Den 1 april 2025 nådde Livsmedelsarbetarförbundet (Livs) och Livsmedelsföretagen en överenskommelse om ett nytt kollektivavtal — Livsmedelsavtalet 2025–2027 — efter ovanligt tuffa och utdragna förhandlingar. Avtalet reglerar löner och arbetsvillkor för omkring 26 000 livsmedelsarbetare i Sverige och gäller till och med den 31 mars 2027. Som ett märkesavtal under Industriavtalet sätter det normen för den svenska lönebildningsmodellen.
Det här dossieriet ger en samlad och djupgående genomgång av avtalets sex nyckelområden: lön och löneökning, OB-ersättning och övertid, semester och ledighet, uppsägning och anställningsskydd, arbetstid och flextid samt försäkringar och avtalspension. Oavsett om du är anställd, HR-chef eller arbetsrättsjurist hittar du här det du behöver för att förstå vad det nya avtalet innebär i praktiken.
Vad är Livsmedelsavtalet och vilka berörs?
Livsmedelsavtalet är ett centralt kollektivavtal inom den svenska livsmedelsindustrin. Det förhandlas av Livsmedelsarbetarförbundet (Livs) — fackförbundet som organiserar produktionsarbetare, chaufförer och lagerarbetare inom livsmedelssektorn — och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen, som representerar drygt 800 företag i branschen.
Avtalet omfattar cirka 26 000 arbetstagare hos Livsmedelsföretagens medlemsföretag i hela Sverige. Det gäller för anställda på mejeriföretag, bryggerier, bageriindustri, konservfabriker, fryshus, snabbmatsproduktion och andra livsmedelsproducerande verksamheter. Avtalet är ett av de största branschavtalen inom industrisektorn och berör allt från produktionsarbetare på golvet till truckförare, kvalitetskontrollanter och skiftledare.
Vad ett kollektivavtal innebär: Ett kollektivavtal (Kollektivavtal) är ett skriftligt avtal mellan en facklig organisation och en arbetsgivarorganisation som reglerar löner och anställningsvillkor. Det är bindande för alla arbetsgivare och arbetstagare som tillhör de avtalsslutande parterna. Arbetstagare som inte är fackmedlemmar skyddas ändå av avtalet så länge arbetsgivaren är bunden av det — detta följer av Medbestämmandelagen (MBL).
Avtalsperioden 2025–2027 är den tredje på raken som förhandlas inom ramen för Industriavtalet. Det innebär att parterna i livsmedelsindustrin, precis som inom stål- och verkstadsindustrin, följer den samordnade förhandlingsordningen där ett "märkesavtal" sätter takten för hela den svenska lönebildningen.
Livsmedelsbranschen är en av Sveriges viktigaste industribranscher med en omsättning på över 200 miljarder kronor per år [Livsmedelsföretagen, 2024]. Att ha ett stabilt och förutsägbart kollektivavtal är därför avgörande för både anställda och företag.
Avtalsresultatet 2025–2027: de viktigaste siffrorna
Livsmedelsavtalet 2025–2027 innebär en total löneökning på 6,4 procent fördelad på två år. Det är i linje med industrinormen och det märkesavtal som sattes av Industriavtalet inför denna avtalsrörelse.
Löneökningen sker i två steg: 3,4 procent från och med den 1 april 2025 och ytterligare 3,0 procent från och med den 1 april 2026. Individgarantin — den lägsta garanterade löneökningen per individ — uppgår till 480 kronor per månad under det första avtalsåret och 437 kronor per månad under det andra.
Garantibeloppet är viktigt för arbetstagare med lägre löner: om den procentuella ökningen av lönen understiger garantibeloppet har arbetstagaren rätt till den högre summan. Det är Livs och arbetsgivaren som gemensamt förvaltar lönerevisionerna på företagsnivå i enlighet med avtalets principer om individuell lönesättning.
