Maria LindbergTL;DR: Teknikavtalet IF Metall 2025–2027 (Avtal 25) tilldelar ett totalt löneökningsutrymme om cirka 5,9 procent fördelat på 24 månader, med lönerevision i april 2025 och april 2026. Löneökningen fördelas lokalt via ett av tre modeller: märkespotten (lokal förhandling), stupstocksregeln (automatisk fördelning vid misslyckad förhandling) eller lokalt avtalsavvikande modell. Minimilönerna höjs i bilaga A vid varje revision. Avtal 25 ingår i Industriavtalets märkessystem och normsätter löneökningstakten för hela den svenska arbetsmarknaden 2025–2027.
Teknikavtalets lönestruktur: fast och rörlig lön
Lönesystemet i Teknikavtalet bygger på en kombination av fast grundlön och möjlighet till individuell lönesättning baserad på prestation, kompetens och ansvar. Alla arbetstagare som omfattas av avtalet har rätt till en lön som minst uppgår till miniminivåerna i avtalets bilaga A. Utöver miniminivåerna kan den faktiska lönen variera kraftigt beroende på bransch, geografisk arbetsmarknad, företagets lönepolitik och den anställdes individuella bedömning.
Teknikavtalet tillåter inte rent senioritetsbaserade lönesystem — den anställdes kunskaper, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och bidraget till verksamheten ska vara styrande för lönens nivå. Fackförbundet IF Metall och Teknikföretagen har gemensamt tagit fram kriterier för individbaserad lönesättning som stöd för lokala förhandlingar. Dessa kriterier är rådgivande och ska av parterna anpassas till den enskilda arbetsplatsens förutsättningar.
Rörliga lönekomponenter som produktionspremier, ackordslön och resultatbaserade tillägg förekommer på delar av avtalsområdet. Dessa regleras i lokala avtal och räknas som en del av den totala lönen. Skiftarbetare och nattskiftsanställda kompenseras dessutom med OB-tillägg som beräknas på timlönen — dessa behandlas separat i dossierns artikel om OB och övertid.
Tre modeller för lönerevision: potten, stupstocken och det lokala alternativet
Teknikavtalet erbjuder tre varianter för hur det centrala utrymmet ska fördelas på arbetsplatsen. Parterna väljer modell lokalt — antingen i en lokal förhandling inför varje revisionstillfälle eller via ett löpande lokalt avtal.
Modell 1: Märkespotten (individbaserad förhandling)
Den vanligaste modellen innebär att den totala lönepottens storlek fastställs centralt (som ett belopp i kronor per anställd och timme, eller en procentsats av lönesumman) och att den lokala arbetsgivaren och IF Metall-klubben fördelar potten på individer utifrån prestations- och kompetensbedömningar. Varje anställd ska normalt ha ett lönesamtal med sin chef som underlag för fördelningen.
Modell 2: Stupstocksregeln
Om parterna inte når enighet om fördelningen av potten inom den avtalade förhandlingsfristen, aktiveras stupstocken automatiskt. Stupstocksbeloppet — definierat i det centrala avtalet — fördelas i princip lika på samtliga anställda i förhandlingsenheten, oavsett individuell prestation. Stupstocken är konstruerad som ett incitament för parterna att nå lokal enighet: ingen part vinner på ett misslyckande.
Modell 3: Lokal avvikelse
Starka lokala parter kan teckna ett lokalt avtal om en annan fördelningsmodell — till exempel ett sammankopplat kompetensbaserat system med tydligare karriärtrappor. Förutsättningen är att det totala utrymmet inte underskrids och att det lokala avtalet uppfyller de ramar som Teknikföretagen och IF Metall centralt fastställt.
