Maria LindbergHur många timmar ska du egentligen jobba? Vad händer om kundföretaget vill att du är kvar en extra timme? Har du rätt till flexibel arbetstid — och vad innebär arbetstidsförkortningen i Bemanningsavtalet 2025–2027 konkret? De vanligaste frågorna om arbetstid i bemanningsbranschen besvaras här.
Vad är ordinarie arbetstid enligt Bemanningsavtalet?
Bemanningsavtalet 2025–2027 definierar ordinarie arbetstid i linje med Arbetstidslagen (1982:673): högst 40 timmar per vecka för en heltidsanställd. Avtalet kan innehålla bestämmelser om genomsnittsberäkning — att 40 timmar beräknas som genomsnitt under en viss referensperiod (normalt fyra veckor), vilket ger viss flexibilitet i schemaläggningen.
Det är bemanningsföretaget som fastställer arbetstidsschema i samråd med kundföretaget — men ramen sätts av avtalet och Arbetstidslagen. Kundföretaget kan inte ensidigt kräva att bemanningsanställda arbetar mer än vad som avtalats med bemanningsföretaget.
Har jag rätt till flexibel arbetstid (flextid)?
Det beror på bemanningsföretagets tillämpning av avtalet och uppdraget. Flextid är inte en lagstadgad rättighet — det är en ordning som arbetsgivare kan erbjuda om verksamheten tillåter det.
I bemanningsbranschen är flextid praktiskt svår att tillämpa för uppdrag hos kundföretag med fasta arbetstidskrav (t.ex. tillverkning, vård, transport). För tjänstemannauppdrag inom IT, HR eller administration är flextid vanligare.
Bemanningsavtalet 2025–2027 innehåller bestämmelser om flextid för de kategorier av anställda (primärt tjänstemän under Unionen) där det är praktiskt möjligt. Jämför gärna med övertid och OB-tillägg i Teknikavtalet, där flextidsreglerna är tydligare definierade för industrins kontorstjänstemän.
Vad innebär arbetstidsförkortning i Bemanningsavtalet?
Bemanningsavtalet 2025–2027 avsätter 0,9 procentenheter av löneökningsutrymmet till arbetstidsförkortning och flexpension. I praktiken innebär arbetstidsförkortning att den anställde kan arbeta något kortare tid per vecka utan att lönekostnaden minskar proportionellt — pengarna finansieras ur avsättningen.
Konkret exempel: om 0,9 procent av en månadsköp om 35 000 kronor omvandlas till arbetstid, ger det ungefär 3–4 arbetstimmar per månad i förkortning. Det är inte en drastisk förändring, men kumulerat över avtalsperioden innebär det en påtaglig förmån — och det är konstruerat som ett alternativ till kontant löneutbetalning.
Valet om hur avsättningen används — arbetstidsförkortning kontra flexpensionspott — görs normalt av den anställde (med bemanningsföretagets administration). Det är en viktig rättighet att känna till.
Måste jag arbeta övertid om kundföretaget begär det?
Arbetstidslagen tillåter arbetsgivaren att beordra övertid vid tillfällig ökning av arbetsbelastningen. I bemanningsbranschen är arbetsgivaren bemanningsföretaget — inte kundföretaget. Det innebär att kundföretaget inte kan beordra övertid direkt; det måste ske via bemanningsföretaget.
Arbetstagaren kan vägra övertid om det finns synnerliga skäl (hälsoskäl, omsorgsansvar). Det kan inte utgöra saklig grund för uppsägning. Övertid utöver Arbetstidslagens tak (48 timmar under fyra veckor som genomsnitt) är förbjudet oavsett kundföretagets önskemål.
À retenir : Om ett kundföretag ber dig arbeta mer än din avtalade tid utan att det kommunicerats via bemanningsföretaget — kontakta din kontaktperson på bemanningsföretaget. Kundföretaget har ingen rätt att ensidigt ändra dina arbetstidsvillkor.
Vad gäller om jag arbetar natt eller skift?
Bemanningsavtalet reglerar nattarbete (arbete under del av dygnet mellan kl. 24 och 05) och skiftarbete. Nattarbete ger rätt till OB-ersättning enligt avtalets OB-tabell. Skiftarbete innebär att schemat roterar mellan dag, kväll och natt — ett vanligt mönster för bemanningsanställda inom industri, vård och logistik.
Arbetstidslagen 8a § ger arbetstagare som regelbundet arbetar natt rätt till hälsoundersökning om de begär det. Det är en rätt som bemanningsanställda sällan känner till men som bemanningsföretaget är skyldigt att facilitera.
