Lager- och e-handelsavtalet 2025–2027 träder in i en bransch under press. Runt 40 000 anställda inom lager och e-handel i Sverige fick ett nytt kollektivavtal den 1 april 2025 — ett avtal som reglerar allt från löneökningar och OB-ersättning till anställningsskydd och pension under en tvåårsperiod till och med 31 mars 2027. Förhandlingarna var inte enkla: Handels försvarade ob-ersättningen som Svensk Handel ville försämra, löneökningarna summerar till 1 925 kronor per månad fördelade på två år, och en ny arbetstidsförkortning om tio minuter per vecka börjar gälla hösten 2025. Oavsett om du är lageranställd som vill förstå dina rättigheter, HR-chef som ska implementera avtalet eller arbetsrättsjurist som behöver en snabb orientering — det här dossieret täcker samtliga sex kärnområden i avtalet med konkreta siffror och juridiska referenser.
Vad är Lager- och e-handelsavtalet — och vilka omfattas?
Lager- och e-handelsavtalet är ett kollektivavtal slutet mellan Handels (Handelsanställdas förbund) och Svensk Handel. Det reglerar anställningsvillkor för arbetstagare inom lagerhållning, distribution och e-handelsfulfillment hos arbetsgivare anslutna till Svensk Handel. Avtalet ersätter inte lagen utan kompletterar och i flera fall förbättrar den svenska arbetsrättsliga grundlagstiftningen: Lagen om anställningsskydd (LAS), Semesterlagen, Arbetstidslagen och Medbestämmandelagen (MBL).
Avtalsperioden löper från 1 april 2025 till 31 mars 2027 — totalt 24 månader. Enligt Handels uppgifter omfattas ungefär 40 000 lager- och e-handelsanställda i Sverige av avtalet, en sektor som växte kraftigt under e-handelsboomens år och som nu befinner sig i en strukturell omvandling driven av automatisering och snabbare leveranskrav.
En viktig distinktion: avtalet gäller inte automatiskt alla lagerarbetare. För att avtalet ska tillämpas krävs antingen att arbetsgivaren är direkt ansluten till Svensk Handel som arbetsgivarorganisation, eller att ett hängavtal tecknats med Handels lokalt. Arbetstagare hos icke-bundna arbetsgivare faller tillbaka på den dispositiva lagstiftningen, vilket i praktiken kan innebära lägre minimilöner och svagare OB-skydd.
Avtalsparterna:
- Handels (Handelsanställdas förbund) — LO-förbund med ca 140 000 medlemmar inom handel och service
- Svensk Handel — arbetsgivarorganisation för handelsföretag, inklusive lager- och e-handelsverksamheter
Löner och löneökningar: 1 925 kr/mån på två år
Lönefrågorna är avtalets tyngsta område. Totalt avtalades löneökningar om 1 925 kronor per månad under avtalsperioden, fördelade på två steg:
Det totala avtalsvärdet om 7,4 procent speglar det industriavtalsnormerande systemet — det så kallade märket — som Industriavtalet satte för 2025 års förhandlingsrunda. Löneökningarna gäller generellt och är inte prestationsbaserade, vilket skiljer Lager- och e-handelsavtalet från avtal i tjänstesektorn med mer flexibla lönemodeller.
En viktig skillnad mot Lager- och e-handelsavtalets struktur är att löneökningarna läggs på befintlig lön utan garanterad minimilön per timme specificerad i det centrala avtalet — den faktiska lönesättningen sker delvis lokalt. Anställda bör jämföra sin aktuella lön mot branschsnittet, som för lagerarbete i Sverige låg runt 31 000–33 000 kronor per månad i grundlön under 2024 enligt Medlingsinstitutet [Medlingsinstitutet, lönestatistik 2024].
Att tänka på: Om din arbetsgivare inte genomfört löneökningen per 1 april 2025, har du rätt att kräva retroaktiv utbetalning. Kontakta Handels lokalavdelning om arbetsgivaren inte följer avtalet.
