RALS 2025–2027 är inte bara ett nytt datum på ett gammalt avtal. Det statliga kollektivavtalet som trädde i kraft den 1 oktober 2025 innehåller sju konkreta förändringar som direkt påverkar lön, övertidsersättning, semester och pension för drygt 200 000 statliga arbetstagare. Här är de sju viktigaste — rangordnade från det som träder i kraft omedelbart till det som tar längst tid att märka av.
Oavsett om du är statsanställd handläggare, HR-chef på en myndighet eller fackligt ombud inom OFR/S,P,O — de sju förändringarna nedan är de du behöver ha koll på innan din nästa lönerevisionsrunda.
1. Sifferlöst avtal: inga centrala lönegulv i RALS 2025–2027
Det mest genomgripande beslutet i RALS 2025–2027 är vad som inte finns i avtalet: inga centralt fastslagna löneökningssiffror. RALS är ett sifferlöst avtal, vilket innebär att lönerna bestäms lokalt på varje myndighet.
Arbetsgivaren — myndigheten — och den lokala fackklubben inom OFR/S,P,O förhandlar om hur lönerevisionsutrymmet ska fördelas. Det är en modell som premierar myndigheter med starka löneprocesser och välutbildade chefer. Det är också en modell där fackets lokala närvaro och förhandlingskapacitet avgör hur väl medarbetarnas intressen tillgodoses. Jämfört med privata sektorns avtal — exempelvis Teknikavtalet som anger specifika löneökningsramar — ger RALS arbetsgivarna ett bredare manöverutrymme men kräver också mer av dem.
Sifferlösa avtal i statlig sektor har rötter i 1990-talets förvaltningsreformer, då staten övergav centralstyrda lönegrader till förmån för individuell lönesättning. Modellen bygger på tilliten till lokala löneprocesser och kopplingen mellan prestation och lön.
À retenir: Du har ingen garanterad procentuell löneökning under RALS 2025–2027. Din löneutveckling beror på din prestation, dina lönekriterier och styrkan i den lokala löneöverläggningen.
2. Stupstocksutrymmet: 3,4 % för 2025 och 2,9 % för 2026
Om den lokala löneöverläggningen misslyckas — om parterna inte kan enas — träder stupstocken in. Arbetsgivaren distribuerar löneutrymmet på eget bevåg, utan fackligt medinflytande. Stupstocksutrymmet är fastslaget i RALS § 4:
- Lönerevisionen 2025: 3,4 procent av myndighetens totala lönesumma
- Lönerevisionen 2026: 2,9 procent av myndighetens totala lönesumma
Stupstocken är inte en norm — den är ett nödlägesförfarande. Men den anger ett golv för det totala löneutrymmet: ingen myndighet kan distribuera mindre vid stupstock.
3. Likvärdig ersättning för övertid och mertid — från 1 januari 2026
En av de viktigaste materiella förändringarna träder i kraft den 1 januari 2026. Från det datumet gäller samma ersättningsprincip för övertid (arbete utöver heltidstjänst) och mertid (arbete utöver deltidstjänst inom ramen för heltid).
Tidigare fick deltidsanställda ofta lägre ersättning per timme för mertid än heltidsanställda för övertid. Reformen likställer villkoren och är motiverad av EU:s deltidsdirektiv (direktiv 97/81/EG) och Diskrimineringslagens likabehandlingsprincip.
HR-avdelningar måste uppdatera lönesystem och rutiner för mertidsersättning inför 1 januari 2026.
4. Nytt val: byt semestertillägg mot tre extra lediga dagar
Från den 1 januari 2026 kan statliga arbetstagare välja att byta ut sitt semestertillägg mot tre extra lediga dagar per år. Bytet är frivilligt, ekonomiskt neutralt och måste anmälas till arbetsgivaren.
Semestertillägget är den ekonomiska ersättning som betalas ut utöver den ordinarie lönen under semester. Det är ofta ett par tusen kronor per år beroende på lönenivå. För den som värderar ledighet och tid mer än pengar är det nya valfrihetsalternativet ett konkret verktyg.
Myndigheterna ansvarar för att etablera rutiner för anmälan och hantering av valet. Anmälan bör ske senast 1 januari 2026 för att gälla från det datumet, alternativt enligt lokalt fastställda tidsfrister.
Reformen är ett svar på ett ökat intresse bland statsanställda för bättre work-life balance och möjligheten att styra sin tid. Tre extra lediga dagar per år kan verka som lite — men för en familj med barn i skolåldern kan det vara ett signifikant bidrag till livskvaliteten.