Vid skiftarbete är det viktigt att kontrollera att vilotidskraven i Arbetstidslagen efterlevs:
- Dygnsvila: Minst 11 timmars sammanhängande vila per 24-timmarsperiod [Arbetstidslagen, 13 §]
- Veckovila: Minst 36 timmars sammanhängande vila per sju dagar [Arbetstidslagen, 14 §]
Kundföretag med intensiva produktionsscheman kan undermedvetet pressa mot dessa gränser. Bemanningsföretaget är ansvarigt för att de anställdas arbetstid respekterar vilotidskraven — oavsett kundföretagets produktionskrav.
Vad händer om jag behöver jobba kortare än heltid?
Deltid är möjlig och regleras i anställningsavtalet. En bemanningsanställd kan ha en deltidsanställning med specifik sysselsättningsgrad (exempelvis 80 procent) — och mertid (timmar utöver deltidstjänsten men under heltid) regleras separat i avtalet.
Om du vill minska din sysselsättningsgrad tillfälligt — exempelvis av familje- eller hälsoskäl — finns det möjligheter via:
- Deltidsavtal: Kräver överenskommelse med bemanningsföretaget
- Arbetstidsförkortning: Kan delvis finansieras ur avtalets 0,9-procents avsättning
- Partiell föräldraledighet: Rätt att gå ned till 75, 50, 25 procent av ordinarie tid [Föräldraledighetslagen, 1995:584, 5 §]
Scenario: Erik, 34, arbetar heltid som IT-konsult via ett bemanningsföretag. Hans nyfödda dotter gör att han vill arbeta 80 procent det första halvåret. Föräldraledighetslagen ger honom rätt till detta — bemanningsföretaget kan inte neka utan synnerliga skäl. Kundföretaget kan hanteras via justering av avtalad uppdragstid.
Hur registreras och kontrolleras min arbetstid?
Arbetstidsregistrering är arbetsgivarens (bemanningsföretagets) ansvar. Bemanningsföretaget är skyldigt att föra och bevara arbetstidsjournaler [Arbetstidslagen, 11 §] i minst ett år.
I bemanningsbranschen sker ofta tidregistreringen hos kundföretaget — vilket gör att bemanningsföretaget är beroende av korrekt dataöverföring. Problem med arbetstidsregistrering är en källa till OB-fel och övertidsberäkningsfel. Se avsnittet om OB i det här dossier för mer information om hur du skyddar dig.
Avertissement : Arbetstidsbestämmelserna i bemanningsbranschen kan variera beroende på uppdragstyp och kundföretag. Kontakta Unionen eller ditt LO-förbund för rådgivning i din specifika situation.
Vilken roll spelar Arbetsmiljölagen för bemanningsanställda?
Arbetsmiljölagen (1977:1160) ger arbetstagare rätt till en säker och hälsosam arbetsmiljö. I bemanningsbranschen delas ansvaret:
Bemanningsföretagets ansvar:
- Övergripande arbetsgivaransvar för den anställdes hälsa och säkerhet
- Att informera den anställde om kundföretagets specifika risker innan uppdraget startar
- Att säkerställa att kundföretaget har tillräckliga skyddsåtgärder på plats
Kundföretagets ansvar:
- Att ge information om risker och skyddsrutiner på arbetsplatsen
- Att tillhandahålla nödvändig skyddsutrustning
- Att inkludera bemanningsanställda i det lokala systematiska arbetsmiljöarbetet
Bemanningsanställda är ofta mer utsatta för olycksrisker vid uppdragsstart — de känner inte till arbetsplatsens rutiner lika väl. Bemanningsavtalet 2025–2027 innehåller bestämmelser om introduktionsrutiner och skyddsronder som syftar till att minska denna risk.
Skyddsombudet: Bemanningsanställda som arbetar regelbundet på ett kundföretag har rätt att delta i det lokala skyddsombudsarbetet — antingen via kundföretagets skyddsombud eller via bemanningsföretagets eget. Skyddsombudets rätt att stoppa farlig verksamhet gäller oavsett om det är direktanställda eller bemanningsanställda som utsätts för risken [Arbetsmiljölagen, 6 kap. 7 §].
Återhämtning och viloperioder: konkret tillämpning
Dygnsvilan och veckovilan är inte optionella regler — de är tvingande. Om en bemanningsanställd uppges "frivilligt" arbeta utan tillräcklig vila är bemanningsföretaget ändå ansvarigt. En signerad tidrapport från kundföretaget som visar att viloperioderna inte hållits är ett problem för bemanningsföretaget, inte en befrielse.
Bemanningsanställda som misstänker att vilotidskraven kränks ska:
- Notera konkret datum och timmar
- Kontakta bemanningsföretagets kontaktperson skriftligen
- Involvera Unionen/LO-förbundet om problemet kvarstår
- I allvarliga fall anmäla till Arbetsmiljöverket