| Modell | Fördelning | Incitament | Risk |
|---|---|---|---|
| Märkespotten | Individuell (lokal förhandling) | Belönar prestation | Förhandlingskonflikt |
| Stupstocken | Lika per anställd (automatisk) | Minimerar konflikt | Inga incitament |
| Lokalt avtal | Fritt (inom centrala ramar) | Flexibel anpassning | Kräver starka parter |
Lönerevision april 2025: tidsplan och process steg för steg
Den första lönerevisionen under Avtal 25 gäller från och med den 1 april 2025. Parterna ska normalt ha avslutat sina lokala löneförhandlingar senast vid den tidpunkten. Här är den typiska tidslinjin för en lokal lönerevision:
- December–januari: Arbetsgivaren och IF Metall-klubben planerar processen och enas om vilka lönesamtalskriterier som ska gälla. Chefer utbildas om lönepolitiken.
- Januari–februari: Lönesamtal genomförs med samtliga anställda. Varje anställd får information om sin löneutveckling och de kriterier som bedöms.
- Februari–mars: Arbetsgivaren presenterar ett löneförslag för IF Metall-klubben baserat på lönesamtalen. Förhandlingsförfarandet inleds formellt.
- Mars (senast): Om parterna är oeniga ska ärendet hänskjutas till central förhandling inom den avtalade fristen. IF Metall förbund och Teknikföretagen tar vid.
- 1 april: Ny lön börjar gälla, retroaktivt om nödvändigt.
- April–maj: Lönebesked skickas ut. Eventuella retroaktiva utbetalningar görs.
Dokumentationskrav: Arbetsgivaren är skyldig att dokumentera lönesamtalen och kunna redovisa lönesättningskriterier om IF Metall-klubben begär det. Oklarhet i kriterierna är den vanligaste orsaken till förhandlingstvister.
IF Metalls utbildningschef Katarina Borg har i ett fackligt seminarium (2025) konstaterat att "de arbetsplatser där lönesättningskriterierna är transparenta och kopplade till konkreta beteenden och resultat sällan hamnar i tvist. Problemen uppstår där chefer lönesätter på magkänsla och saknar dokumentation."
Lönerevision april 2026: det totala utrymmet och märkesprincipen
Den andra revisionen under Avtal 25 sker 1 april 2026. Det totala utrymmet på 5,9 procent fördelas mellan de två revisionstillfällena i enlighet med vad de centrala parterna kommit överens om. Fördelningen per revisionstillfälle offentliggörs i avtalet och kommuniceras av IF Metall och Teknikföretagen.
Märkesprincipen i praktiken: Avtal 25 utgör normen för hela den svenska lönebildningen 2025–2027. Tjänstemannaförbund som Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna förhandlar sina avtal med Industriavtalets märke som utgångspunkt. Kommuner och landsting, stat och detaljhandel följer samma princip. Det betyder att om ett lokalt Teknikavtal-avtal landar signifikant under eller över märket, riskerar det att skapa ojämn lönebildning och signalera svaga eller starka parter — med återverkningar på nästa avtalsrörelse.
Inflation och reallön: Avtal 25 förhandlades i ett läge där den svenska inflationen (KPI) hade bromsat in från toppnivåerna 2022–2023. Riksbankens inflationsmål på 2 procent bedömdes vara uppnåeligt under avtalsperioden. Förutsatt att inflationen håller sig under 5,9 procent innebär Avtal 25 en reallöneökning för de anställda — en tydlig förbättring jämfört med 2022–2023 då inflationen åt upp löneökningarna.
Nya löneregler och EU:s lönetransparensdirektiv — som skjutits till 2027 — kommer att påverka hur arbetsgivare redovisar och dokumenterar lönesättning framöver. Arbetsgivare under Teknikavtalet bör se revisionerna 2025 och 2026 som en möjlighet att bygga mer transparenta lönesystem inför direktivets ikraftträdande.
Minimilöner och lönetabeller: vad säger bilaga A?
