Lärare i personalrum på en friskola i Malmö granskar arbetsschema med övertidstimmar markerade
Maria Maria LindbergArbetsrätt
8 minuters läsning 7 maj 2026

Från och med 1 september 2026 ersätts systemet med mertid av övertidskompensation i friskoleavtalet. Det innebär att arbetstid utöver ordinarie schema — oavsett om läraren är heltids- eller deltidsanställd — hanteras under samma regelverk som övertid, med de ersättningsnivåer detta medför. Förändringen berör framför allt deltidsanställda lärare och studie- och yrkesvägledare (SYV) vid friskolor anslutna till Almega Friskolor.

Vad är skillnaden mellan mertid och övertid?

I Arbetstidslagen (ATL) och de flesta kollektivavtal är mertid och övertid juridiskt distinkt separerade begrepp med olika regler och ersättningsnivåer:

Mertid (ATL 6 §): gäller uteslutande deltidsanställda arbetstagare. Det är den arbetstid som utförs utöver den kontrakterade deltidsanställningens timmar, men inom en heltidsanställnings maximinivå. Om en lärare är anställd på 75 procent (ca 30 timmar per vecka) kan hen jobba "mertid" upp till en heltids 40 timmar — de 10 extra timmarna utgör mertid, inte övertid.

Övertid (ATL 7–8 §§): gäller när arbetstiden överstiger ordinarie arbetstid eller, för deltidsanställda, den övre gränsen för mertid. Övertid kompenseras typiskt med ett övertidstillägg (50–100 procent) eller med motsvarande tid i ledighet.

I friskoleavtalet före september 2026 fanns en separat mertidsersättning som var lägre än övertidskompensationen. Det innebar att en deltidsanställd lärare som regelbundet arbetade extra inte fick övertidsersättning för den extra arbetstiden, utan den lägre mertidsersättningen.

À retenir: Från 1 september 2026 gäller övertidskompensationsnivåerna för ALL arbetstid utöver ordinarie schema — mertidsbegreppet som separat ersättningskategori försvinner i friskoleavtalet.

Vilka berörs av förändringen?

Förändringen berör primärt deltidsanställda lärare och SYV. Heltidsanställda lärare påverkas marginellt — för dem har övertidsreglerna gällt från första timmen utöver heltid redan under det gamla avtalet.

Deltidsanställda lärare är vanliga i friskolesektorn av flera skäl:

  • Lärare med specialisering (bild, musik, idrott) har ofta tjänster på 50–80 procent
  • Nyexaminerade lärare startar ibland på deltid
  • Lärare med nedsatt arbetstid på grund av hälsoskäl
  • SYV-tjänster är ofta kombinerade med andra uppdrag

Enligt data från Skolverket och Sveriges Kommuner och Regioner är uppskattningsvis 20–25 procent av lärare i fristående skolor deltidsanställda [Skolverket, Lärarstatistik 2024].

Jämförelsetabell: mertid vs övertid före och efter september 2026

Aspekt Före sept 2026 (mertid) Efter sept 2026 (övertid)
Vem berörs Deltidsanställda Alla (vid extra tid)
Ersättningsnivå Lägre (mertidsersättning) Övertidstillägg (ATL-nivå)
Kompensationsform Kontant eller ledighet Kontant eller ledighet
Maxgräns per vecka Upp till heltidsgräns ATL:s övertidsgränser gäller
HR-registrering Separat mertidskategori Samlad övertidskategori

Det exakta övertidstillägget i friskoleavtalet är kopplat till ATL:s regler: 50 procent av timlönen per timme under ordinarie vardagar och 100 procent vid övertid som är förlagd till helg, natt eller storhelg. Alternativt kan övertid kompenseras med ledig tid (kompledighet) i motsvarande tid plus tillägg, om parterna lokalt är överens.

Hur påverkar förändringen deltidsanställda lärares lön?

För en deltidsanställd lärare som regelbundet arbetar extra timmar innebär övergången en ekonomisk förbättring. Räkneexempel:

En lärare på 75 procent (30 h/v) med månadslönen 28 500 kr arbetar regelbundet 5 timmar extra per vecka (ca 20 h/månad) för att täcka vikariatsbehov. Timpriset baserat på månadslön: 28 500 / 160 = 178 kr/h.

