Maria LindbergDu jobbar 75 procent men din arbetsgivare ber dig täcka upp en kollega — du arbetar mer än din tjänstgöringsgrad, men inte mer än en heltidstjänst. Är det övertid eller mertid? Och viktigast av allt: hur mycket ska du egentligen ha betalt?
Fram till den 1 januari 2026 har svaret på den sista frågan skilt sig markant beroende på om det rörde sig om övertid eller mertid. RALS 2025–2027 ändrar på det — och förändringen är mer genomgripande än den kan verka.
Övertid och mertid: två begrepp med stor praktisk skillnad
Övertid är arbete som utförs utöver en heltidsanställds ordinarie arbetstid — vanligtvis 40 timmar per vecka enligt Arbetstidslagen (1982:673). Övertid kan vara beordrad av arbetsgivaren eller uppkomma på medarbetarens eget initiativ med arbetsgivarens godkännande. Övertidstillägg i statlig sektor regleras av RALS och det kompletterande arbetstidsavtalet ALFA.
Mertid är arbete som utförs utöver en deltidsanställds avtalade tjänstegrad, men inom ramen för vad som vore heltidstid. Exempelvis: en medarbetare med 75 procents tjänst arbetar under en vecka 38 timmar i stället för de avtalade 30 timmarna. De 8 extra timmarna (upp till 40 timmar totalt) är mertid.
| Begrepp | Definition | Före 2026 | Från 2026 |
|---|---|---|---|
| Övertid | Arbete utöver heltid (>40 h/v) | Övertidstillägg enligt RALS/ALFA | Oförändrat |
| Mertid | Arbete utöver deltid men under heltid | Lägre ersättning per timme | Likvärdig med övertid |
Skillnaden har historiskt haft stor ekonomisk betydelse. En heltidsanställd som arbetar övertid har fått ett procentuellt tillägg på sin timlön — typiskt 50–100 procent extra beroende på tidsperiod och avtalets specifika villkor. En deltidsanställd som arbetar mertid har i många statliga myndigheter fått samma timlön som ordinarie arbetstid — utan något tillägg.
Den nya regeln: likvärdig ersättning från 1 januari 2026
RALS 2025–2027 inför principen om likvärdig ersättning för övertid och mertid, med ikraftträdande den 1 januari 2026. Principen innebär att en deltidsanställd statsanställd som utför mertid ska ha samma procentuella ersättning som en heltidsanställd som utför övertid.
Förändringen är motiverad av två parallella rättsliga argument:
EU:s deltidsdirektiv (direktiv 97/81/EG) kräver att deltidsanställda inte behandlas sämre än heltidsanställda på ett sätt som inte är objektivt motiverat. Lägre ersättning för mertid jämfört med övertid har sedan länge ifrågasatts som potentiellt diskriminerande.
Diskrimineringslagen (2008:567) förbjuder indirekt diskriminering — och eftersom deltidsanställda i statlig sektor är kraftigt kvinnodominerade, slår en lägre mertidsersättning oproportionerligt hårt mot kvinnor.
RALS 2025–2027 är det första statliga kollektivavtalet som uttryckligen slår fast likvärdighet mellan övertid och mertid som ett avtalsrättsligt krav, inte bara som ett rättsligt minimivillkor.
Hur beräknas den nya ersättningen?
Ersättningsprincipen innebär att den faktiska beräkningsmodellen för övertids- och mertidsersättning ska vara densamma. Om en heltidsanställd erhåller 150 procent av sin timlön för allmän övertid (de första två övertidstimmarna per dag), ska en deltidsanställd erhålla 150 procent av sin timlön för mertid som utförs under motsvarande omständigheter.
Praktiskt exempel: Erikas mertid före och efter 2026
Erika arbetar 80 procent som handläggare vid Migrationsverket i Norrköping. Hennes månadslön är 28 800 kronor (månadstimlön ca 180 kr/h). Under ett projekt i november 2025 arbetar hon 36 timmar under en vecka — 4 timmar mer än hennes avtalade tjänstgöringsgrad på 32 timmar.
Före 1 januari 2026: De 4 mertidstimmarna ersätts med ordinarie timlön — 180 kronor per timme. Erika får 720 kronor extra.
Från 1 januari 2026: De 4 mertidstimmarna ersätts med övertidsprincipens nivå — 150 procent av timlönen (270 kr/h) om allmän övertidsersättning gäller. Erika får 1 080 kronor extra — 50 procent mer än under det äldre systemet.
För Erika innebär reformen drygt 33 000 kronor mer per år vid regelbunden mertid om 4 timmar per vecka. Det är en ekonomisk förändring som är påtaglig och konkret.
Hur ska myndigheter förbereda sig?
- Uppdatera lönesystemets konfiguration för mertidsersättning inför 1 januari 2026
- Kommunicera förändringen till alla deltidsanställda och deras chefer
- Granska befintliga lokala avtal och tillämpningspraxis för att identifiera eventuella avvikelser
- Säkerställ att löneadministrationen kan hantera det nya ersättningssättet korrekt
Vad förändringen innebär för HR-avdelningarna
Reformen ställer konkreta krav på myndigheternas HR-avdelningar och lönesystem. Det är en av de mest påtagliga administrativa förändringarna i RALS 2025–2027 — och den kräver aktiva förberedelser under 2025.
