Maria LindbergMagnus är 53 år, utredare på Naturvårdsverket i Stockholm sedan 22 år, och han tänker allt oftare på vad som väntar i den andra änden av karriären. Inte för att pensionen är nära — han räknar med att jobba åtminstone tio år till — utan för att en kollega just börjat jobba 80 procent med stöd av flexpensionen, och Magnus börjar inse att han kanske inte förstår sin egen pension lika väl som han borde.
Sedan den 1 januari 2026 har Magnus — och drygt 200 000 andra statliga arbetstagare — fått en ny faktor att räkna med: flexpensionspremien höjs.
Vad är flexpension i statlig sektor?
Flexpension i statlig sektor är ett frivilligt pensionssparande utöver den ordinarie tjänstepensionen PA 16 (Pensionsavtal 16). PA 16 är det statliga tjänstepensionsavtalet som ger statsanställda rätt till en garantipension och en kompletterande ålderspension. Flexpensionsdelen är ett extra tillskott — finansierat av arbetsgivaren — som ger medarbetaren möjlighet att:
- Gå i pension tidigare än vid den ordinarie pensionsåldern (65 år)
- Gå ner i arbetstid på äldre dar och kompensera löneminskningen med flexpensionsuttag
- Bygga upp ett extra ekonomiskt skyddsnät inför pensioneringen
Flexpensionspremien administreras av SPV (Statens tjänstepensionsverk) och bokförs på medarbetarens individuella pensionskonto. Medarbetaren kan se sitt saldo och prognoser via SPV:s onlineportal, minPension.se.
Hur höjs flexpensionspremien under RALS 2025–2027?
RALS 2025–2027 fastslår att flexpensionspremien höjs stegvis med upp till 2,0 extra procentenheter jämfört med nivån före avtalsperiodens start. Den första höjningen träder i kraft den 1 januari 2026.
Exakta procenttal för varje steg kommuniceras av Arbetsgivarverket och SPV i samband med implementeringen. För Magnus — med en månadslön på 46 000 kronor — innebär varje extra procentenhet i flexpensionspremie ett extra sparande på 460 kronor per månad, eller 5 520 kronor per år.
Vid fullt genomförda 2,0 procentenheter innebär det ett extra sparande på 920 kronor per månad — eller 11 040 kronor per år — som läggs till Magnus befintliga PA 16-pension.
| Premieökning | Extra/månad (46 000 kr lön) | Extra/år |
|---|---|---|
| 0,5 procentenhet | 230 kr | 2 760 kr |
| 1,0 procentenhet | 460 kr | 5 520 kr |
| 1,5 procentenheter | 690 kr | 8 280 kr |
| 2,0 procentenheter (slutmål) | 920 kr | 11 040 kr |
Magnus som fallstudie: vad flexpensionshöjningen konkret innebär
Magnus planerar att jobba fram till 62 år — det vill säga i ytterligare ca 9 år. Han vill sedan gå ner till 60 procent arbetstid och kompensera löneminskningen med uttag från flexpensionen.
Utan flexpensionshöjningen: Med den ordinarie flexpensionspremien (nivån före RALS 2025–2027) byggs ett pensionskapital upp som — beroende på förvaltningsresultat och marknadsutveckling — kanske räcker till 2–3 år av successiv nedtrappning.
Med de höjda premierna från 2026: Om premien höjs med 2,0 extra procentenheter under de 9 år Magnus har kvar i heltid, tillkommer ca 99 360 kronor i extra pensionskapital (9 år × 11 040 kr/år, utan avkastning). Med en genomsnittlig avkastning på 4 procent per år kan det reella tillskottet vara ännu mer.
Det innebär att Magnus kan förlänga sin partiella pension med ett halvår till ett år — eller ta ut ett lite högre belopp per månad under de år han jobbar 60 procent.
"Flexpensionen är inte en mjuk avgång — det är en ekonomisk buffert som ger dig faktiska val. Men du måste förstå hur din premie beräknas och följa upp ditt saldo med jämna mellanrum," förklarar en pensionsrådgivare vid SPV i ett webbseminarium om PA 16 och flexpension för statsanställda.
Vem påverkas av höjningen?
Flexpensionspremiens höjning i RALS 2025–2027 gäller alla statliga arbetstagare som:
- Är anslutna till det statliga tjänstepensionsavtalet PA 16
- Arbetar vid myndigheter inom det statliga avtalsområdet
- Representeras av fackliga organisationer inom OFR/S,P,O, Saco-S eller Seko
Det är ett brett skydd — men inte universellt. Anställda vid statliga bolag eller organisationer som inte lyder under det statliga kollektivavtalet kan ha andra tjänstepensionsavtal. Kontrollera med din HR-avdelning vilket pensionsavtal som gäller för dig.
Höjningen gäller inte retroaktivt för anställda som redan lämnat statlig sektor.
Tre saker att göra inför flexpensionsändringen 2026
Oavsett om du är 30 eller 58 år gammal finns det konkreta steg att ta för att dra nytta av den höjda flexpensionspremien.
1. Läs din pensionsprognos på minPension.se. Tjänsten samlar data från alla dina pensionssparanden — allmän pension, PA 16 och flexpension — och ger en samlad prognos för din framtida pension. Granskar du prognosen nu kan du se hur den förändras efter att den höjda premien börjar gälla.
2. Kontakta SPV för en individuell beräkning. SPV (Statens tjänstepensionsverk) erbjuder pensionsberäkningstjänster för statliga arbetstagare. Du kan begära en beräkning som visar vad den höjda flexpensionspremien innebär för just din situation — baserat på din lön, ålder och planerade pensioneringstidpunkt.