  • Före sept 2026: Mertidsersättning = ungefär ordinarie timlön (178 kr × 20h = 3 560 kr/mån)
  • Efter sept 2026: Övertidstillägg 50% = 178 kr × 1,5 × 20h = 5 340 kr/mån

Skillnaden: 1 780 kronor extra per månad för en deltidsanställd lärare som regelbundet jobbar extra. Summerat på ett år: drygt 21 000 kronor extra — en substantiell förbättring.

Konsekvenser för skolans budget

Från arbetsgivarsidan innebär förändringen ökade lönekostnader för deltidsanställda lärares mertid. HR-chefer vid friskolor behöver inför september 2026:

  1. Kartlägga vilka deltidsanställda lärare som regelbundet arbetar utöver sin tjänstegrad
  2. Beräkna den ökade lönekostnaden och budgetera för den
  3. Undersöka om det är mer kostnadseffektivt att utöka deltidstjänster till heltid
  4. Uppdatera lönesystem och rapporteringsrutiner för att särskilja övertidstimmar korrekt

Övertidsgränser enligt Arbetstidslagen — vad gäller för lärare?

Övertid är reglerat i ATL och kan inte överstiga de absoluta gränserna (s.k. "hård" övertid), oavsett kollektivavtal. Maximalt tillåten övertid är:

  • 48 timmar per 4-veckorsperiod (ATL 8 §)
  • 200 timmar per år (allmän övertid)
  • Ytterligare 150 timmar/år kan tillkomma som extra övertid med stöd av kollektivavtal

Friskoleavtalet kan inom ramen för ATL reglera hur övertid kompenseras och om det finns rätt att begära kompledighet i stället för kontantersättning. Lokala avtal kan precisera dessa val.

Viktigt för lärare: Lärares arbetstid är i praktiken svår att exakt mäta eftersom mycket av arbetet (planering, bedömning, föräldrakontakt) sker utanför skolan. Friskoleavtalet sätter dock ramar för reglerad arbetstid och förtroendearbetstid som arbetsgivaren ska följa. Oklarheter om vad som räknas som arbetstid bör hanteras i MBL-dialog och lönesamtal.

En referenspunkt för hur övertidsregler tillämpas inom en annan industri finns i Övertid och OB-tillägg i Teknikavtalet — ett avtal som tillämpat övertidskompensation fullt ut under lång tid och erbjuder praktiska lärdomar för friskolor som nu genomför liknande omläggning.

Schemalagd lägerersättning: 750 kr per dygn från 2025

Utöver förändringen gällande mertid/övertid innehåller friskoleavtalet 2025–2027 en höjning av schemalagd lägerersättning med 25 procent — från 600 till 750 kronor per påbörjat dygn fr.o.m. avtalsperioden start.

Schemalagd lägerersättning utgår till lärare som deltar i övernattningsläger, naturskolebesök och liknande verksamhet utanför den ordinarie arbetsplatsen och -tider. Höjningen erkänner att sådana uppdrag innebär:

  • Frångång från familjeansvaret under kvällar och nätter
  • Beredskap utöver ordinarie arbetstid
  • Ökad psykosocial belastning

Ersättningen utgår per påbörjat dygn — ett läger som löper tisdag morgon till torsdag kväll ger tre dygnsersättningar (2 025 kr totalt). Ersättningen är skattepliktig och ingår i det ordinarie löneunderlaget.

HR-konsekvens: Friskolor som erbjuder regelbundna lägeraktiviteter behöver uppdatera sina utläggningsmallar och ersättningsrutiner inför avtalsperiodens start.

Vad lärare bör göra inför september 2026

Checklista för deltidsanställda lärare:

  1. Kontrollera din tjänstegrad och beräkna hur mycket extra arbetstid du typiskt arbetar per vecka/månad
  2. Läs din anställning och diskutera med facklig representant om hur din extra arbetstid klassificerats (mertid/övertid)
  3. Bevaka att din arbetsgivare uppdaterar system och rutiner inför september 2026
  4. Begär att lönespecifikationen fr.o.m. september 2026 korrekt visar övertidstillägg
  5. Kontakta Sveriges Lärare om du märker att arbetsgivaren fortsätter klassificera din extra arbetstid som mertid efter september 2026 — det är ett avtalsbrott

Checklista för HR-chefer:

  1. Kartlägg alla deltidsanställda lärares faktiska arbetstid de senaste 12 månaderna
  2. Beräkna budget för ökade övertidskostnader fr.o.m. september 2026
  3. Uppdatera HR-system (Visma, Hogia, Agda m.fl.) för korrekt övertidsklassificering
  4. Informera rektorer och chefer om den förändrade klassificeringen
  5. Genomför MBL-förhandling om policyn för övertidshantering

Avertissement: Informationen på denna sida är av allmänt informativt slag och utgör inte juridisk rådgivning. Frågor om tillämpning av övertidsregler i ert specifika avtal bör hanteras av en behörig arbetsrättsjurist.