Förhandlingarna avslutades den 1 april 2025 — exakt vid avtalstidens utgång — efter vad parterna beskrev som ovanligt tuffa och utdragna diskussioner. Det faktum att man lyckades nå en överenskommelse utan konfliktvarslar var positivt för branschstabiliteten, men processen visade på de spänningar som finns kring lönebildning i ett höginflationsläge.
Det fullständiga avtalet finns tillgängligt på Livsmedelsföretagens webbplats och hos Livs.
Sex nyckelområden som påverkar alla livsmedelsarbetare
Livsmedelsavtalet reglerar betydligt mer än bara lönenivåerna. Det täcker sex kärnområden som tillsammans styr hela anställningsrelationen för de 26 000 arbetstagare som omfattas av avtalet.
Lön och löneökning
Avtalets lönedel innehåller detaljerade regler för hur lönerevisjoner ska genomföras på lokal nivå, vilka lönepotter som ska fördelas, och hur individgarantin fungerar som ett golv för de arbetstagare vars löner annars inte skulle öka tillräckligt. Löneökningen på totalt 6,4 procent är märkbart högre än inflationsmålet på 2 procent, vilket innebär en real köpkraftsförstärkning för branschen.
OB-ersättning och övertid
Livsmedelsavtalet reglerar ersättning för obekväm arbetstid (OB) och övertid med specifika procentsatser som i flera fall överstiger Arbetstidslagens (ATL) minimikrav. Skiftarbete, nattarbete och helgarbete är vanliga i livsmedelsindustrin och OB-ersättningarna är därför centrala för många arbetstagares totala lön.
Semester och ledighet
Avtalets semesterdel bygger på Semesterlagen (SemL) men innehåller förbättringar, bland annat regler för semesterlöneberäkning vid skiftarbete och rätten till viss betald ledighet utöver den lagstadgade semestern.
Uppsägning och anställningsskydd
Livsmedelsavtalet kompletterar Lagen om anställningsskydd (LAS) med avtalsspecifika regler om uppsägningstider, turordning och omstrukturering. Avtalet ger i vissa fall mer generösa regler än LAS-minimikraven, framför allt för arbetstagare med lång anställningstid.
Arbetstid och flextid
Arbetstidsreglerna i avtalet hanterar schemaläggning, veckovila, raster och möjligheterna till flextid. Livsmedelsindustrin är en kontinuerlig industri med treskiftsarbete och dessa regler är kritiska för planeringen av bemanningen.
Försäkringar och avtalspension
Avtalet inkluderar kollektivt avtalade försäkringar och avtalspension (ITP-liknande tjänstepension för industriarbetare) som kompletterar den allmänna pensionen via ATP/Inkomstpension. Dessa förmåner är ofta osynliga i lönespecifikationen men har stor ekonomisk betydelse för den totala ersättningen.
Livsmedelsavtalet som märkesavtal: vad det innebär
Inom den svenska arbetsmarknadsmodellen spelar begreppet "märkesavtal" en nyckelroll. Märkesavtalet är det avtal som sätts tidigt i varje avtalsrörelse och vars lönenivåer och struktur sedan styr de övriga avtalsförhandlingarna i hela ekonomin. Industriavtalet — det ramavtal som Livs och Livsmedelsföretagen arbetar under — var redan från starten 1997 konstruerat för att ge industrisektorn denna normsättande roll.
Att Livsmedelsavtalet är ett märkesavtal innebär att dess löneökning på 6,4 procent inte bara påverkar de 26 000 livsmedelsarbetarna utan fungerar som ett riktmärke för löneförhandlingar inom tjänstesektorn, kommuner och landsting. Kommunalarbetaren, undersköterskan och butiksmedarbetaren påverkas alla indirekt av vad Livs och Livsmedelsföretagen kom överens om den 1 april 2025.
Det har också inneburit ett ökat ansvar för parterna: en för hög löneökning riskerar att driva upp inflationen, en för låg riskerar att urholka de anställdas köpkraft. Avtalet på 6,4 procent ansågs av ekonomiska bedömare ligga i linje med den ekonomiska bärkraftigheten — ett begrepp som är centralt i Industriavtalet.