3. Diskutera med din HR-avdelning om lönexling är möjlig. Lönexling — att byta en del av lönen mot extra pensionssparande — kan kombineras med flexpensionen och ytterligare stärka det totala pensionskapitalet. Inte alla myndigheter erbjuder detta, men det är värt att fråga.
Flexpensionens plats i det bredare pensionslandskapet 2026
Flexpensionshöjningen i RALS 2025–2027 sker mot en bakgrund av ett pensionssystem under förändring. Pensionsmyndighetens prognoser för 2026 pekar på fortsatt anpassning av den allmänna pensionens nivåer i takt med demografiska förändringar och ränteläge. För statsanställda som [Magnus] — vilka redan har ett relativt tryggt pensionsskydd via PA 16 — fungerar flexpensionen som det tredje benet i ett pensionssystem bestående av:
- Allmän pension (SGI-grundad inkomstpension och premiepension)
- PA 16-tjänstepension (garantipension + kompletterande ålderspension)
- Flexpension (extra avsättning för flexibel avgång)
Den höjda flexpensionspremien stärker det tredje benet — inte de första två. För statsanställda med långa anställningstider och goda PA 16-rättigheter kan det tredje benet bli avgörande för möjligheten att faktiskt ta pension i tid.
Den fullständiga informationen om flexpension och PA 16 finns hos Arbetsgivarverket och SPV. OFR:s information om de statliga pensionsvillkoren finns via ofr.se.
Lärdomen från Magnus: förstå din pension innan du behöver den
Magnus historien är typisk. Många statsanställda vet att de har en tjänstepension — men färre förstår hur den beräknas, vad flexpensionen egentligen innebär och hur en löneändring påverkar deras pensionskapital.
Den höjda flexpensionspremien från 1 januari 2026 är en positiv förändring — men den ger inte automatisk nytta till dem som inte följer upp sitt pensionssaldo. Pensionsplanering är ett aktivt val, inte ett passivt sparande.
Konkreta lärdomar från Magnus scenario:
- Börja tidigt: Varje år av extra flexpensionspremie bygger kapital med ränta-på-ränta-effekt
- Räkna på ditt eget scenario: Pensionsprognosen på minPension.se är gratis och individuell
- Prata med facket: Fackförbunden inom OFR/S,P,O har information om hur flexpensionen fungerar i praktiken och kan svara på myndighetsspesifika frågor
- Följ Arbetsgivarverkets kommunikation: Exakta höjningssteg och ikraftträdandedatum kommuniceras via Arbetsgivarverkets kanaler under 2025–2026
Avertissement : Informationen på denna sida är av allmän karaktär och utgör inte rådgivning om individuell pensionsplanering. Kontakta SPV, din arbetsgivare eller en certifierad pensionsrådgivare för personlig rådgivning.
PA 16 och flexpension: hur hänger de ihop?
För att förstå flexpensionspremiens höjning behöver man förstå hur PA 16 — det statliga tjänstepensionsavtalet — är uppbyggt. PA 16 består av två delar:
Del 1: Förmånsbaserad (äldre anställda). För statliga arbetstagare anslutna till PA 16 förmån (vanligtvis de som är äldre och hade sin anställning påbörjad innan PA 16 träffades) ges en garantipension baserad på lön och anställningstid. Denna del administreras av SPV.
Del 2: Avgiftsbaserad (yngre anställda). Yngre statliga arbetstagare — de som inte kvalificerar för den förmånsbaserade delen — har en avgiftsbaserad pension, KÅPAN, som liknar ett fonderat sparande. Premien sätts av arbetsgivaren och förvaltas av KÅPAN Pensioner.
Flexpensionen gäller utöver båda dessa delar och är separat från den ordinarie PA 16-strukturen. Det är ett tilläggssparande som inte minskar PA 16-rättigheterna — det adderas till dem.
Resultatet för Magnus: om PA 16 ger honom en beräknad pension på 80 procent av slutlönen, kan flexpensionen finansiera de år då han jobbar ned till 60 procent utan att den totala inkomsten sjunker dramatiskt.
Hur påverkas arbetsgivarna av den höjda premien?
Flexpensionspremien betalas av arbetsgivaren — det vill säga av statliga myndigheter — och finansieras inom myndighetens befintliga lönekostnadsutrymme. En höjning av premien med 2,0 procentenheter innebär en ökad kostnad per anställd som myndigheten måste budgetera för.
För en myndighet med 500 anställda och en genomsnittlig månadslön på 42 000 kronor innebär 2,0 extra procentenheter i flexpensionspremie en ökad årskostnad på ca 5 040 000 kronor (500 × 42 000 × 12 × 0,02). Det är en real budgetpåverkan som myndigheterna behöver redovisa i sina anslagsframställningar.
Arbetsgivarverket kommunicerar de ekonomiska effekterna till regeringen och riksdagen som en del av de löpande redovisningarna av statens totala personalkostnader.
Vad Magnus lärde sig efter att ha granskat sin pensionsprognos
När Magnus loggade in på minPension.se för första gången på tre år fick han en överraskning: hans prognostiserade pension vid 65 år var lägre än han trott — men efter 2026 och flexpensionspremiens höjning förbättrades prognosen märkbart för de sista åren med heltidsjobb.
Det viktigaste Magnus tog med sig: flexpension är inte ett automatiskt system som tar hand om sig själv. Det kräver att du aktivt följer upp ditt saldo, förstår hur premien beräknas och planerar när och hur du vill ta ut den. Den höjda premien i RALS 2025–2027 ger mer kapital att arbeta med — men det är du som avgör hur det används.