Bilaga A i Teknikavtalet innehåller lägstlöner (minimilöner) uppdelade på ålder och erfarenhet. Det är de absoluta golvnivåer som ingen anställd under avtalet får underskrida. Minimilönerna höjs procentuellt vid varje revision i proportion till det centrala utrymmet.
Lönetabellerna är inte allmänt tillgängliga för tredje part — de kommuniceras av IF Metall och Teknikföretagen till sina respektive parter. De konkreta siffrorna för 2025 och 2026 finns i det officiella avtalsdokumentet via:
Praktisk tillämpning av minimilönerna:
- En anställd vars faktiska lön redan överstiger minimilönen har ingen automatisk rätt till ett lönetillägg enbart baserat på bilaga A. Minimilönen utgör ett golv, inte ett garanterat tillägg.
- Arbetsgivare vars lönestruktur ligger nära minimilönerna riskerar att ha en lönegolveffekt — det vill säga att revision 2025 och 2026 automatiskt drar upp lönenivån för de lägst avlönade utan individuell differentiering.
- Lärlingslöner och löner under introduktionsanställning regleras separat och kan ligga under den ordinarie minimilönen, men med tydliga tidsgränser.
Individbaserad lönesättning: kriterier, bedömning och tvister
Teknikavtalet bygger på principen att lön ska spegla individuell prestation och kompetens. IF Metall och Teknikföretagen har gemensamt tagit fram riktlinjer för lönesättningskriterier som arbetsplatser kan anpassa lokalt:
Typiska lönesättningskriterier i Teknikavtalet:
- Resultat och måluppfyllelse: Levererar den anställde förväntat resultat? Har mål uppnåtts?
- Kompetens och skicklighet: Besitter den anställde den kompetens och skicklighet som krävs för arbetsuppgifterna?
- Ansvar och initiativ: Tar den anställde ansvar utöver de formella arbetsuppgifterna? Löser problem självständigt?
- Samarbete och kommunikation: Bidrar den anställde positivt till arbetsgruppen och kommunicerar konstruktivt?
- Flexibilitet och anpassningsförmåga: Hanterar den anställde förändringar, nya arbetsuppgifter och tekniska krav?
Tvister om lönesättning: En anställd som anser sig orättvist lönesatt kan begära förklaring från chefen och, om missnöje kvarstår, vända sig till den lokala IF Metall-klubben. Klubben har rätt att begära en förhandling om lönesättningsprinciperna med arbetsgivaren (MBL §11). Om inte enighet nås kan tvisten hänskjutas till central förhandling. Ytterst kan Arbetsdomstolen pröva om lönesättningen strider mot diskrimineringslagen eller Teknikavtalets grunder.
Lönediskriminering — att lönesätta anställda lägre på grund av kön, ålder, etnisk bakgrund eller annan diskrimineringsgrund — är förbjuden enligt Diskrimineringslagen (2008:567). Arbetsgivare är skyldiga att genomföra lönekartering minst vart tredje år och åtgärda osakliga löneskillnader mellan könen. Avtal 25 bekräftar detta åtagande och hänvisar till det gemensamma arbetet inom ramen för Industriavtalet.
Lokala löneförhandlingar: steg för steg för skyddsombud och HR
För HR-chefer — förberedelser inför lönerevision 2025:
- Kontrollera att alla anställda finns i systemet och att deras aktuella lön är korrekt registrerad.
- Utbilda chefer i lönesamtalsteknik och de avtalade lönesättningskriterierna.
- Genomför lönesamtal med dokumentation — spara anteckningar som kan visas för IF Metall vid förhandling.
- Beräkna potten i enlighet med avtalets utrymme och presentera ett förhandlingsunderlag för IF Metall-klubben.
- Håll förhandlingen inom avtalad tid — initialt på lokal nivå, vid oenighet på central nivå.
- Dokumentera resultatet och kommunicera nya löner till anställda.