Jämfört med andra stora avtalsrörelser 2025, som Teknikavtalet Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna 2025–2027 och Detaljhandelsavtalet 2025–2027, syns ett tydligt mönster: märkesnivån har hållit och de flesta avtalsrörelser landade nära den.
Att komma ihåg: Livsmedelsavtalet är inte bara ett branschavtal — det är ett normsättande löneankare för hela den svenska arbetsmarknaden under perioden 2025–2027.
Vad innebär avtalet för arbetsgivare och HR-chefer?
För arbetsgivare inom Livsmedelsföretagens medlemsbolag innebär det nya avtalet en rad praktiska konsekvenser som måste hanteras av HR och ekonomi.
Lönerevision och budgetplanering: Den första lönerevisionen med 3,4 procents ökning ska genomföras från april 2025. Arbetsgivare är skyldiga att genomföra revisionen på lokal nivå i enlighet med avtalets principer. Individgarantin på 480 kronor per månad sätter ett golv som påverkar budgeten för medarbetare med lägre löner mer än genomsnittet.
Turordningsregler och anställningsskydd: Arbetsgivare som planerar omstruktureringar eller personalneddragningar under avtalsperioden behöver ha koll på Livsmedelsavtalets turordningsregler, som kan avvika från LAS-standardtolkningarna. Att ha en tydlig process för varsling och omplacering är viktigt för att undvika tvister med Livs.
Schemaläggning och OB-kostnader: Livsmedelsindustrin är en tung OB-bransch. Avtalsperioden innebär att HR behöver granska sina schemamodeller och säkerställa att OB-beräkningarna stämmer med de nya avtalsnivåerna. Felaktig OB-beräkning är en vanlig källa till Livs-tvister och kan leda till retroaktiva utbetalningskrav.
Avtalspension och försäkringsavgifter: HR behöver säkerställa att de kollektivt avtalade pensionssystemen och försäkringsavgifterna hanteras korrekt i lönesystemen. Ändringar i avtalspensionsnivåer som kan ha trätt i kraft med det nya avtalet behöver implementeras utan dröjsmål.
Informationsskyldighet gentemot anställda: Enligt Medbestämmandelagen (MBL) har arbetsgivaren en skyldighet att informera facket (Livs lokalklubb) om väsentliga förändringar. En genomgång av vad som är nytt i avtalet är en grundläggande MBL-förhandlingsskyldighet.
"Kollektivavtalet är navet i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Den arbetsgivare som ignorerar avtalets detaljer riskerar dyra tvister och skadat förtroende." — Arbetsrättsexpert, Industrins Medlingsinstitutet [MI, 2025]
Förhandlingsprocessen: varför 2025 var ovanligt tufft
De flesta kollektivavtalsförhandlingar följer en förutsägbar rytm: parterna presenterar krav, förhandlar i ett par månader och når en överenskommelse. 2025 var annorlunda. Livs och Livsmedelsföretagens förhandlingar sträckte sig ovanligt länge och präglades av oenighet om lönenivåer, riskdelning och avtalets flexibilitetsdelar.
Bakgrunden är en kombination av faktorer: det höga inflationstrycket under 2022–2023 hade urholkat reallönerna, och Livs gick in med krav på en kompensation som arbetsgivarsidan ansåg gå utöver den ekonomiska bärkraftigheten. Livsmedelsföretagen å sin sida pekade på stigande råvarupriser och pressade marginaler i en bransch som konkurrerar med importerade livsmedel.
Det är Medlingsinstitutet (MI) — den statliga myndigheten som stödjer och bevakar den svenska lönebildningen — som hanterar eventuella medlingsärenden om parterna inte kan enas. MI konstaterade i sin årsrapport 2024 att industriavtalet och märkesavtalssystemet fungerade som en stabiliserande kraft även i ett turbulent förhandlingsklimat [Medlingsinstitutet, 2024].
