RALS 2010-T – Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (Saco-S – Arbetsgivarverket) – gäller från 1 oktober 2025 till 30 september 2027 och berör cirka 90 000 statliga akademiker och tjänstemän i Sverige. Avtalet är sifferlöst och tillsvidare: det saknar central lönesiffra och individgarantier, vilket innebär att varje anställds löneutveckling avgörs lokalt i dialog med chefen. Det här dossieret ger en samlad bild av vad avtalet faktiskt innebär – för den enskilde arbetstagaren, för HR-chefen och för arbetsrättsjuristen.
RALS 2010-T – ett sifferlöst avtal med lokal lönebildning
Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet, RALS 2010-T (Saco-S – Arbetsgivarverket) — IDCC-motsvarigheten i den svenska statliga sektorn — är ett tillsvidare gällande ramavtal utan centralt fastställda lönesiffror. Det förhandlades senast 30 september 2025 och träder i kraft 1 oktober 2025, parallellt med det statliga ramavtalet för OFR/S, P och O samt Seko, som löper till september 2027.
Principen om sifferlös lönebildning innebär att Saco-S och Arbetsgivarverket på central nivå fastslår spelreglerna – lönesamtalets form, tidplan och principer för individuell lönesättning – men det är varje myndighet och dess lokala fackliga part som bestämmer det faktiska löneutfallet. Denna modell bygger på Medbestämmandelagen (MBL) och ger arbetsgivaren ett starkt mandat att differentiera löner utifrån prestation, ansvar och marknadsvärde, utan bindande golv eller tak på central nivå.
À retenir : RALS 2010-T saknar en central lönesiffra. Det finns inga individgarantier. Lönesättningen är helst individuell och avgörs i det lokala lönesamtalet mellan chefen och den anställde.
De sex kärnområdena i RALS 2010-T och Villkorsavtal-T
RALS 2010-T reglerar löner och lönesättning, men avtalet läses alltid i kombination med Villkorsavtal-T (Arbetsgivarverket – Saco-S) som täcker övriga anställningsvillkor. Tillsammans bildar de det fullständiga regelverket för de circa 90 000 statliga akademiker och tjänstemän som organiseras av Saco-S. Det här dossieret täcker sex kärnområden:
Lön och löneökning
RALS 2010-T bygger på individuell och differentierad lönesättning. Varje myndighet genomför lokala lönesamtal en gång per år, normalt i januari–mars. Det finns inget centralt lönetak och inga individgarantier. Löneökningstakten varierar mellan myndigheter beroende på lokalt förhandlingsutrymme, myndighetens ekonomi och de anställdas prestationer.
[OB-tillägg och övertid](/se/tidskrift/arbetsratt/ob-tillägg-och-övertidsersättning-för-statliga-tjänstemän-under-rals-2010-t)
Obekväm arbetstid (OB) och övertidsersättning regleras i Villkorsavtal-T. Statliga tjänstemän som arbetar kvällar, nätter och helger har rätt till specifika tillägg. Övertidsersättning kan i regel tas ut som kompensationsledighet eller kontant ersättning. Reglerna tillämpas inom ramen för Arbetstidslagen (ATL) och de lokala arbetsgivarens villkor.
Semester och ledighet
Semesterlagen (1977:480) gäller, men Villkorsavtal-T ger i flera avseenden förmånligare villkor. Semesterpenninggarantin uppgår till 1 709 kronor per dag 2026. Deltidsanställda fick ett lyft i och med det reviderade avtalet: mertidsersättning som ansågs diskriminerande avskaffas, vilket stärker rättigheten för deltidsarbetande.
Uppsägning och anställningsskydd
Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller för statliga anställda, kompletterad av Trygghetsavtalet (TA) som ger stöd vid uppsägning av arbetsbrist. Statliga myndigheter lyder under Trygghetsstiftelsen (TSn) som erbjuder omställningsstöd. Turordningsreglerna tillämpas myndighetsvis.
Arbetstid och flextid
Ordinarie veckoarbetstid är 40 timmar för heltidsanställda. Flextidsregler gör det möjligt att förlägga arbetstiden flexibelt inom myndighetens ramtider, vilket är vanligt inom statlig förvaltning. Jourtjänstgöring och beredskap regleras separat.
Försäkringar och pension
Statliga tjänstemän har ett heltäckande försäkringsskydd via kollektivavtalet: tjänstegruppliv (TGL-S), trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och kårpensionsförsäkring (KAP-KL för kommunala, för staten PA 16). Flexpensionsavsättningen – en nyckelnyhet i 2025 års avtal – höjs i steg från 1,6 % (1 januari 2026) till 1,7 % (1 oktober 2026) med målnivå 2 %.
Vad skiljer RALS 2010-T från andra statliga avtal?