För skyddsombud och fackliga representanter — vad du kan kräva:
- Rätten att ta del av lönestatistik på arbetsplatsen (aggregerad, inte per individ) för att kontrollera om fördelningen är saklig [MBL §19].
- Rätten att begära central förhandling om lokal förhandling misslyckas.
- Rätten att begära att arbetsgivaren redovisar kriterierna för lönesättning.
À retenir: Den anställde har alltid rätt till ett lönesamtal och en motivering till sin löneutveckling. Om du inte fått ett lönesamtal inför revisionen — kontakta din IF Metall-klubb.
Löneökning i Teknikavtalet jämfört med övriga branscher
Eftersom Teknikavtalet sätter märket stämmer avtalskostnaden noga överens med vad övriga sektorer förväntas landa på. Det är dock viktigt att förstå att märket avser avtalskostnaden — summan av löneökningar, skifttillägg, pension och andra ersättningar — och inte uteslutande löneökningsprocenten.
Under Avtal 25-rörelsen 2025 var utgångspunkten att märket landade på 6,4 procent. Jämfört med det föregående Teknikavtalet 2023–2025 (som gav 7,4 procent) är Avtal 25 ett lägre men fortfarande historiskt sett relativt högt märke.
I Sverige finns drygt 100 000 kollektivavtal registrerade hos Medlingsinstitutet. De flesta inom industri och privat tjänstesektor anpassar sina löneökningar till märket. Det innebär att en metallarbetare på Volvo i Gothenburg och en servicetekniker i Stockholm indirekt sitter vid samma förhandlingsbord — inte formellt, men via märkesmekaniken.
För anställda i verkstadsindustrin som varslas är det viktigt att veta att lönerevisionerna i Avtal 25 inte stoppas av ett varsel. Fram till och med sista anställningsdagen har den anställde rätt till de lönevillkor som gäller i Teknikavtalet, inklusive retroaktiva lönejusteringar om revisionen inte slutförts före varselets datum.
Vanliga frågor om lön och löneökning i Teknikavtalet
Hur mycket höjs lönen i Teknikavtalet 2025? Det exakta beloppet per revision fastställs i avtalets bilagor och kommuniceras av IF Metall och Teknikföretagen. Det totala utrymmet för löneökningar under avtalsperioden 2025–2027 är ca 5,9 procent. Fördelningen mellan revisionen april 2025 och april 2026 framgår av I-avtalet 2025–2027.
Vad händer om min arbetsgivare inte genomför lönerevision? Om arbetsgivaren inte genomför lönerevision eller inte kallar till förhandling kan IF Metall-klubben kräva central förhandling. Om arbetsgivaren vägrar att förhandla kan det utgöra brott mot MBL §10 (förhandlingsskyldighet), vilket kan leda till skadestånd. Kontakta din lokala IF Metall-avdelning omedelbart.
Kan jag som anställd påverka hur löneökningen fördelas? Direkt individuellt inflytande är begränsat — löneökningstakten bestäms centralt och fördelas lokalt. Du kan dock påverka din relativa löneutveckling genom att aktivt delta i lönesamtalet, dokumentera dina prestationer och föra en konstruktiv dialog med chefen om lönesättningskriterier.
Inkluderas övertidstillägg i de 5,9 procenten? Nej. Övertidstillägget och OB-tillägget är separata ersättningar som beräknas på timlönen. De ingår inte i de 5,9 procenten men höjs indirekt när grundlönen höjs (eftersom tilläggen beräknas som procentandel av timlönen).
Vad är skillnaden mellan märkespotten och stupstocken i praktiken? Märkespotten innebär att pottens kronor fördelas individuellt efter lokal förhandling — de flesta anställda kan få olika löneökningsbelopp. Stupstocken innebär att varje anställd i förhandlingsenheten får exakt lika stor kronökning, oavsett prestation. De flesta erfarna lokala parter föredrar märkespotten just för att den skapar möjlighet till differentiering.