För arbetstagare som berördes av förhandlingarna innebar den utdragna processen en period av osäkerhet: nya lönebud, ryktesspridning om strejkvarslar och en känsla av att fackliga ombud och arbetsgivare inte delade bild av verkligheten. Att förhandlingarna avslutades utan konflikt den 1 april 2025 var därför en lättnad för branschen.
Det färdiga avtalet är tillgängligt i sin helhet via Livsmedelsföretagens avtalssida och Livs officiella avtalsida. Medlingsinstitutet publicerar också sammanfattande analyser på mi.se.
Viktigt: Informationen i det här dossieret är av allmän karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta din fackliga representant (Livs) eller en arbetsrättsadvokat för rådgivning anpassad till din specifika situation.
Ditt dossier: sex fördjupningsartiklar om avtalet
Det här dossieriet ger dig en samlad fördjupning i Livsmedelsavtalet 2025–2027 uppdelat efter de sex kärnområdena. Varje artikel är skriven för att stå fristående men ger tillsammans en komplett bild av avtalet.
Livsmedelsavtalet — komplett guide behandlar samtliga rättigheter och skyldigheter i ett format som riktar sig till anställda som vill förstå vad avtalet faktiskt ger dem, från lönerevision till sjukfrånvaro och omplaceringsregler.
Löneökning i Livsmedelsavtalet ger en detaljerad genomgång av hur de 6,4 procenten fördelas, vad individgarantin innebär i kronor och ören för en genomsnittlig livsmedelsarbetare, och hur lönerevisionsprocessen på lokal nivå faktiskt går till.
OB-ersättning och övertid jämför Livsmedelsavtalets OB-procentsatser med Arbetstidslagens lagstadgade minimikrav och redovisar konkret vad en nattskiftsarbetare på ett mejeri har rätt till utöver grundlönen.
Semester och ledighet listar de viktigaste rättigheterna som rör semesterplanering, föräldraledighet och annan ledighet — och pekar på var Livsmedelsavtalet ger mer än vad Semesterlagen kräver.
Uppsägning och anställningsskydd svarar på de vanligaste frågorna om vad som händer vid varsel, omorganisation eller provanställningens upphörande — och hur LAS och Livsmedelsavtalet samverkar.
Arbetstid, flextid och avtalspension visar i ett konkret fallstudieformat hur en livsmedelsarbetare faktiskt berörs av avtalets regler om schemaläggning, övertidsuttag och den kollektiva avtalspensionen under ett arbetsår.
Det finns också ytterligare ämnen att utforska som ännu inte täcks fullt ut i det här dossieriet: märkesavtalets roll i den bredare lönebildningsdiskussionen, reglerna för deltidsanställda och de specifika bestämmelserna kring arbetsmiljö och hälsa. Dessa ämnen planeras i kommande artiklar.
Officiella källor och var du hittar avtalet
För den som behöver det officiella avtalsdokumentet eller vill följa upp specifika avtalsklausuler finns det primära källorna tillgängliga online.
Livsmedelsföretagen publicerar det undertecknade avtalet på sin webbplats tillsammans med sammanfattningar och kommentarer riktade till arbetsgivare. Avtalstexten i sin helhet finns som PDF via livsmedelsforetagen.se/avtal-2025. Den fullständiga avtalstexten finns även direkt som PDF via Livsmedelsavtalet 2025 (PDF).
Livs — Livsmedelsarbetarförbundet — erbjuder information om avtalet ur ett arbetstagarperspektiv och hjälper fackmedlemmar att förstå sina rättigheter. Mer information finns på livs.se/arbetsplats-och-avtalsfragor/avtal-2025.
Medlingsinstitutet (MI) publicerar analyser av svenska kollektivavtal och förhandlingsstatistik. Information om Livsmedelsavtalet och märkesavtalssystemet finns på mi.se/forhandling-avtal.
För arbetsrättsliga frågeställningar som rör tolkning av avtalet kan du vända dig till din lokala Livs-klubb, till Livsmedelsföretagens arbetsrättsliga avdelning eller till en oberoende arbetsrättsjurist. Det är dessa parter som ytterst tolkar och tillämpar avtalet vid tvister.
