Maria LindbergFriskoleavtalet 2025–2027 är det mest substantiella kollektivavtalet för friskollärare på tio år. Sju konkreta förändringar påverkar lön, övertid, pension och ersättning för de 30 000 lärare och SYV som täcks av avtalet. Här är de sju viktigaste — med vad de faktiskt innebär i praktiken.
1. Lönerevisionen: märket 3,0 procent september 2025
Den första lönerevisionen i avtalsperioden sker 1 september 2025 med ett märke om 3,0 procent. Det är industrins märke för 2025 — den normerande lönenivån för hela den svenska arbetsmarknaden. Revisionen sker via lokal lönebildning utan individgaranti, vilket betyder att fördelningen sker i individuella lönesamtal på den egna skolan.
Vad det innebär i praktiken: En lärare med 38 000 kronor i månadslön har rätt att föra ett lönesamtal om sin löneökning. Genomsnittspotten på skolan är 3,0 procent av lönesumman — men enskilda lärare kan få mer eller mindre beroende på prestation och lokala kriterier.
2. Lönerevision 2026: märket 2,7 procent
Den andra revisionen sker 1 september 2026 med märket 2,7 procent. Sammantaget ger de två revisionerna ett totalt avtalsvärde om 6,4 procent — det högsta sedan lärarlönelyftet på 2010-talet. Även 2026 års revision sker via lokal lönebildning utan individgaranti.
Vad det innebär i praktiken: Lärare som presterat väl och dokumenterat sina bidrag under läsåret 2025/26 har goda förutsättningar att förhandla sig till ett övre intervall i 2026 års revision.
3. Avskaffad mertid — övertidskompensation gäller från september 2026
Fr.o.m. 1 september 2026 ersätts mertidsersättning (lägre nivå) av övertidskompensation (50 procents tillägg) för deltidsanställda lärare. Det är en av de mest direkta förbättringarna för deltidsanställd personal.
Vad det innebär i praktiken: En lärare på 75 procent som regelbundet arbetar extra kan erhålla upp till 1 500–2 000 kronor mer per månad i övertidstillägg jämfört med det gamla mertidssystemet. Arbetsgivare behöver uppdatera HR-system och schemarutiner inför september 2026.
4. Höjd tjänstepensionspremie: flexibel pension 1,0 procent
Tjänstepensionspremien höjdes med 0,4 procentenheter till totalt 1,0 procent flexibel pension. Det flexibla pensionsalternativet inom ITP-systemet låter läraren välja placeringsform — traditionell förvaltning via Alecta eller fondförsäkring via Collectum.
Vad det innebär i praktiken: För en lärare med 38 000 kronor i månadslön innebär höjningen att ytterligare ca 152 kronor per månad avsätts till tjänstepension. Räknat på en 20-årig yrkesaktiv period och en genomsnittlig avkastning om 5 procent per år kan höjningen ge upp till 50 000–60 000 kronor extra i pensionsbehållning vid pension.
5. Höjd schemalagd lägerersättning: 750 kr per dygn
Den schemalagda lägerersättningen höjdes med 25 procent från 600 till 750 kronor per påbörjat dygn. Ersättningen gäller lärare som deltar i skolläger, naturskolebesök och liknande schemalagd verksamhet utanför ordinarie arbetsplats och arbetstid.
Vad det innebär i praktiken: En lärare som deltar i tre läger per läsår (á 3 dygn) erhåller 6 750 kronor per läsår i lägerersättning (upp från 5 400 kronor). Det är en välkommen kompensation för den extra belastning lägerverksamhet innebär.
6. Lokal lönebildning utan individgaranti — skärpta processregler
Friskoleavtalet 2025–2027 tydliggör att lokal lönebildning förutsätter en rättssäker process med MBL-förhandling, tydliga lönekriterier och skriftliga motiveringer vid begäran. Även om individgarantin saknas stärks lärarnas rätt att kräva transparens.
Vad det innebär i praktiken: Arbetsgivare som tidigare satt löner utan tydlig process riskerar nu fler tvister och central förhandling. Lärare bör aktivt begära skriftliga motiveringer och involvera fackliga representanter tidigt i löneprocessen.
HÖK 25 med OFR:s förbundsområde Lärare erbjuder en referenspunkt för hur kommunala lärares avtal ser ut i jämförelse — med individgaranti men liknande lokala lönebildningsprocesser.
7. Avtalsperiod 24 månader: stabilitet och förutsägbarhet
Avtalsperioden 1 september 2025–31 augusti 2027 är tvåårig. Det ger arbetsgivare och arbetstagare två år av förutsägbara villkor, vilket underlättar personalplanering, lönebudgetering och verksamhetsutveckling.