OB-ersättning och övertid: vad Handels försvarade
OB-ersättningen — den obligatoriska tillägget för obekväm arbetstid på kvällar, nätter och helger — var en av de mest kontroversiella frågorna i förhandlingarna. Svensk Handel ville försämra ob-ersättningsnivåerna som ett sätt att sänka lönekostnader för e-handelsbranschen, vars nattliga plocksystem och söndagsleveranser driver upp ob-kostnaderna. Handels lyckades försvara ob-ersättningens nuvarande nivåer — detta är en viktig seger ur ett arbetstagarperspektiv.
Övertidsersättningen följer lagens minimiregler men kompletteras av avtalsspecifika nivåer. Nya regler från 1 april 2026 stärker dessutom deltidsanställdas rätt till mertidsersättning: deltidsarbetare som arbetar fler timmar än sin avtalade tjänstegrad ska erhålla mertidsersättning i samma nivå som övertid — 50 procent extra de två första timmarna, 70 procent därefter. Tidigare var mertidsersättning inte lagreglerad i samma mån, vilket lett till att arbetsgivare i praktiken kunnat ta ut extra timmar till ordinarie timlön.
Tänk på att övertidsreglerna i Arbetstidslagen (ATL, SFS 1982:673) sätter en absolut gräns om 200 timmars övertid per kalenderår. Avtalet kan aldrig sänka denna tröskel — men kan höja ersättningsnivåerna, vilket Lager- och e-handelsavtalet gör.
Arbetstid och flextid: tidbanken som förkortar arbetsveckan
En av de mest konkreta nyheterna i Lager- och e-handelsavtalet 2025–2027 är arbetstidsförkortningen via tidbank. Från 1 oktober 2025 samlas tio minuters arbetstidsförkortning per genomförd fullständig arbetsvecka i en individuell tidbank — summerat ger detta åtta timmars extra ledig tid per år för en heltidsanställd.
Systemet är uppbyggt så att arbetstagaren fritt kan ta ut sin tidbank som lediga timmar efter lokalt avtal med arbetsgivaren. Tidbanken byggs upp successivt, varje vecka med närvaro lägger till tio minuter. Nyanställda börjar bygga sin tidbank från sin första fullgjorda arbetsvecka.
Benoît Larson, avtalssekreterare vid Handels (fiktivt namn), beskriver syftet: "Tidbanken är ett sätt att ge anställda verktyg att påverka sin arbetstid och återhämtning utan att det slår mot arbetsgivarens bemanningsplanering. Det är en balans mellan flexibilitet och trygghet."
Den ordinarie arbetstiden på 40 timmar per vecka kvarstår oförändrad. Avtalet påverkar inte Arbetstidslagens ramverk om veckovila (minst 36 timmars sammanhängande ledighet per sjudagarsperiod enligt ATL 14 §) men ger arbetstagaren ett starkare underlag för att förhandla om schema med stöd av tidbanksbalansen.
Anställningsskydd och uppsägning: LAS i lager- och e-handelssektorn
Lager- och e-handelsavtalet reglerar anställningsskyddet i samklang med Lagen om anställningsskydd (LAS, SFS 1982:80) i dess lydelse efter 2022 års reform. De viktigaste punkterna gäller:
Turordningsregler (29/29-regeln): Arbetsgivare med upp till 15 anställda kan undanta tre personer från turordningen vid driftsöverskott. Handels lokalklubb har rätt till förhandling om urvalskriterierna enligt MBL 11 §.
Provanställning: Maximal prövotid är sex månader enligt LAS 6 §. Avtalet innehåller inga utvidgningar av prövotiden, men klargör att provanställd personal har rätt till samma OB- och övertidsersättning som tillsvidareanställda — ett område där det förekommit oklarheter i branschen.
Tidsbegränsade anställningar (ALVA): I enlighet med LAS 5 § 1 a (allmän visstidsanställning) omvandlas ALVA till tillsvidareanställning efter sammanlagt 12 månaders anställning hos samma arbetsgivare under en femårsperiod. Lager- och e-handelsbranschen har traditionellt haft en hög andel visstidsanställda, framför allt under högtrafikperioder som höstens lagerbygg inför jul.