Juridisk anmärkning: Informationen ovan är av allmän karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta IF Metall eller en arbetsrättslig specialist för råd om enskilda ärenden.
Rörlig lön: ackord, premielön och produktionsbonusar
Teknikavtalet reglerar inte bara den fasta lönen — det tillåter och reglerar även rörliga ersättningsformer som länge har präglat verkstadsindustrin:
Ackordslön
Ackordslön innebär att ersättningen är direkt kopplad till produktionsmängden eller arbetsresultatet. Det klassiska verkstadsackordssystemet — där lönen beräknas per stycke, per timme av producerad volym eller per slutfört arbete — förekommer fortfarande på delar av avtalsområdet. Teknikavtalet ställer krav på att ackordspriser ska beräknas och redovisas på ett transparent sätt, och att IF Metall-klubben har rätt att granska ackordssättningen.
Ackordslön är dock på stark tillbakagång inom teknikindustrin. Automatisering, precision och komplexitet i moderna processer gör att produktivitetsvinster inte längre direkt mäts per stycke. De flesta moderna teknikföretag har ersatt ackord med fast lön kombinerat med produktionspremier eller teambaserade bonusar.
Produktionspremier och resultatlön
Produktionspremier — bonusar kopplade till avdelningens eller hela företagets produktionsresultat, leveransprecision, kvalitetsutfall eller liknande nyckeltal — förekommer i lokala tilläggsavtal under Teknikavtalet. Dessa premier är juridiskt ett rörligt lönetillägg och räknas med i den semesterlönegrundande inkomsten om de utbetalas regelbundet.
Viktigt: En produktionspremie som utbetalas mer än ett par gånger per år anses av arbetsdomstolen ofta vara en del av den ordinarie lönen — arbetsgivaren kan inte ensidigt ta bort den utan förhandling med IF Metall-klubben.
Tidlön med prestationsmätning
Det vanligaste i modern verkstadsindustri är en fast tidlön (timlön × arbetstid) kombinerad med en subjektiv eller objektiv prestationsutvärdering vid lönerevision. Den rörliga komponenten är i detta fall lönerevisionsbeloppets fördelning — hur mycket av potten som tillfaller individen — snarare än en löpande variabel ersättning.
Lönesamtalet: din rättighet och din förberedelse
Rätten till ett lönesamtal är central i Teknikavtalet. Varje anställd ska få ett individuellt samtal med sin närmaste chef inför varje lönerevision. Lönesamtalet är inte förhandling — det är information och dialog. Den faktiska förhandlingen sker mellan arbetsgivaren och IF Metall-klubben. Men lönesamtalet är din möjlighet att göra din röst hörd.
Vad ska lönesamtalet innehålla?
- Återkoppling på din prestation sedan senaste lönesamtal
- Information om de kriterier som tillämpas på arbetsplatsen
- Din chefs bedömning av din löneutveckling baserat på dessa kriterier
- Möjlighet för dig att kommentera och ange din uppfattning
Hur förbereder du dig bäst?
- Samla bevis på dina insatser under det gångna året — resultat du levererat, kompetenser du utvecklat, projekt du lett eller bidragit till.
- Jämför din lön med din arbetsplats lönestatistik (be IF Metall-klubben om aggregerade data) och med lönestatistik för din bransch och geografi.
- Formulera ett konkret argument — inte "jag förtjänar mer" utan "under 2025 tog jag ansvar för X och levererade Y, vilket enligt de avtalade kriterierna motiverar ett tillägg".
- Be om skriftlig återkoppling om du är missnöjd med bedömningen — det är svårare att bestrida ett välformulerat skriftligt svar.
Nota bene: Lönesamtalet är arbetsgivarens skyldighet. Om din chef inte kallat dig till lönesamtal inför en revision — kontakta din IF Metall-representant. Bristen på lönesamtal är en förhandlingsbar fråga.