OB-tillägg och övertid: hur hänger det ihop?

Övertidskompensation och obekväm arbetstid (OB) är separata ersättningssystem som kan uppstå parallellt. En lärare som arbetar ett kvällsläger kan få både lägerersättning (750 kr/dygn) och övertidstillägg om arbetstiden går utöver ordinarie schema — det är inte antingen-eller.

OB-ersättning (obekväm arbetstid) i friskoleavtalet utgår för arbete:

  • Vardagskvällar efter kl. 19:00
  • Lördagar och söndagar
  • Helgdagar

För lärare som arbetar skolläger med kvälls- och nattpass kan OB-tillägg tillkomma utöver lägerersättningen. HR-chefer bör säkerställa att schemaläggning av läger inte oavsiktligt skapar kombinerade kostnader som inte rymts i budgeten.

En viktig distinktion: övertidstillägg utgår per extra timme av arbetstid, medan OB-tillägg utgår för tid under obekväma timmar oavsett om det räknas som övertid. Dessa kan kumuleras.

Avtalsförhandlingarnas bakgrund: varför ändrades mertidsreglerna?

Beslutet att ersätta mertid med övertidskompensation i friskoleavtalet är ett resultat av förhandlingarna 2025 och speglar en branschgemensamövergång mot mer harmoniserade regler. Bakgrunden inkluderar:

1. Harmoniseringssyfte: Mertidsersättningens lägre nivå ansågs av Sveriges Lärare utgöra en oschysst kompensationsstruktur för deltidsanställda — de fick mer jobba utan proportionerlig ersättning.

2. Jämlikhetstänk: Deltidsanställda lärare är i genomsnitt i högre grad kvinnor. Den lägre mertidsersättningen bidrog till ett strukturellt lönegap mellan del- och heltidsanställda, vilket stred mot Diskrimineringslagens anda.

3. Internationellt perspektiv: Arbetsmarknadens parter i Norden har generellt rört sig mot mer enhetliga övertidsregler — Norges Arbeidsmiljøloven och Danmarks Overenskomster har länge tillämpat enhetliga övertidstillägg utan separat mertidssystem.

4. Branschpraktik: Liknade förändringar har genomförts i exempelvis tekniksektorn (Teknikavtalet) och bemanningsbranschen under 2020-talet.

Frågor och svar om övertid och mertid i friskoleavtalet

Vad händer med övertid som ackumulerats under mertidsperioden (före sept 2026)? Mertid som ackumulerats och inte kompenserats innan den 1 september 2026 regleras under det gamla avtalets regler. Arbetsgivaren är skyldig att säkerställa att all utestående mertid är betald eller kompenserad med ledighet senast vid övergångstillfället.

Kan arbetsgivaren kräva att lärare jobbar övertid? Enligt ATL 7 § kan arbetsgivaren beordra övertid vid tillfälliga behov. Men kollektivavtalet och lokala avtal kan begränsa denna rätt. Friskolor bör ha en tydlig policy för när och hur övertidsbeordran sker, och informera personalen om sina rättigheter att tacka nej vid särskilda skäl (ex. vård av sjukt barn).

Gäller de nya övertidsreglerna även annan personal vid friskolan (inte lärare)? Friskoleavtalet täcker lärare och SYV. Övrig personal (städ, kök, administration) täcks av andra avtal med egna övertidsregler. HR-chefer med blandad personal behöver hålla koll på vilket avtal som gäller för respektive personalgrupp.

Hur rapporteras övertid i löneprogrammet? Rapporteringsrutinen beror på vilket löne- och HR-system friskolan använder. De flesta system (Visma Lön, Hogia m.fl.) har kategorier för övertid och OB. Från september 2026 ska gamla "mertid"-koder bytas ut mot övertidskoder. Det är HR-avdelningens ansvar att säkerställa korrekt mappning.