5. Semesterersättning: 1 709 kronor per semesterdag
RALS 2025–2027 fastlägger semesterersättningen till 1 709 kronor per semesterdag. Det är den ersättning som betalas ut när en anställd tar ut semester och gäller oberoende av den ordinarie lönenivån — ett centralt fastslaget belopp i avtalets semesterbilaga.
Semesterersättningen är av stor praktisk betydelse vid slutlöneberäkning vid anställningens upphörande. En statlig arbetstagare med 10 sparade semesterdagar har rätt till 17 090 kronor i semesterersättning vid avgång, oavsett om personen har en lön på 30 000 eller 50 000 kronor per månad.
À retenir: Semesterersättningen på 1 709 kronor per dag är en central siffra att känna till inför varje lönesamtal, karriärförändring eller förhandling om sparad semester.
Notera att semesterersättningens nivå i RALS gäller specifikt för det statliga kollektivavtalsområdet. Vid anställningens upphörande ska semesterersättningen beräknas för varje sparad och outtagen semesterdag — en viktig detalj för den som planerar att byta arbete eller gå i pension under avtalsperioden.
6. Flexpensionspremien höjs — med start 1 januari 2026
Flexpensionspremien — det extra pensionssparande utöver PA 16:s ordinarie tjänstepension — höjs stegvis under RALS 2025–2027. Den första höjningen sker den 1 januari 2026, med ett slutmål på upp till 2,0 extra procentenheter.
Flexpension ger statliga arbetstagare möjlighet att trappa ned arbetstiden eller gå i förtidspension med ekonomisk trygghet. Systemet administreras av SPV (Statens tjänstepensionsverk). En höjning av premien med 1 procentenhet för en arbetstagare med månadslön 40 000 kronor innebär ett extra sparande på 400 kr/mån — ca 4 800 kr per år.
Medarbetare som planerar förtidspension eller successiv nedtrappning bör konsultera SPV och sin arbetsgivare om hur den höjda premien påverkar deras pensionsplanering. SPV erbjuder pensionsprognoser och beräkningsverktyg som hjälper statsanställda att förstå konsekvenserna av olika scenarion — inklusive hur flexpensionspremiens höjning påverkar det totala pensionskapitalet vid olika avgångstidpunkter. Årsbesked och prognoser uppdateras i SPV:s onlineportal, tillgänglig för alla aktiva statliga arbetstagare.
7. Stärkt MBL-process: tydligare krav på facklig samverkan vid lönerevision
RALS 2025–2027 förtydligar och stärker arbetsgivarens skyldigheter enligt Medbestämmandelagen (MBL, 1976:580) i samband med lönerevisionerna. Myndigheter måste kunna dokumentera att den lokala löneöverläggningen genomförts på ett substantiellt och korrekt sätt — inte bara formellt.
Det innebär i praktiken att:
- Facket i god tid ska ges tillgång till lönestatistik och myndighetens fördelningsprinciper
- Löneöverläggningen ska innehålla reell dialog, inte bara en presentation av ett förutbestämt beslut
- Myndigheten ska dokumentera att förhandlingen genomförts korrekt inför eventuella framtida tvister
Arbetsdomstolens praxis visar att en formell men innehållslös förhandling kan ogiltigförklaras av domstolen som ett MBL-brott. Det förstärker incitamentet för myndigheterna att investera i en genuin och substantiell löneprocess.
I praktiken innebär det att HR-avdelningar behöver dokumentera inte bara att ett förhandlingsmöte hölls — utan vad som sades, vilka argument som framfördes från respektive sida, och varför parterna inte nådde enighet om ett sådant var fallet. Dokumentationen ska vara tillgänglig vid eventuell granskning av Arbetsdomstolen och kan också begäras ut av medarbetare eller fackliga parter i efterhand.
Vill du fördjupa dig i något av dessa ämnen? Det här dossieret täcker samtliga sex kärnområden i RALS 2025–2027 med separata fördjupningsartiklar om lokal lönebildning, övertid och mertid, semester, flexpension och anställningsskydd. Varje fördjupningsartikel ger konkreta råd, praktiska exempel och svar på de frågor som statsanställda, HR-chefer och fackliga ombud ställer sig inför lönerevisionerna 2025 och 2026.
Den officiella avtalstexten och Arbetsgivarverkets vägledning finns tillgängliga via arbetsgivarverket.se och OFR.
Avertissement : Informationen på denna sida är av allmän karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. Konsultera ditt fackförbund eller en arbetsrättsjurist för specifik rådgivning om din situation.