Löneökning och pension: hur Avtal 25 påverkar din framtida inkomst
Det är lätt att fokusera på lönerevisionen och glömma att löneökningen i Teknikavtalet har en sammansatt effekt som sträcker sig långt bortom den närmaste löneutbetalningen.
Avtalspension SAF-LO och lönenivån
Din avtalspension beräknas som en procentsats (4,5 %) av den pensionsgrundande lönen. En löneökning på 5,9 procent under avtalsperioden innebär att din pensionspremie ökar i samma proportion. Sett över en karriär på 30–40 år kan skillnaden vara betydande.
Semesterlön och lönens relation
Semesterlönen i Teknikavtalet beräknas delvis utifrån den ordinarie timlönen. En löneökning höjer därmed automatiskt din semesterersättning — ett samband som många anställda inte är medvetna om.
Sjukersättning och AGS
Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS) beräknar ersättningen utifrån den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), vilken i sin tur baseras på din ordinarie lön. En löneökning höjer din SGI och därmed din AGS-ersättning vid framtida sjukdom.
Praktisk beräkning: vad innebär 5,9 % i kronor?
För en anställd med en månadslön på 30 000 kronor innebär 5,9 procents ökning over 24 månader:
- År 1 (april 2025): +X kronor per månad (beroende på fördelning mellan de två revisionstillfällena)
- År 2 (april 2026): ytterligare +Y kronor per månad
De exakta beloppen per revisionstillfälle bestäms av avtalets bilagor. Kontakta IF Metall eller din arbetsgivare för de specificerade siffrorna per revision.
À retenir: Löneökningen i Teknikavtalet är inte bara en fråga om din bruttolön i nästa löneutbetalning. Den slår igenom i pension, sjukersättning, semesterlön och andra sociala förmåner — en sammansatt effekt som ökar den reella värdeökningen utöver den nominella procentsatsen.
Teknikavtalets löner i ett historiskt perspektiv
Teknikavtalet och dess föregångare Verkstadsavtalet har sedan 1970-talets slut satt normen för lönebildningen i Sverige. Nedan en historisk överblick av avtalskostnaderna sedan 2015 för att sätta Avtal 25 i perspektiv:
Avtal 25-märket om 6,4 procent på 24 månader är historiskt sett ett mittenspår — lägre än det inflationsdrivna avtal som ingicks 2023 men i linje med det långsiktiga genomsnittet. Exportindustrins konkurrenskraft och en avmattad global ekonomi tyngde förhandlingarna, men utfallet bekräftar att den svenska arbetsmarknadsmodellen är stabil: konfliktfria förhandlingar inom ramen för Industriavtalet levererar förutsägbar lönebildning.
De officiella avtalsdokumenten och historisk lönestatistik finns på Medlingsinstitutets webbplats.
Löneökning för nyanställda och lärlingar
Teknikavtalet har särskilda bestämmelser för nyanställda och lärlingar som bör uppmärksammas:
Provanställning och lönesättning: En anställd som inleder sin anställning under en lönerevision har rätt till de nya lönerna från det datum de träder i kraft. Provanställda behandlas som ordinarie anställda i lönerevisonshänseende — de är inte uteslutna från revisionen.
Lärlingar och unga arbetstagare: Lärlingslöner är lägre och regleras i separata bilagor. De höjs dock i linje med övriga löner vid revisionen, och en lärling kan inte hållas kvar på en lägre nivå om avtalet kräver en höjning.
Retroaktivitet: Om löneförhandlingen inte är avslutad per 1 april 2025 ska de nya lönerna utbetalas retroaktivt från det datum de ska gälla. Arbetsgivaren kan inte dröja med utbetalningen utan att riskera skadeståndsskyldighet gentemot de anställda.
För aktuella lönestöd, förhandlingsguider och mallar för lönesamtal hänvisas till IF Metalls avdelningssidor och Teknikföretagens HR-stöd.