Praktiska steg för friskolor inför övergången september 2026

Implementeringen av övertidssystemet är inte automatisk — friskolor måste aktivt förbereda övergången. Nedan är ett praktiskt implementeringsschema:

Steg 1 — Kartläggning (mars–maj 2026): Identifiera samtliga deltidsanställda lärare och SYV. Analysera deras faktiska arbetstid under det senaste läsåret och beräkna hur mycket tid som klassificerats som mertid. Uppskatta den budgetmässiga konsekvensen av att övertidstillägg tillämpas retroaktivt från september.

Steg 2 — Systemuppdatering (juni–augusti 2026): Kontakta er löne- och HR-systemsleverantör för att säkerställa att system och kodplaner är uppdaterade inför lönekörningen i september. Testa att övertidskoder fungerar korrekt och att rapporter genereras rätt.

Steg 3 — MBL-förhandling (senast aug 2026): Genomför en MBL 11 §-förhandling med det lokala fackombudet om policyn för övertidshantering: hur övertid beordras, kompensationsform (kontant vs. kompledighet) och hur eventuell ackumulerad övertid hanteras.

Steg 4 — Personalinformation (aug–sept 2026): Informera all berörd personal om förändringen via ett skriftligt meddelande. Erbjud korta informationsmöten per avdelning eller stadium (grundskola, gymnasium, förskola) för att svara på frågor.

Steg 5 — Uppföljning (okt–nov 2026): Granska de första lönekörningarna efter september 2026 för att säkerställa att övertidsklassificeringen är korrekt och att lönekostnader ligger inom budget.

Läs vidare: Se dossierets indexartikel om Friskoleavtalet Sveriges Lärare 2025–2027 för en helhetsbild av avtalet, inklusive lönerevision, semester och pension.

Bildkrediter : Denna bild har genererats med artificiell intelligens.

Friskoleavtalet Sveriges Lärare 2025–2027 : dossier komplett för anställda, HR och arbetsrättsjurister

Visa hela mappen
Lönerevision i friskoleavtalet 2025–2026 : lokal lönebildning utan individgaranti
Arbetsrätt

Lönerevision i friskoleavtalet 2025–2026 : lokal lönebildning utan individgaranti

Lönerevision i friskoleavtalet 2025–2027 genomförs via lokal lönebildning utan individgaranti. Det innebär att lönepotten — märket 3,0 procent den 1 september 2025 och 2,7 procent den 1 se

15 minuters läsningMay 7, 2026
Semester och ledighet för friskollärare : friskoleavtalet jämfört med semesterlagen
Arbetsrätt

Semester och ledighet för friskollärare : friskoleavtalet jämfört med semesterlagen

Friskoleavtalet 2025–2027 eller Semesterlagen — vilket gäller för din semester som friskollärare? Svaret är: båda, men inte alltid på samma sätt. Friskoleavtalet är ett gynnsammare specialavtal so

6 minuters läsningMay 7, 2026
7 viktiga förändringar i friskoleavtalet 2025–2027 för lärare och SYV
Arbetsrätt

7 viktiga förändringar i friskoleavtalet 2025–2027 för lärare och SYV

Friskoleavtalet 2025–2027 är det mest substantiella kollektivavtalet för friskollärare på tio år. Sju konkreta förändringar påverkar lön, övertid, pension och ersättning för de 30 000 lärare och SYV

6 minuters läsningMay 7, 2026
Anställningsskydd och uppsägning i friskolor : vanliga frågor om LAS och friskoleavtalet
Arbetsrätt

Anställningsskydd och uppsägning i friskolor : vanliga frågor om LAS och friskoleavtalet

Kan en lärare vid en friskola sägas upp utan saklig grund? Vad händer om skolan lägger ner sin verksamhet? Hur påverkar friskoleavtalet de LAS-regler som gäller? Dessa frågor är bland de vanligaste so

5 minuters läsningMay 7, 2026
Flexibel pension i friskoleavtalet 2025–2027 : ITP och tjänstepensionen höjd till 1,0 procent
Arbetsrätt

Flexibel pension i friskoleavtalet 2025–2027 : ITP och tjänstepensionen höjd till 1,0 procent

Johan är 42 år, lärare i matematik vid en friskola i Linköping, och har jobbat i friskolesektorn i 15 år. När han öppnar sitt pensionsbesked från Collectum hösten 2025 ser han något han inte sett föru

6 minuters läsningMay 7, 2026

Våra experter

Fördelar

Snabba och precisa svar på alla dina frågor och assistansförfrågningar i fler än 200 kategorier.

Tusentals användare har gett ett betyg på 4,9 av 5 i nöjdhet för råd och rekommendationer från våra assistenter.