Den statliga arbetsmarknaden regleras av flera parallella ramavtal. RALS 2010-T är det avtal som binder Arbetsgivarverket och Saco-S, dvs. de akademiker och fackförbund som organiserar akademiker och andra kvalificerade tjänstemän inom staten. Saco-S är ett samverkansorgan för ett tiotal Sacoförbund, bland dem ST, Naturvetarna, Sveriges Ingenjörer och SULF.
Parallellt löper RALS-T för OFR/S, P och O som täcker en liknande yrkesgrupp men via andra fackförbund (bl.a. Fackförbundet ST och TCO-förbunden), samt Seko som organiserar teknisk och servicepersonal. Alla dessa avtal utgår från samma arbetsgivarpart – Arbetsgivarverket – men har förhandlats separat.
Citerat om avtalsmodellen: "Den sifferlösa lönemodellen i statlig sektor är ett uttryck för tillit mellan parterna – vi sätter inte ett golv, vi sätter spelreglerna för en rättvis dialog," förklarade en av Saco-S förhandlingschefer i samband med avtalsförnyelsen hösten 2025.
Avtalet bygger vidare på RALS 2025–2027 för statliga arbetstagare (OFR/S), det parallella ramavtal som gäller för OFR-förbunden. Jämförelsen visar att grundstrukturen är densamma men att detaljer i lönesamtalets protokoll och flexpensionens nivåer kan skilja sig.
Nyheterna i avtalet från 1 oktober 2025
Avtalsförnyelsen hösten 2025 innebar flera konkreta förändringar som påverkar de circa 90 000 berörda arbetstagarna:
Flexpensionsavsättning höjs i steg. Från 1 januari 2026 höjs avsättningen till 1,6 % av lönen. Den höjs igen 1 oktober 2026 till 1,7 %, med en uttalad målnivå om 2 %. Flexpension är ett komplement till tjänstepensionen PA 16 och ger arbetstagaren möjlighet att gå ned i tid på slutet av yrkeslivet med bibehållen pensionsnivå.
Diskriminerande mertidsersättning avskaffas. En ersättningsregel som tillämpades för deltidsanställdas mertid och ansågs direkt diskriminerande mot gruppen (i praktiken ett oproportionerligt avdrag vid deltid) tas bort ur Villkorsavtal-T. Förändringen ger deltidsanställda – typiskt sett en grupp med stor andel kvinnor – rättvisare villkor.
Semesterpenninggarantin justeras. Garantinivån uppgår till 1 709 kronor per semesterdag 2026, beräknad enligt Semesterlagens regler (1977:480). Garantin innebär att semesterlönen aldrig understiger ett visst belopp oavsett om ordinarie lön tillfälligt sjunkit.
Så läser du RALS 2010-T i kombination med Villkorsavtal-T
RALS 2010-T och Villkorsavtal-T är kompletterande dokument som alltid ska läsas tillsammans. RALS 2010-T fastställer löneprincipen – det sifferlösa systemet, lönesamtalet, dialogen. Villkorsavtal-T (Arbetsgivarverket – Saco-S) täcker de övriga villkoren: semester, sjuklön, övertid, OB, tjänsteresor, jourtid och försäkringar.
De officiella texterna finns tillgängliga via Arbetsgivarverkets avtalssida och Saco-S lönesida. En tredje komponent är det statliga tjänstepensionssystemet (PA 16), som administreras av Statens servicecenter och regleras i separat avtal.
För HR-chefer och arbetsgivare på statliga myndigheter ger Medlingsinstitutet (MI) statistik och analyser om löneutvecklingen i statlig sektor, inklusive lönerevisonens genomsnittliga utfall per förbundsområde.
À retenir : RALS 2010-T är inte fristående – det ska alltid kombineras med Villkorsavtal-T för en komplett bild av den statlige akademikerns anställningsvillkor 2026.
Vem berörs och vad gäller för den enskilde?
RALS 2010-T gäller arbetstagare som är anställda hos en statlig myndighet som är ansluten till Arbetsgivarverket och som är organiserade i ett Saco-S-förbund. Det rör sig om akademiker och specialister inom en bred myndighetsflora: Skatteverket, Försäkringskassan, Sveriges Domstolar, Polisen (akademiker), Universiteten, länsstyrelser, statliga affärsverk och ett hundratal övriga myndigheter.
För den enskilde anställde innebär RALS 2010-T i praktiken:
- Lönesamtal varje år med din närmaste chef, utan garanterad ökning
- Rätt att begära ett skriftligt motiverat besked om löneutfallet
- Flexpensionsavsättning som ökar ditt pensionskapital automatiskt
- Skydd mot diskriminerande mertidsregler om du arbetar deltid
- Semesterpenning med garantinivå 1 709 kr/dag oavsett tillfälliga lönefluktuationer
Arbetstagare som anser att lönesamtalet inte skötts korrekt – dvs. att chefen inte fört en reell dialog om lön och prestationer – kan påkalla förhandling via sitt Saco-S-förbund med stöd av Medbestämmandelagen (MBL) § 10 och § 11.