Vad det innebär i praktiken: Friskolor kan budgetera för 3,0 + 2,7 procent i lönekostnadsökning under perioden. Arbetstagare kan planera sin ekonomi med dessa ökningar som referenspunkt. Nästa avtalsförhandling inleds under 2027.
À retenir: De sju förändringarna berör alla lärare och SYV — men de med störst praktisk effekt är övertidsreformen (deltidsanställda), pensionshöjningen (alla) och lönerevisionen (de som är aktiva i sin lönesamtalsprocess). Läs det fullständiga dossieret för djupare analys av varje område: Friskoleavtalet Sveriges Lärare 2025–2027.
Avertissement: Informationen på denna sida är av allmänt informativt slag och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta Sveriges Lärare eller en arbetsrättsjurist för specifik vägledning.
Vad lärare bör göra nu: en prioriteringslista
Med friskoleavtalet 2025–2027 på plats är det dags att agera. Här är de viktigaste åtgärderna uppdelade per tidpunkt:
Omedelbart (2025):
- Kontakta din fackliga representant och kontrollera att din arbetsgivare har informerat om lönerevisionsprocessen september 2025
- Dokumentera dina prestationer under läsåret 2024/25 inför lönesamtalet
- Kontrollera att du är registrerad hos Collectum (ITP-systemet) och att din tjänstepension beräknas korrekt
- Bekanta dig med den officiella avtalstexten på Sveriges Lärares webbplats
Inför september 2026:
- Kontrollera att din arbetsgivare uppdaterat HR-system för övertidsregistrering
- Om du är deltidsanställd: se till att din extra arbetstid dokumenteras korrekt och att du erhåller övertidskompensation från den 1 september 2026
- Följ upp att pensionspremien höjts till 1,0 procent i ditt pensionsbesked
Löpande under avtalsperioden:
- Behåll dokumentation av arbetsinsatser, projektansvar och kompetensutveckling inför varje lönerevision
- Involvera din fackliga representant vid minsta oklarhet i löneprocessen
- Bevaka kommunikation från Sveriges Lärare om eventuella lokala förhandlingsresultat
Varför är friskoleavtalet viktigt för Swedish friskolor som arbetsgivare?
Friskolors konkurrenskraft på lärarararbetsmarknaden beror delvis på hur väl avtalet implementeras. En skolledare som aktivt kommunicerar avtalets förbättringar — pensionshöjning, övertidsreform, transparent löneprocess — signalerar att skolan är en seriös arbetsgivare som värnar om personalens villkor.
Friskolor som misslyckas implementera avtalet korrekt riskerar:
- Fackliga tvister som tar tid och resurser
- Skadeståndskrav vid diskriminering i löneprocessen
- Personalomsättning om lärare märker att villkoren inte följs
- Ryktesmässiga konsekvenser i en sektor där lärare kommunicerar med varandra
Den 25-procentiga höjningen av lägerersättningen, övertidsreformen och pensionshöjningen ger skolledare konkreta positiva nyheter att kommunicera till personalen — ett sällsynt tillfälle att stärka arbetsgivarvarumärket utan extra kostnad bortom avtalets ramar.
Sammanfattning: de sju förändringarna i ett ögonperspektiv
Friskoleavtalet 2025–2027 är ett välbalanserat avtal som ger både lärare och arbetsgivare konkreta förbättringar. De sju förändringarna spänner över lönerevision, övertid, pension och ersättning — och berör i praktiken varje lärare och SYV vid de 800+ friskoleföretag som är anslutna till Almega Friskolor. Ta del av det fullständiga dossieret för fördjupning i de enskilda delarna.
Friskoleavtalet och läraryrkets attraktivitet 2026
Den svenska skolan brottas med en långsiktig lärarbrist. Skolverkets prognos från 2024 pekar på ett underskott av utbildade lärare på 30 000–40 000 personer fram till 2030 [Skolverket, Lärarprognos 2024]. Friskolesektorn, med circa 25 procent av eleverna, behöver attrahera en proportionerlig del av lärarna.
Friskoleavtalet 2025–2027 bidrar positivt till sektorns attraktivitet på arbetsmarknaden:
- Konkurrenskraftiga lönerevisioner som följer industrins märke
- Förbättrade övertidsvillkor för deltidsanställda
- Ökad pensionssäkerhet via höjd ITP-premie
- Transparent löneprocess med stärkta rättigheter
Friskolor som kommunicerar dessa förbättringar aktivt i sin rekrytering — och som faktiskt implementerar avtalet korrekt — har goda förutsättningar att attrahera kompetenta lärare i ett fortsatt pressat rekryteringsläge.
