MBL-förhandling.
Löneprocessen 2025 kräver att arbetsgivaren genomför individuella lönesamtal med samtliga lärare och SYV under hösten 2025, dokumenterar lönekriterier och kommunicerar utfallet senast på revisionstidpunkten. Brister i processen — exempelvis om arbetsgivaren inte ger tydlig återkoppling eller om lönepotten fördelas utan reell individuell koppling — kan ge fackets lokala representant rätt att begära central förhandling.
Från september 2026 behöver HR-funktionen uppdatera interna system och rutiner för registrering av övertid i stället för mertid. Byte av klassificeringskategori påverkar lönespecifikation, journalföring och eventuella arbetstidsdispenser.
Checklista för HR-implementering:
- Läs igenom den officiella avtalstexten publicerad av Almega Friskolor och Sveriges Lärare
- Informera chefer och rektorer om förändringarna inför lönerevisionen september 2025
- Dokumentera lönekriterier skriftligen och förankra med lokal facklig part före lönesamtalen
- Uppdatera HR-systemet inför övertidsomläggningen september 2026
- Kontrollera att pensionsavtal via ITP-planen är korrekt konfigurerade för den höjda flexibla premien
Avertissement: Informationen på denna sida är av allmänt informativt slag och utgör inte juridisk rådgivning. Arbetsrättsliga frågor som rör tolkning och tillämpning av friskoleavtalet bör hanteras av en behörig arbetsrättsjurist eller facklig representant.
Friskoleavtalet i relation till övrig arbetsrätt och andra avtal
För arbetsrättsjurister och fackliga ombud är det centralt att förstå hur friskoleavtalet förhåller sig till andra rättskällor och kollektivavtal i utbildningssektorn. Svensk arbetsrätt bygger på en dualistisk modell där lagstiftning och kollektivavtal samverkar: lagen sätter miniminormer, medan kollektivavtalet kan avvika i båda riktningar beroende på om normen är dispositiv eller tvingande.
LAS och kollektivavtalsavvikelser: Lagen om anställningsskydd (LAS) är i stora delar dispositiv för parter som tecknat kollektivavtal. Friskoleavtalet utnyttjar detta handlingsutrymme inom bland annat turordningsregler, provanställningens hantering och vissa uppsägningstidsfrågor. En arbetsrättsjurist som hanterar en tvist vid en friskoleansluten arbetsgivare behöver alltid göra en avvägning: gäller LAS:s lagregel, avtalets bestämmelse, eller en lokal överenskommelse?
Jämförelse med HÖK 25 (kommunalt anställda lärare): Kommunalt anställda lärare täcks av Huvudöverenskommelsen HÖK 25 med OFR:s förbundsområde Lärare — ett avtal med delvis annorlunda struktur. HÖK 25 innehåller individgarantier vid lönerevision som saknas i friskoleavtalet, vilket innebär att den enskilde läraren i kommunal verksamhet är garanterad en minsta löneökning medan friskolläraren är beroende av det lokala lönesamtalets utfall. Å andra sidan ger friskoleavtalets flexibla pensionslösning via ITP-systemet vissa möjligheter till individuell anpassning som kommunala avtal inte erbjuder i samma utsträckning.
Samspel med Medbestämmandelagen (MBL): MBL reglerar den fackliga partens rätt till information, förhandling och inflytande i frågor som rör anställningsvillkor och verksamhetsförändringar. Friskoleavtalet förutsätter att lokala fackliga ombud är aktiva i löneprocessen, omorganisationer och vid förändringar i arbetstidsförläggning. En arbetsgivare som genomför förändringar utan föregående MBL-förhandling riskerar att bryta mot kollektivavtalet — med skadeståndsansvar som möjlig påföljd.
Avtalet som referenspunkt vid juridiska tvister: Arbetsdomstolen (AD) har under åren avgjort ett antal principiellt viktiga mål gällande kollektivavtalstolkning inom skolsektorn. AD:s praxis bekräftar att avtalstextens ordalydelse väger tungt, men att partsavsikten — det vill säga vad avtalsparterna faktiskt avsåg vid förhandlingstillfället — kan tillmätas avgörande betydelse vid otydliga formuleringar. Arbetsrättsjurister som biträder friskolor rekommenderas att löpande följa AD:s avgöranden inom utbildnings- och friskolesektorn.
Dossierets struktur: sex fördjupande artiklar för anställda, HR och jurister
Detta dossier om Friskoleavtalet Sveriges Lärare 2025–2027 innehåller sex fördjupande artiklar som var och en täcker ett kärnområde i avtalet. Artiklarna är utformade för att kunna läsas fristående men ger sammantaget en fullständig bild av avtalets innehåll och praktiska konsekvenser.
Lönerevision och lokal lönebildning går på djupet med hur löneprocessen faktiskt fungerar — från lönesamtal till revisonskontroll — och förklarar vad märket 3,0 och 2,7 procent betyder i praktiken för den enskilde läraren och för arbetsgivaren.
Övertid och mertid analyserar den tekniska omläggningen september 2026: vad innebär skillnaden mellan mertid och övertid, vilken ersättningsnivå gäller, och hur påverkas deltidsanställda lärare av förändringen?
Semester och ledighet jämför friskoleavtalets bestämmelser med Semestelagens regler och med HÖK 25 — ett praktiskt orienterat perspektiv för lärare som vill förstå sina faktiska semesterrättigheter.
Sju nyckelförändringar ger en strukturerad sammanfattning av de viktigaste nyheterna i 2025–2027 års avtal — en snabbguide för den som snabbt behöver orientera sig.
Anställningsskydd och uppsägning besvarar de vanligaste frågorna om LAS-tillämpning i friskolor, turordning vid uppsägning och vad som händer om arbetsgivaren bryter mot avtalet.
Flexibel pension undersöker vad höjningen av tjänstepensionspremien faktiskt innebär för lärares pensionskapital och hur det flexibla alternativet fungerar i ITP-systemet.