Avertissement : Informationen i detta dossier är av allmänt informativt slag och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta din lokala Saco-S-representant eller en arbetsrättsjurist för råd i din specifika situation.
Avtalsstrukturen i den svenska statliga sektorn – en orientering
Den svenska statliga arbetsmarknaden fungerar på ett sätt som skiljer sig från den kommunala och den privata sektorn. Arbetsgivarverket är den centrala arbetsgivarorganisationen för samtliga statliga myndigheter, och förhandlar kollektivavtal med tre motparter: Saco-S (akademiker och specialister), OFR/S, P och O (TCO-förbund och officersförbund) samt Seko (tjänste- och underhållspersonal).
Varför sifferlöst?
Det sifferlösa systemet introducerades i statlig sektor på 1990-talet som ett led i decentraliseringen av arbetsgivarfunktionen. Tanken är att myndigheter, som statens representanter men med olika uppdrag och ekonomiska förutsättningar, ska kunna sätta löner som speglar lokal marknad och individuell prestation – inte ett centralt fastslaget kollektiv.
Denna modell ger HR-chefen och linjechefen ett reellt mandat: lönesättningen är ett av de viktigaste styrinstrumenten för att rekrytera, behålla och motivera rätt kompetens. Kritiker menar att modellen riskerar att reproducera strukturella löneskillnader utan ett minimiskydd, men Saco-S har konsekvent försvarat modellen som den mest rättvisa för akademiker vars kompetenser är svåra att standardisera.
RALS och det europeiska perspektivet
Lönebildningsmodellen i RALS 2010-T är förenlig med EU:s direktiv om lönetransparens (2023/970) som träder i kraft gradvis. Direktivet kräver att arbetsgivare kan motivera löner och redovisa lönegap. I den sifferlösa modellen är transparens kring lönesättningsprinciperna – inte en central lösning – nyckeln till direktivets efterlevnad.
Lokalt avtal och myndighetens eget utrymme
Utöver RALS 2010-T och Villkorsavtal-T kan varje myndighet teckna lokala kollektivavtal (LKA) med den lokala Saco-S-föreningen. Dessa lokala avtal kan innehålla förmånligare villkor än de centrala, t.ex. utökad flextid, lokal övertidstaxa eller utökad friskvårdsbidrag. De kan aldrig ge sämre villkor än vad det centrala avtalet föreskriver – principen om minst lika gynnsamma villkor gäller.
Den lokala Saco-S-föreningen, ofta kallad LA (lokal akademikerförening), är din närmaste kontakt om du som anställd vill förstå vad som faktiskt gäller på din myndighet. LA representerar alla Saco-förbund på arbetsplatsen och har mandat att förhandla med arbetsgivaren om lokala tillämpningar.
Praktiska exempel på lokala avtal:
- Lönerevisionstidpunkt: Om den centrala normen är januari–mars kan ett LA-avtal fastslå en annan tidpunkt som passar myndighetens budgetcykel.
- Övertidstak: En myndighet med hög grad av krisberedskap kan ha ett lokalt avtal om hur kompensationsledighet för övertid ska hanteras.
- Flextid: Den exakta ramtiden (t.ex. 07:00–19:00) för flexuttag regleras normalt lokalt.
Alla gällande lokala avtal är tillgängliga via myndighetens HR-avdelning. Saco-S rekommenderar att alla anställda ber om en kopia av det lokala lönesättningsdokumentet inför sitt lönesamtal – det är detta dokument som definierar vilka kriterier chefen värderar i bedömningen.
Dossieret: vad du hittar här
Det här dossieret om RALS 2010-T täcker alla sex kärnområden i avtalet. Varje delanalys är skriven för sin specifika målgrupp – den anställde som förbereder sig inför lönesamtalet, HR-chefen som ska förstå avtalets teknikaliteter, och arbetsrättsjuristen som söker jämförelser och tolkningsstöd.
Dossieret baseras uteslutande på det gällande avtalet, officiella källor (Arbetsgivarverket, Saco-S, Medlingsinstitutet) och svensk arbetsrättslig lagstiftning: Lagen om anställningsskydd (LAS), Medbestämmandelagen (MBL), Semesterlagen (SemL 1977:480), Arbetstidslagen (ATL) och Diskrimineringslagen (2008:567).
Avtalsperioden löper till 30 september 2027. Nästa omförhandling väntas hösten 2027, och Saco-S har redan signalerat att flexpensionens målnivå om 2 % är ett prioriterat krav i nästa avtalsrunda.
