Trump förklarar Iran-kriget avslutat: vad force majeure-klausuler innebär för svenska företag

Trump förklarar Iran-kriget avslutat – men Hormuz-krisen fortsätter drabba svenska företag

Den 1 maj 2026 meddelade president Donald Trump kongressen att striderna med Iran är "avslutade". Meddelandet kom exakt 60 dagar efter att USA och Israel genomförde flygattacker mot Iran den 28 februari – en deadline som utlöses av den amerikanska War Powers Act, som begränsar presidentens rätt att föra krig utan kongressens godkännande. Trump kallar lagen "grundlagsstridig" och trotsar den, men konsekvenserna av konflikten är väldigt verkliga för svenska exportföretag och importörer.

Hormuzsträtets blockad, som Iran utlyste i gengäldsåtgärder, har reducerat fartygspassager med ungefär 97 procent – från 120–140 fartyg per dag till 3–6. Maersk, Hapag-Lloyd och CMA CGM har tillfälligt stoppat all trafik genom sundet. Och nu ställs tusentals kommersiella avtal i Sverige inför en fråga som sällan diskuteras – förrän det är för sent: vad gäller om din motpart åberopar force majeure?

Vad är force majeure och varför är det aktuellt nu?

Force majeure är en avtalsklausul som ger en part rätt att befrias från sina förpliktelser när en oförutsedd, extern händelse – krig, naturkatastrof, statsbeslut – gör det omöjligt eller extremt orimligt att fullgöra kontraktet. QatarEnergy aktiverade sin force majeure-klausul den 4 mars 2026 för sina gasleveransavtal. Kuwait, Bahrain och Förenade Arabemiraten följde efter.

Det är historiskt. UNCTAD, FN:s handels- och utvecklingsorgan, klassificerar Hormuz-störningen som en av de djupaste geopolitiska handelsstörningarna i modern tid.

Vilka svenska branscher är mest exponerade?

Tre sektorer sticker ut som särskilt sårbara för en svensk kontext:

Elektronik och halvledare: Komponenter från Sydkorea, Japan och Taiwan transiteras delvis via Hormuz eller rutter som påverkas av omdirigering. Omvägarna runt Afrikas sydspets lägger till 10–14 dygn på leveranstider.

Läkemedel och kemi: Råvaror för läkemedelsindustrin, inklusive API-ämnen (aktiva läkemedelssubstanser) från Indien och Sydostasien, påverkas av de kraftigt ökade fraktpriserna – som stigit med 300–400 procent sedan konflikten startade.

Fossila bränslen: EU:s importräkning för gas och olja har ökat med uppskattningsvis 13 miljarder euro. Sverige importerar gas via rörledningar men diesel och processolja via tankers.

Krigsriskförsäkringar för fartyg har skjutit i höjden: en hull-försäkring som normalt kostar 250 000 dollar kostar nu 5 miljoner dollar för en Hormuz-genomfart.

Vad gäller juridiskt om din leverantör åberopar force majeure?

Det korta svaret är: det beror på vad som står i ert avtal, och vilken lag som är tillämplig.

Klausulens räckvidd varierar kraftigt. Vissa avtal har snäva force majeure-klausuler som bara täcker naturkatastrofer; andra är bredare och inkluderar "krig, politiska oroligheter eller statliga åtgärder". En blockad i ett utländskt sund kan, beroende på formulering, falla utanför klausulen – och du kanske fortfarande har rätt att kräva leverans eller skadestånd.

Notifieringskrav är kritiska. De flesta force majeure-klausuler kräver att den berörda parten skriftligen meddelar motparten inom en viss tid – ofta 5–14 dagar från den händelse som utlöser klausulen. Om leverantören missar denna notifieringsfrist, kan de ha förverkat sin rätt att åberopa force majeure.

Svensk rätt erbjuder alternativ. Även utan en force majeure-klausul kan den svenska avtalslagen, handelsbalken och CISG (FN:s köplag för internationella affärer) ge partier rätt till befrielse eller prisjustering vid ekstraordinära omständigheter – men det kräver ofta domstolsprövning.

Vad bör ett svenskt företag göra nu?

Om du har löpande avtal med leverantörer eller kunder i Mellanöstern, Asien eller Nordafrika bör du omgående:

1. Gå igenom dina avtal: Identifiera force majeure-klausulerna och bedöm om den nuvarande situationen faller in under dem
2. Dokumentera allt: Samla tidsstämplad kommunikation om förseningar, prisökningar och omvägar – det är avgörande bevismaterial
3. Skicka skriftliga notifieringar: Om du är leverantör som inte kan leverera, meddela din kund formellt och i rätt tid
4. Begär juridisk granskning: En advokat med erfarenhet av handelsrätt och internationella avtal kan hjälpa dig tolka klausulernas räckvidd och förhandla om avtalsvillkor

Läs mer om hur svenska advokater hanterar komplexa kontraktstvister i Laxårättegången 2026 och andra pågående rättsprocesser – för att förstå hur svenska domstolar resonerar kring bevisning och avtalsbrott.

Trump, War Powers och konsekvenserna för internationell rätt

Att Trump förklarar konflikten "avslutad" utan en formell fredsöverenskommelse med Iran reser också internationellt rättsliga frågor. Iran har inte erkänt ett vapenstillestånd, och blockaden av Hormuz kan kvarstå. För svenska rederier och speditionsföretag innebär det fortsatta osäkerhet.

En ytterligare rättslig dimension: om USA anses ha brutit mot War Powers Act, kan det påverka immunitetsfrågor för amerikanska kontrakt som ingår under krigstillstånd. Det är komplicerat territoriellt rättsläge som kräver spetskompetens.

Agera nu – inte när motparten redan har aktiverat klausulen

Hormuz-krisen och Trump-administrationens geopolitiska beslut har skapat ett nytt rättsligt landskap för internationell handel. För svenska företag gäller det att inte vara passiv. Att vänta tills motparten har aktiverat sin force majeure-klausul – och du saknar motargument – är att hamna i ett avtalsmässigt underläge som är svårt att ta sig ur.

En handelsadvokat kan granska dina avtal, hjälpa dig formulera korrekta notifieringar och säkra din förhandlingsposition – oavsett om du befinner dig på köparsidan eller leverantörssidan. En tidig granskning kostar en bråkdel av vad en tvist i handelsdomstol kan kosta. På ExpertZoom hittar du kvalificerade advokater med erfarenhet av handelsrätt och internationella kontrakt.