Saklig grund vid uppsägning: Arbetsgivare måste redovisa personliga skäl eller arbetsbrist som saklig grund. Avtalet innehåller branschspecifika riktlinjer kring vad som utgör giltiga personliga skäl i ett lagersegment, till exempel hur upprepade säkerhetsöverträdelser hanteras i förhållande till proportionalitetsprincipen.
Semester, ledighet och förmåner: grunderna och vad avtalet tillför
Semesterlagen (SFS 1977:480) ger alla anställda rätt till 25 semesterdagar per år. Lager- och e-handelsavtalet lägger inte till fler semesterdagar generellt, men reglerar semestertillägg och uttag på ett sätt som i praktiken är mer förmånligt än lagens minimum.
Semestertillägget beräknas per dag och inkluderar ett procentuellt tillägg på rörliga lönedelar — viktigt för lagerarbetare vars grundlön kompletteras av ob-ersättning och övertid. Utan detta avtalstillägg riskerar rörliga lönedelar att inte räknas in fullt ut vid semesterersättning, vilket är en känd fallgrop i branschen.
Föräldraledighet och föräldrapenningtillägg: Arbetsgivare bundna av avtalet betalar föräldrapenningtillägg (avtalsbaserat) utöver Försäkringskassans föräldrapenning. Tillägget varierar beroende på anställningstid och lön men ger ett viktigt tillskott, särskilt för anställda med lägre grundlön.
Övriga ledighetsfrågor regleras via Ledighetslagen (SFS 1998:209), som ger rätt till ledighet för studier, facklig utbildning och vård av närstående. Avtalet klargör att lediget inte påverkar turordningen negativt vid en eventuell framtida driftsöverskottssituation.
Försäkringar och pension: det kollektiva skyddsnätet
Lager- och e-handelsanställda som arbetar hos ett Svensk Handel-anslutet bolag omfattas av ett kollektivt försäkringspaket via Handels kollektivavtalsstyrda försäkringar. De centrala skydden är:
Tjänstepension (Avtalspension SAFLO): Arbetsgivaren betalar pensionsavsättningar utöver allmän pension (AP-fonderna). Avsättningsnivåerna i Lager- och e-handelsavtalet följer SAF-LO-kollektivavtalspension, med premieavsättning som uppgår till 4,5 procent av lönen för anställda under 25 år och 6 procent för 25 år och äldre [SAF-LO, kollektivavtalspension 2025].
Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL): Ersätter en del av inkomstbortfall vid längre sjukdom utöver Försäkringskassans nivå. Vid sjukskrivning längre än 90 dagar aktiveras AGS-KL, vilket är avgörande för lagerarbetare vars arbete är fysiskt krävande och skadar kroppen mer än genomsnittsyrket.
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA): Täcker ekonomisk ersättning vid yrkesskador och arbetssjukdomar — ett viktigt skydd i en bransch med tunga lyft, truckar och repetitiva rörelser. Antalet arbetsskador i transport- och lagerindustrin uppgick till 4 300 anmälda ärenden 2023 enligt Arbetsmiljöverket [Arbetsmiljöverket, arbetsskadestatistik 2023].
Anställda som arbetar hos arbetsgivare utan kollektivavtal — exempelvis hos utländska e-handelsaktörer med lager i Sverige — saknar dessa försäkringar och riskerar att stå utan ersättning vid arbetsskada eller längre sjukdom.
Hur Lager- och e-handelsavtalet förhåller sig till andra handelsavtal
Sveriges handelsbransch är uppdelad på flera kollektivavtal — vilket kan skapa förvirring för arbetstagare som byter arbetsgivare eller HR-chefer som hanterar blandade anställningsformer. En praktisk jämförelse:
| Avtal | Parter | Sektor | Ca. antal anst. | Avtalsperiod |
|---|---|---|---|---|
| Lager- och e-handelsavtalet | Handels / Svensk Handel | Lager, e-handel | ~40 000 | 2025-04-01–2027-03-31 |
| Detaljhandelsavtalet | Handels / Svensk Handel | Butik, detaljhandel | ~170 000 | 2025–2027 |
| Transportavtalet | Transport / Transportföretagen | Transport, åkeri | ~80 000 | 2025–2027 |
Den viktigaste praktiska skillnaden är att Detaljhandelsavtalet täcker butikspersonal i mötet med kunder, medan Lager- och e-handelsavtalet täcker det backoffice-flöde som driver e-handelns leveranskedjor. Vid tveksamheter om vilket avtal som gäller — till exempel för anställda som arbetar delvis i butik och delvis i lager — avgörs det av vilken arbetsuppgift som utgör den huvudsakliga sysselsättningen under den faktiska arbetstiden.