Lönesystemens konfiguration. De flesta lönesystem för statliga myndigheter hanterar övertid och mertid som separata kategorier med separata beräkningsregler. Systemleverantörerna måste uppdatera sina produkter för att stödja den nya likvärdiga ersättningsprincipen. HR-chefen ansvarar för att begära och verifiera att systemuppdateringen sker i tid.
Retroaktiv tillämpning. RALS anger att den nya regeln gäller från 1 januari 2026. Det finns inga retroaktiva krav för mertid utförd dessförinnan. Myndigheter som inte hunnit uppdatera sina system exakt den 1 januari riskerar dock retroaktiva krav från berörda deltidsanställda.
Kommunikation till medarbetarna. Deltidsanställda behöver informeras proaktivt om förändringen. Många är inte medvetna om att de hittills fått lägre ersättning per timme för mertid än heltidsanställda fått för övertid. Den nya regeln kan skapa positiva förväntningar som HR behöver hantera korrekt.
Jämför hur övertid och OB-tillägg i Teknikavtalet 2025 regleras i privat sektor — modellen där är annorlunda men ger en nyttig referenspunkt för HR-specialister som navigerar statliga och privata regelverk parallellt.
Deltidsanställda i statlig sektor: en grupp som länge underbetalt mertid
Mertidsproblematiken är inte ny — den är dokumenterad i Medlingsinstitutets rapporter om löneskillnader i offentlig sektor. Deltidsanställda i statlig sektor utgör en heterogen grupp: från partiellt föräldralediga med tillfällig deltid, till medarbetare med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning som permanent arbetar nedsatt tid.
Gemensamt för gruppen är att de i oproportionerligt hög grad är kvinnor. Enligt Medlingsinstitutet [2024] arbetar ca 28 procent av kvinnorna i statlig sektor deltid, jämfört med 11 procent av männen. Den lägre mertidsersättningen har alltså slagit hårdare mot en redan lönesatsmässigt utsatt grupp.
RALS 2025–2027 åtgärdar en specifik del av detta problem — mertidsersättningen — men lämnar grundfrågan om deltidsarbetets strukturella orsaker till parternas bredare jämlikhetspolitiska arbete.
À retenir: Förändringen av mertidsersättningen är ett av de tydligaste löneutjämningsbidragen i RALS 2025–2027. Den påverkar direkt drygt 56 000 deltidsanställda statliga arbetstagare, och bidrar till att minska det könsbaserade lönegapet inom offentlig sektor.
Avertissement : Informationen på denna sida är av allmän karaktär och utgör inte juridisk rådgivning i det enskilda fallet. Konsultera ditt fackförbund eller en arbetsrättsjurist för rådgivning om din specifika situation.
Vanliga frågor om övertid och mertid i RALS 2025–2027
Vad är skillnaden mellan övertid och mertid?
Övertid är arbete utöver en heltidsanställning (vanligtvis >40 timmar per vecka). Mertid är arbete utöver en deltidsanställnings avtalade timmar, men inom ramen för vad som vore full heltid. Den viktigaste praktiska skillnaden är att övertid alltid har medfört ett ersättningstillägg, medan mertid historiskt inte alltid gjort det.
Gäller den nya likvärdighetsprincipen från 1 januari 2026 även retroaktivt?
Nej. Regeln gäller för mertid utförd från och med den 1 januari 2026. Mertid som utförts dessförinnan ersätts enligt de regler som gällde vid tillfället.
Kan min myndighet vänta med att implementera den nya regeln?
Nej. Den 1 januari 2026 är ett avtalsrättsligt ikraftträdandedatum, inte ett rekommenderat datum. En myndighet som efter den 1 januari 2026 fortfarande betalar lägre ersättning för mertid än för övertid bryter mot RALS 2025–2027. Berörda arbetstagare kan kräva retroaktiv kompensation och deras fackförbund kan driva ärendet till Arbetsdomstolen.
Påverkar förändringen övertidsersättningen för heltidsanställda?
Nej. Övertidsersättningen för heltidsanställda förändras inte. Det är mertidsersättningen för deltidsanställda som höjs till likvärdig nivå med övertiden.
Vad ska jag göra om jag tror att min mertid ersatts fel?
Kontakta i första hand din HR-avdelning och begär en specifikation av hur mertidsersättningen beräknats. Om du inte är nöjd med svaret, kontakta ditt fackförbund — ST, Polisförbundet, Officersförbundet eller det förbund du är ansluten till. Facket kan hjälpa dig att föra ärendet vidare om du fått felaktig ersättning.
Slutsats: en reform som stärker rättvis lönesättning
Den nya likvärdiga ersättningen för övertid och mertid i RALS 2025–2027 är en av de mest konkreta lönepolitiska reformerna inom statlig sektor på många år. Den korrigerar en historisk obalans som drabbat deltidsanställda — i huvudsak kvinnor — och gör det statliga arbetsgivarvarumärket mer attraktivt på en arbetsmarknad där flexibla anställningsformer och deltidsarbete är vanliga.
För HR-avdelningar och lönesystem innebär den administrativa förberedelserna under hösten 2025. För fackliga ombud är det ett viktigt argument att föra fram i löneprocessen. Och för de 56 000 deltidsanställda statliga arbetstagarna är det en ekonomisk förstärkning som träder i kraft den 1 januari 2026.
Den officiella avtalstexten finns tillgänglig hos Arbetsgivarverket.