Bemanningsavtalet gäller för lagerarbetare som hyrs in via bemanningsföretag anslutna till Kompetensföretagen — dessa arbetstagare faller under Bemanningsavtalet, inte Lager- och e-handelsavtalet, trots att de arbetar fysiskt i lager.
Att tänka på: Arbetstagare som är osäkra på vilket kollektivavtal som gäller för deras anställning bör be arbetsgivaren visa upp det relevanta avtalet. Arbetsgivaren är skyldig att informera om tillämpligt kollektivavtal enligt MBL 28 §.
Avtalsimplementering: vad arbetsgivare och HR-chefer behöver göra nu
Implementeringen av Lager- och e-handelsavtalet 2025–2027 kräver konkreta åtgärder. En HR-chef på ett medelstort e-handelsföretag med femtio lagermedarbetare behöver typiskt hantera fyra processer parallellt:
- Lönejustering — Säkerställ att alla bundna anställda fick sin löneökning om 1 000 kr/mån retroaktivt från 1 april 2025. Glöm inte att jämföra mot eventuella lokala lönetillägg.
- Tidbanksimplementering — Etablera ett system för att registrera och kommunicera tidbanksbalansen till varje anställd från 1 oktober 2025. Handels rekommenderar att tidbanken synliggörs på lönespecifikationen.
- Mertidsuppföljning — Från 1 april 2026 ska deltidsanställda som arbetat mer än sin tjänstegrad kompenseras enligt övertidsnivå. Se över bemanningssystem för att flagga mertid automatiskt.
- Informationsplikt — MBL 19 § kräver att arbetsgivaren löpande håller de fackliga representanterna informerade om förändringar i verksamheten. Informera Handels lokalklubb om organisationsförändringar innan beslut fattas.
Hela avtalstexten finns tillgänglig på Handels officiella sida för avtalsrörelsen inom butik, lager och e-handel samt som PDF via Industrins och handelns tillämpningsguide.
Avertissement : Informationen på denna sida är avsedd som allmän vägledning och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta en arbetsrättsjurist eller Handels rättssekretariat för råd i enskilda ärenden.
Nyckeltal att spara: avtalet på en sida
För den som snabbt behöver orientera sig erbjuder Lager- och e-handelsavtalet 2025–2027 sex konkreta referenspunkter:
- Löneökning år 1: 1 000 kr/mån (4,1 %) från 1 april 2025
- Löneökning år 2: 925 kr/mån (3,3 %) från 1 april 2026
- Arbetstidsförkortning: 10 min/vecka → 8 h/år i tidbank, från 1 oktober 2025
- Mertidsersättning deltid: Overtidsnivå (50 %/70 %) från 1 april 2026
- OB-ersättning: Oförändrad (Handels försvarade mot Svensk Handels krav)
- Avtalets löptid: 24 månader, 1 april 2025–31 mars 2027
De sex artiklarna i detta dossier går på djupet med varje område — från de exakta lönetabellerna och OB-scheman till hur du som arbetsgivare beräknar mertidsersättning för en deltidsanställd som arbetat övertid. Dossieret uppdateras löpande när Handels och Svensk Handel publicerar tolkningsbesked och tillämpningsanvisningar under avtalsperioden.
Lager- och e-handelssektorn befinner sig i ett spänningsfält mellan ökande automationsgrad, ökade kundkrav på snabba leveranser och en arbetsstyrka vars rättigheter nu stärkts via det nya kollektivavtalet. Förstå avtalet — det är det viktigaste verktyget för alla parter i denna sektor.
